Tar inget för givet

En sak man verkligen lär sig, och blir påmind om, när man är sjuk är att uppskatta det lilla och det man så ofta tar för givet. Jag tycker ändå jag är ganska bra på det i vanliga fall men nu blir det liksom på mikronivå.

T ex att kunna borsta tänderna, kunna gå utan att världen snurrar, alla vänner som bryr sig och hör av sig (tack❤️, min älskade familj, en vacker utsikt och att kunna och få äta även om aptiten inte är som vanligt.

För att inte tala om att få duscha och tvätta håret! Plus nya lakan.Det är extra lyxigt!  (Har svettats floder.😱)

En annan grej är lyxen med eget rum och badrum. Alla rum i den nya delen har det.🤩

Jag skrev ju i förra inlägget att jag verkligen borde begripit att jag skulle söka hjälp men förträngde det. Pratade med läkaren om det och hon skrattade lite och svarade att vårdpersonal oftast är värdelösa på att be om hjälp och så är det nog. Vi vet för mycket och det gör att man befarar det värsta därför vill man inte veta. Som om det skulle hjälpa… 🙄 Plus att åtminstone inte jag vill vara till besvär när jag vet hur mycket kollegorna har att göra och det finns sjukare människor som kanske behöver platsen bättre. Knäppt, absolut, men så går (de ologiska) tankarna.

Hade någon haft de symtom jag haft skulle jag skickat in den personen direkt! Med blåljus! Men själv är jag tydligen både ett undantag och odödlig.😱🤪
Nåja, det går framåt och även om blodvärdena är dåliga så är de inte längre katastrofala. Jag är verkligen tacksam för varje litet framsteg och för att jag får vara med här på jorden lite till.❣️ Det kunde ha varit något mycket, mycket värre. Detta är bortbart och jag kommer bli bra även om det tar tid. Jag har inte gjort något ”fel” eller misskött mig för detta kan hända i princip vem som helst. En bakterie som nästlar sig in och hamnar på en svag punkt vid fel tillfälle.

Ta aldrig någon eller något för givet för du vet inte vad som väntar eller när det är sista gången oavsett vad det gäller. Lev livet fullt ut för det kommer ingen repris. Det kommer jag fortsätta att göra men lite långsammare ett tag.❣️

Kram från Ingmarie 

 

Sjuk

När jag väl blir sjuk så blir jag det ordentligt. Då är det tur-tut bilen, eller som denna gången, från jobbet på akuten direkt till att själv hamna på en brits fortare än kvickt bli patient där.

Ett blodkärlens tolvfingertarmen har gått sönder och det hände troligtvis redan för 2,5 veckor sedan.
Kanske minns du att jag gnällde över magproblem när jag sprang det där Backyard loppet? Det var högst troligt då det hände. Varför? Ingen som vet.

Trots att jag är sjuksköterska och borde veta och fatta med tanke på symtomen så har jag förträngt och hoppats det skulle gå över. Så korkad är jag. Men till slut gick det såklart inte längre. Hade förlorat för mycket blod och nu när jag vet hur kassa mina prover är ( Hb 83 t ex) så begriper jag inte ens hur jag orkat knyta skorna. Ännu mindre springa.Eller jobba med det jag gör. Men jo, det har känts väldigt konstigt och jag har varit både snurrig, matt och ”skum” i kroppen. Ibland är det verkligen inte bra att vara envis!

För att spetsa till allt ännu lite mer har jag febertoppar med över 39 grader och har mest sovit bort dagarna här.

Så nu testar jag på att vara patient själv. Får bl a dropp i en massa ”lustiga” färger. T o m rostbrunt.

Det kommer bli bra men det kommer ta tid. Mest grämer jag mig över att jag missar många målardukar i Skaparladan som jag sett fram emot. 7000kr åt fanders.

Men , men jag får hjälp, det kommer bli bra men det kommer ta tid och jag har fin utsikt mot Tantolunden!

Kram från Ingmarie 

 

(Höst)rensning

En väldigt bra grej med att vi snart ska flytta är att det verkligen rensas i röran. Så mycket prylar och pinaler man (i alla fall jag/vi) sparat till ”sen” och ”omochifallatt”.😱😳

Hittills har vi slängt och skänkt många kassar och kilon och då har vi inte ens börjat med förråden. Men alltså vad härligt det ändå är att bli av med onödigheter! Jag känner mig liksom friare! Gör du det med när du gör dig av med prylar?

Att flytta på ”andra sidan sommaren” är också bra. Dels för att om man gillar nya stället under de tristaste månaderna då vet man att det kommer bli bra och dels känns det lättare att vara inne när höstregnet kommer med jämna mellanrum. Fast det är som vanligt alltid värst att vara inne och titta ut. När man väl är i det där höstvädret är det helt ok. Fast jag kommer ändå alltid föredra vår och sommar oavsett väder.😄

Kram från Ingmarie

Favorit-boosten

Flaten-rundan är min mysrunda. Tar det alltid lugnt och verkligen njuter när jag springer där. Finns liksom inget parti som är tråkigt utom möjligtvis första, och sista, delen av transportsträckan dit.🤪 Det går upp, ner, kringelikrok, i skog, utmed vattnet och förbi söta kolonistugor.

Förutom att den är fin och varierande finns det massor av bra sprada-ställen. Just denna platsen gillar jag jättemycket för det är nästan aldrig någon där. En perfekt förejobbet-boost!

 

 

Kram från Ingmarie

Uppmuntrad!

