Vågar ropa hej!

Man ska aldrig ropa “hej förrän man är över ån” och bla bla bla har jag hört men jag börjar känna mig ganska säker på att det vänt för mig nu! Att ryggen slutat vara så ledsen att den nästan inte ens vill gå och att nerver, muskler och allt annat som ska funka är med mig igen. I alla fall till 90%. Diskbråcket kan fortfarande ibland protestera om jag t.ex sovit på magen eller varit still för länge och det går då inte fort när jag kutar. Men vem bryr sig om fart när jag utan problem kan springa i två timmar? Då anser i alla fall jag mig vara på rätt bana igen! Hur som helst är jag absolut sten-säker på att det är tack vare Micke på Kiropraktorkompaniet och Guru-Danne jag är där jag är. Utan dem hade jag garanterat fortfarande varit hänvisad till promenader.

Fick dessutom finfint sällskap för Camilla hakade på en stor del av turen.

Hon behövde dock korta av för att hinna med ett flyg. Jag skulle förvisso med ett tåg men hade gott om tid så jag hann även med en underskön Sprada! Om du fortfarande inte varit i vattnet så är det hög tid för nu är det banne mig fisljummet! Enjoy summertime! Det är nu den är!💕

Just i detta nu sitter jag på tåget mot min hemstad och har det fin-fint. Älskar åka tåg! Jag är på väg fastän jag gör en massa annat. Behöver ju inte ens göra toastopp! Och (gratis)kaffet är super-gott! Hur bra är inte det?

Kram från Ingmarie