Ibland önskar jag att jag inte behövde sova så jag kunde hinna allt jag vill göra på mina lediga dagar. Det känns som om jag har extra stort behov av att få träna och vara ute nu med tanke på arbetsbelastningen.
Men nu behöver jag ju sova, liksom alla levande varelser gör, så då är det bara att försöka välja.
I dag valde jag att kuta “långa” vägen till gymet. Bättre väglag än i går men bitvis är det verkligen IS-halt. Men jag klarade mig i alla fall både från att vurpa och det värsta regnet!
På gymet är det dock isfritt och precis som vanligt. Eller nästan i alla fall. Pga restriktionerna är det ju färre tränande. Jag fick i alla fall plats och körde bl.a några av PT-Rafaels garanterade träningsvärks-övningar.
Sen kunde jag inte bärga mig längre. Min abstinens blir bara värre och värre. En (EN!) dag utan bad och jag bara måste i. Tack än en gång du/ni som gjort de fina hålen i sjön!
Fem ljuva minuter satt jag innan jag kände jag var nöjd.
Kram från Ingmarie