Det gäller verkligen att muntra upp sig med det som finns när man tycker lite synd om sig själv och/eller när kroppen är dödens trött av jobb.
Min stund i bassängen innan kneget är en sån stund jag uppskattar och ger mig kraft t.ex. I går blev det förvisso ”bara” dessa steg på jobbet men det var tillräckligt för att jag behövde sitta ner på tuben. Då är jag trött i benen.🤪 (Sitter i princip aldrig där för jag tycker sätena är sunkiga och snuskiga…)

I dag var jag ledig och passade på att köra med LV-gänget. Pga av operationen i onsdags ville jag inte pressa mig för mycket men trött blev jag ändå och ffa gav det mig energi och glädje att köra med detta gäng!.😀

Uppvärmning, löpskolning, olika slags backar, 5×200 m med lika mycket joggvila och sen nedjogg.

På gymet kunde jag dock inte hålla igen för jag kände mig urstark! En timmes svettfest med extra allt blev det!

Mest upplyftande i dag var ändå presenterna och denna lapp jag fick från Bonliva som jag jobbade för i somras. Blev alldeles rörd.💕 Det är mer än jag fått från post-op/IVA SÖS trots att jag slitit och ställt upp där i många år. Har inte ens fått en blomma. Riktigt uselt…😩

Jag fick också ett ryck och har (äntligen) klippt mig och har dessutom bestämt mig för att de silver-gråa håret ska få komma fram. Det kommer ta tid så sakta men säkert.

Kram från Ingmarie

Räddningen

Jag är som bekant inte mycket för läkemedel men jag är otroligt tacksam över att vissa finns. T ex narkos, bedövning, antibiotika och smärtstillande. Utan de sistnämnda hade det garanterat varit olidligt efter gårdagens borrande och grävande i min stackars käke.😱 Enda nackdelen är att jag blir så förbenat sov-trött av dem. Så där så jag snudd på kan stå och sova.😳

Tur jag kunde springa och sprada i dag så jag blev lite mer vaken innan jobbet.🤪

Kram från Ingmarie

Det kunde antagligen varit mycket värre..

För ca fyra år sedan fick jag, eller rättare sagt betalade jag 10 000-tals kronor, för ett tandimplantat. Detta efter en lång och segdragen rotfyllning som sen blev en tandutdragning. Implantatet skulle hålla typ resten av mitt liv.

Det gjorde det inte.

Det som ”inte skulle kunna hända”, att implantatet gick sönder, hände. Skruven gick av helt enkelt.😱

Så i dag fick jag opererat bort alltihop. En upplevelse jag inte vill ha igen så nu får det bli löstand om det blir nödvändigt. Fy bubblan alltså.  Fyra bedövningssprutor krävdes. Adrenalinet som är i dem gjorde att mitt redan låga blodtryck sjönk till obefintligt. Skruven som alltså var av gjorde att man fick borra upp extra mycket av käkbenet.  Men nu är det borta och jag fick i alla fall en fin påse med mig hem. Hade ju varit bra mycket roligare om det var något annat innehåll än tussar mot blödning, painkillers och mun-sköljmedel..🥺 Tur ändå att jag har världens bästa tandis och tandsköterskor!

Eftersom jag visste att träning är big no no efter, i alla fall sånt man blir varm av, så var jag ute tidigt för en runda. Så tidigt att elljusspåret fortfarande var tänt. Något som kändes en smula onödigt. Särskilt med tanke på el-priset!😱

Lite vattenlöpning blev det också. Mest för skallens skull. Och för att få tvätta håret…

Kram från Ingmarie

 

Sockerfri och en inbjudan

Nog för att det behövs regn men allt kanske inte behöver komma på en gång.🤪 Det blev ett extra blött backpass så tur jag inte är gjord av socker. 😬

Körde i det jag kallar Ältavägs-backen helt enkelt för att den börjar där. 12 x ca 250 m one way + 40 minuter distans till och från.

Det regnade fortfarande när jag skulle till gymet men väl inne blev jag bara blöt av svett. Precis som alltid där då fick jag extra energi och plötsligt hade en timme bara ”försvunnit ”. Lika märkligt varje gång! 😳

Förresten! Välkommen på ett ”hemma-vernissage” söndagen den 16/10. Öppen lya mellan kl 14-18.😃 Går jättebra att ta med en vän eller flera.

Här finns lite mer info om du har Fb.

Kram från Ingmarie

 

 

Vänder det nu?

Jag har en tid känt lite motstånd mot att simma, i alla fall i bassäng, men jag har ändå hållit i det. “Knepet” har varit att dra ner på tiden och låta det vara helt kravlöst. Bl a därför jag inte har simmat i grupp på tretton evigheter. Jag tror dert har hjälpt och börjar vända nu för det var nästan så jag inte ville gå upp i dag! 😄

Jag klämde in det där passet mellan coachning på Sats och jobbet. Lika bra att bunta ihop allt.🤪

Man (läs jag och mina kollegor) börjar alltid pigga och energiska.🤩

När passet är slut är vi lika slut… 😱 Över 130 patienter (!!!) som ville ha vård när jag kollade vid 16-tiden och det minskade inte. Inte heller var det någon slags “rekord”. Måtte det bli en förändring efter detta valet.

På tal om val så funderar jag på om det bästa vore att Åkesson fick bli statsminister & hans anhängare få ministerposter för då skulle de snabbt bli synade och sanningen komma fram… De verkar dock inte vilja ta ansvar utan mest stå och gapa jämte.😬🙄

Kram från Ingmarie