När en rolig sak blivit inställd pga det där viruset gäller det att hitta på något annat roligt så man inte helt deppar ihop. Eller hur?
I tisdags fick vi veta att Utö swimrun inte skulle bli av och först tänkte jag att “jaha ja, det var tråkigt men inte mycket att göra något åt”. Tyckte t o m det var lite skönt att slippa tävla. (!) Sen kände jag hur mycket jag ändå ville köra och längtade efter att uppleva äventyr och gemenskap tillsammans med andra. Det är ju trots allt det som är den stora grejen med swimrun. Att göra och uppleva det ihop med andra.
Nu är det ju då så himla turligt att jag har likasinnade vänner. Att åka till Utö och köra oavsett var såklart ett alternativ men Josefin och Ulf föreslog att vi skulle åka till Gålö i stället. Eftersom jag aldrig varit där sa jag förstås ja direkt och vilket val!
Jag är förälskad! Vilket ställe! 🥰🥰
Makalöst vackert och det finns hur många olika vandringsleder som helst att välja mellan.
Vi valde den längsta som gav oss både rejält tekniska stigar, mycket klättring och mjuka springvänliga trails i sagoskog.
För att få till simningen gjorde vi några avstickar ner till havet och vi kan väl säga som så här, det var uppfriskande temperatur. i vattnet. 🤪
Men vi frös faktiskt aldrig! Tvärtom! Vi var t o m “tvungna” hoppa i en extra gång för att svalka oss! Vem hade kunnat tro det om en dag i slutet av september?
Totalt blev det drygt 2.20 timmar aktiv tid och vi var verkligen lyckliga från start till mål.
Så även om jag inte vinner något i den virtuella DARK swimrun så känns det som jag vunnit högsta vinsten med att få ha upplevt denna dagen.
Tack Josefin och Ulf för att jag fick hänga med er och tack för fina bilder! 🙏🏻❤️
Kram från Ingmarie