Gym

Stadtlandet dag 2

Det är inte helt enkelt att förklara en dag som mest innehållit en himla massa ”åååh” och ”aaaah”! För så är det här. Även en (halvt) regnig och dimmig dag.

Vi drog till andra sidan Stadtlandet i morse. Närmare bestämt till Selje. Där kan man t.ex besöka enda gymet inom många mils omkrets. Inte det mest fancy jag varit på men rent och fräscht, bra grejer och ägaren var jättesnäll som åkte dit enbart för att släppa in oss! Det kallar jag kundservice!

Jag tror dock inte folk åker till Selje just för gymet. Däremot för naturen, historian, kyrkan och klostret ute på Selja. Det sistnämnda såg vi dock bara på håll när vi tagit oss ut till ”landsvägens slut”. Hisnande vackert och perfekt för en fika-paus.

Lika hisnande vackert är stranden, ”byn” och området vid kyrkan. Snacka om att få vila i frid…

I Selje finns även Risnakken. 350 ”trappsteg” i princip rakt upp till en utsikt som saknar tillräckligt bra beskrivande ord.

Där uppe mötte vi en dam som berätta många spännande historier om bygden. Efter att ha bott där i 60 år hade hon varit med om en del. Som när hotellet brann ner, när de driftige entreprenörerna kom och startade både kostym- och plastbåtsfabriker och när det blev klart vem som skulle bygga det nya hotellet. Det var också hon som tipsade oss att gå ”bakvägen” tillbaka till byn vilket vi tyckte var galet bra för jag är inte helt säker på att jag kommit ner för de där ”trapporna” i ett stycke… ”Bakvägen” var betydligt snällare.

Där på ”andra sidan” fanns också ett aktivitetscenter med en liten hytte man kunde chilla i och ett litet utegym som måste ha en av jordens coolaste utsikter!

När vi tyckte vi traskat klart på denna delen av Stadtlandet for vi tillbaka till yttersta delen av  Ervik och det vackra havet där. Några tappra surfare väntade på vågorna men annars var det helt folktomt. Så fridfullt.

I Ervik finns även Hovden med sin mörka historia. Det är en udde dit tyskarna byggde en väg under andra världskriget med hjälp av ryska krigsfångar. Tragiskt förstås men förbenat vackert är det oavsett.

Och ”tunnlarna” i berget är onekligen hur coola som helst hur hemska de än må ha varit.

 

Nu ligger vi i The Barn i en varsin soffa och njuter av denna vy. Extremt svårslaget.

Kram från Ingmarie

Förberedelser

I morgon ska vi dra lite västerut för att under en dryg vecka bara vara! Och fira Anders.😍

Väskorna är packade med allt som kan behövas för regn, sol och sol bakom moln. Jag ska bara lyckas stänga min också..

Jag har i alla fall rastat av mig med både ett löppass och ett gympass i dag. Bättre än så kan det väl inte göras innan många timmars sittande för även om vi inte ska långt så kommer det ta sin lilla tid…

Benen, ja hela kroppen egentligen, är trötta och du vet väl det gamla djungelordspråket?

Trötta ben (från löpning och annan träning) är glada ben.🤩🤪

Fast den där legcurlen, och de excentriska övningarna för min lilla hamstring, får jag nog erkänna är bäst när den är över.🤪

Kram från Ingmarie

Tids-skillnad

Jag gillar ju allra mest att vara ute och träna så visst är det väl bra märkligt att 40 min på ett utegym känns som ett ruskigt långt pass medan den dubbla tiden på ett inne-gym känns som det är över innan det ens har börjat. 😳 Trots att det dessutom alltid är mycket jobbigare inne. Förklara det den som kan!

Eller kanske det är just därför. För att det är jobbigare. Och såklart för att det finns väldigt mer att leka med.

Kram från Ingmarie

Hoppfull

Kanske, kanske var det dessa två dagars ledighet som gjorde att det kanske, kanske har det vänt nu. Jag känner mig nämligen piggare, gladare, mjukare och tycker att både ryggen och benet känns mycket bättre!

Eller så är jag bara hög av dagens alla höjdpunkter. Bra pass i solen på utegymet t.ex.

För att inte tala om vattenlöpningen i Flatensjön. Och att jag kunde ha min dagliga lilla meditationsstund just där.

När jag sen låg där under solen och slöade lyssnade jag på Sissela Kyles ”Sommar”. Helt klart värt att lyssna på! Roligt, intressant, tänkvärt och sorgligt. Mest dock roligt. Jag skrattade högt flera gånger. Så där så Anders började skratta åt mig för att jag skrattade så mycket. 🤪

Men bäst av allt denna dag var ändå lördagssimmet med TS-gänget. Inkl. fikabåten.

Fikade gjorde vi men väldigt kort. Som en liten paus mellan teknikdelen och långsimmet. Fyra kilometer (= ett varv runt sjön) före frukost är mer än jag någonsin trott jag skulle klara. Men det gör jag!

