Att ha en familj är verkligen en ynnest och jag är så himla tacksam över att ha en. Vi ses ibland alldeles för sällan men vi har alltid kontakt och vi ställer alltid upp för varandra. Ett undantag är min äldsta lillebror som av någon anledning brutit med de flesta av oss, ffa mig, och det är en stor sorg. Men jag tänker att det är hans val och jag har ju alla mina andra hel-halv- och extrasyskon!
En av dem, Daniel, är minst lika träningstokig som mig och vi har kört oräkneliga gympass ihop. Löppassen är dock lätträkneliga men i dag hände det igen och vilken runda vi fick! Galgberget och Furuskogen är verkligen som allra finast just nu.
Båda hade sjuk träningsvärk i benen sen gårdagens träningspass, vi hade dock inte kört samma, så 90 minuter senare var vi nöjda. Och hungriga! Nu var det ju så himla bra att vi även hade Mors Dag att “skylla på” när vi lite senare krängde i oss de goda mackorna fortare än fort. Jag skäms nästan för hur glupsk jag var och kan vara. men bara nästan för samtidigt är jag tacksam över att ha aptit för det är ingen självklarhet. Tänk att aldrig känna sån där riktig hunger eller längta efter något särskilt men vara “tvungen” att äta. Vilken mardröm!
Nu är jag simsalabim hemma i Åhus igen. Det är verkligen perfekt att bara ha några timmar mellan dessa två underbara ställen!
Kram från Ingmarie