Det är förstås igen som helst unik prestation, och jag var inte heller ensam om det denna ljuva morgon, men jag är skitstolt och jag hade helt klart rufsigaste hår!

Kram från Ingmarie

Kort-paus!

Bästa sättet för mig att klara av det jag beskrev i går är som sagt var att träna och att vara ute i naturen. Helst i kombination. tillsammans  Jag provade att jogga lite i dag. Långsammare än långsamt, och bara kort, plus en sväng på närmsta utegymet. Det funkade åtminstone ok.

Yogade lite extra och vilade en stund i gräset efteråt för att verkligen dra åt mig av jordens energi. Ja, jag inbillar mig att det funkar så. Att naturen läker och ger kraft bara genom sin blotta existens. Eller vad tror du?

Från i dag kl 22 har jag två dagars ledighet framför mig. Gissa om det ska bli skönt?!

Kram från Ingmarie

Äntligen!

Fördelen (kanske den enda) med kvällsjobb är att förmiddagen är ledig. Hann med både att kuta ( kändes bra!), utegyma lite (svettigt) och vattenlöpa (ljuvligt svalkande) en rejäl stund. Men gissa om jag hade velat vara kvar där ute i solen…

Nu är i alla fall helgjobbet avklarat för denna gången och i morgon är jag helt ledig! Måtte bara solen och värmen hålla sig kvar. Tycker faktiskt jag är värd det.

Kram från Ingmarie

Fel beslut

Just nu ångrar jag jättemycket att jag gick med på att jobba hela sommaren.

J-ä-t-t-e-m-y-c-k-e-t!

Inte bara för att det är Ingmarie-väder utan även för att det är (extra) tungt, slitigt och stressigt på sjukan nu. Jag gillar jobbet, kollegorna och cheferna men systemet är verkligen helt knas. Jag skulle kunna skriva många metrar om hur det är ”på golvet” men nöjer mig med att säga att det är för mycket. Men jag får väl skylla mig själv, bita ihop och gneta på…

Lite hann jag vara ute i dag i alla fall. Tack o lov för utegym!

Extraleksakerna ligger i cykelkorgen.

Kram från Ingmarie

Alla steg räknas!

Benet fortsätter att leva sitt egna lilla liv men det är bättre. Och gladare. Det tar längre och längre tid innan det känns tjurigt och alla framsteg är bra även om de är små. 😄🙏🏻 Vackert ute är det i alla fall!

Det mesta funkar ändå utmärkt att göra. Även kälken. I dag med levande vikt.

https://blog.yoging.se/wp-content/uploads/2019/07/img_2386.mov

Det blev förresten ett ”kälk-PB” när Anders satt på den! F.ö en väldigt bra grej att göra innan jobbet för man blir både glad, taggad, lugn och pigg på en och samma gång!

Kram från Ingmarie

Sprängd bubbla

Den där Skaparlada-Rådmansö-lugnalivet-bubblan jag njutit av försvann betydligt snabbare än den kom. Upp i ottan, gym, jobb, jobb, jobb, vattenlöpning, hem, slutirutan.

Det är ganska galet när man tänker efter.

Men utan dessa tokdagar så hade antagligen inte de där sköna inneibubblan-dagarna varit riktigt lika härliga. Det är i alla fall vad jag försöker intala mig…

Hur tänker du?

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 6

Ännu en gång vaknade jag tidigare än vad som kan vara nyttigt men jag antar det är för att hjärnan är full av färg, form och idéer. Så där så jag bara ville upp direkt så jag kunde få sätta i gång.

Men jag bestämde mig ändå för att springa först. Kolla vilken morgon jag bjöds på!

Och Djupsjön alltså.

Helt totalt och absolut omöjlig att motstå!

När klockan var 9 hade jag hunnit med både den där morgonturen, duschat, käkat frukost, cyklat till Skaparladan, målat i nästan två timmar och var redo för en hel timmes hjärtchackra-meditation som Jonna ledde ute i det fria. Fantastiskt!!!

Jag har jobbat på med mina idéer hela dagen och finslipat på en del andra målningar jag har. Och helt kasserat två av de projekt jag hade. Inte slängt dem men delat dem i två och målat över. Så kan det nämligen också bli. 🤪

Typ så här :

Fortsättning följer. De håller på att bli något helt annat med helt andra färger.

Jag for in till ”stan” i dag också. Dels för (p)rehab på gymet för nu vet jag att det är hamstring som är ledset. MR visade ödem/vätskefylldad vid fästet och det är ju si då där bra om jag säger så. Det går över men det tar tid. Jag är i alla fall tacksam att inget var sönder och att jag har noll tendens till artros.🤩

Mest for jag hela vägen till stan för att besöka den här.

När jag och Anders var här för två år sedan var vi här i Gillfjärden och simmade och det var lika vackert då. Det var ju förresten även den sommaren jag hittade Skaparladan. Eller om det var den som hittade mig. Vem vet liksom…?

Gissa om jag fick en härlig simtur?!

Kram från Ingmarie