Halmstadliv dag 3

Rubriken är egentligen lite missvisande för nästan halva dagen har jag tillbringat i Göteborg. Som sagt var, tur att jag gillar att åka tåg.😄

Enda anledningen till att jag åkte dit var för att luncha med denne mannen.

Bengt lärde jag känna i början av 90-talet. Förra seklet alltså.😱

Jag har ofattbart mycket att tacka honom för. Inte bara för att han tog sig tid för att luncha med mig i dag utan även för alla timslånga telefonsamtal om allt mellan himmel och jord, alla hundratals träningspass vi kört tillsammans och (minst) lika många träningsprogram han gjort för mig genom åren. För att inte tala om all pepp och all stöttning han gett i med-och motgång. Det var han som gjorde att jag blev så pass bra löpare som jag blev när det begav sig. Utan honom hade jag aldrig lyckats för ensam är sällan stark. Jag är honom evigt tacksam!🙏🏻🏃🏻‍♀️💕

Men när jag nu ändå var där, och tågen inte går så där superofta, så passade jag på att köra ett pass på Sats kompassen också. Gillar verkligen det stället. Ett av de där gymen jag alltid går igång på.

Det här är förresten en av de utmaningarna jag pysslar med nu. Fotstretch. I början klarade jag typ 10 sekunder. Nu kan jag sitta flera minuter. Sägs vara bra för hela baksidan av kroppen. Hoppas det stämmer så jag liksom inte gör det i “onödan”…

Sen är det ju måndag. Och måndag i Halmstad betyder simträning med Klubben. Coach Pedda drillade oss som alltid och vi höll på tills vi inte fick vara kvar längre. Personalen ville visst gå hem…🤔

Tror inte vi hade orkat mer heller förresten… Jag och Sara hade dessutom kört poolrun innan och efter 2 timmar är t.o.m vi nöjda.😀

Kram från Ingmarie

Halmstadliv dag 1

En del har det bra fint just nu! Äntligen är jag tillbaks i min lilla fina stuga i hemstaden. Som jag längtat! Eller min och min förresten, den är ju bästkusinens och bästkusinens mans, men jag kan ju låtsas att den är lite min.😀

Det är så mysigt att vara här att det nästan inte finns ord. Så himla tacksam! Så vad gör det egentligen att de s.k intervallerna var segare än någonsin? Tror faktiskt det var någon slags PB i långsammaste ever… Men jag skyller på den groteska vinden och den där tandoperationen… Båda tar mer på krafterna än man kan tro. I alla fall mina…

Men intervaller är intervaller och alla räknas. Även de långsamma. Väl?😳

Prins Beril stigen är magiskt fin och det är verkligen megalyx att ha den inpå husknuten. Lika megalyxigt är det att ha en alldeles egen Sara att härja runt med. Actic simhallsbadet måste vara en av Sveriges roligaste lekplatser. Åtminstone för grownups.

Och extraextra-lyxigt var det förstås att avslutningsvis bli bjuden på mat hos mamma och Ulf.

Som sagt var, en del har det ruskigt fint just nu!🙏🏻

Kram från Ingmarie

Miljöbalans

Björn skrev ett inlägg om det här med att försöka vara så miljövänlig som möjligt och precis som han äger vi ingen bil (bra) men gör oftast någon långflygning (mindre bra-typ jättekasst för miljön) inkl hyrbil (bu på dig Nilsson) varje år. Vet inte om de där två ändå kompenserar varandra så jag försöker även bidra med det lilla jag kan alla andra av årets dagar. Allt räknas tänker jag och alla kan verkligen bidra för att rädda vår jord. Och bör! Det brinner i knutarna! På riktigt!

Sopsorterar gör väl förhoppningsvis varenda människa nu för tiden? Liksom nyttjar e-faktura/autogiro och pappersreklams-fritt så mycket det är möjligt, undviker palmolja eller andra ”regnskogsskövlande” och giftiga produkter samt köper övervägande eko. Att kött är en miljöbov vet väl också de flesta. Där kan jag nog säga att jag får MVG direkt efter över 35 år med vegoliv. Alltid något. 😀 Om jag inte cyklar, går eller springer åker jag SL eller tåg. I dag blev det mycket sånt så tur jag gillar det!

Springa och yoga är nog också hyfsat miljövänligt. I synnerhet när man som jag använder sina prylar tills de mer eller mindre rasar ihop…

Men å andra sidan nyttjar jag t.ex simbassänger, gym, mobiltelefon(er) och dator(er) flitigt och inget av det där är väl direkt miljövänligt. Så hur jag än vänder och vrider på det så har jag rumpan bak och får fortsätta jobba på att upprätthålla min miljöbalans.

Har du några bra miljösnälla tips att dela med dig av kanske?

Kram från Ingmarie

Embrace the darkness

Jag vill först tacka alla er som på något vis peppat, visat omtanke och kramat mig efter gårdagens inlägg. Jag blir alldeles rörd!❤️ Tack, tack, tack!

Nu är jag ju som jag är. Jag kan deppa järnet, tycka det mesta är skit och verkligen vara en dysterkvist men på något vis så tänker jag också att det är bra för det tillhör livet. Utan en motsats så skulle det ljusa, roliga, härliga aldrig finnas, eller hur? Det är så det är och i stället för att fly det mörka så försöker jag gilla det och acceptera det. På det viset tycker jag det både förminskas och bli enklare att ta sig igenom. Ju mer jag ”flyr” ju värre blir det liksom. “Embrace the darkness” är faktiskt ett av mina ledord. Precis som t.ex “Face your fears”. Att stoppa undan känslor och upplevelser tror jag kan vara skadligt för en själv i längden. Kanske du upplever och tänker samma? Men för att det ska funka för mig så behöver jag yogan och meditationen. Jag får det liksom inte ”gratis”. Och jag kommer nog alltid behöva fortsätta med mitt “inre jobb” men det är det värt!

Faktum är att det hjälper att tänka så där även när jag t.ex kör intervaller. Hur det än är så är det ju både tröttsamt, och ibland t.o.m ruskigt obehagligt, men det kan jag på något vis hantera just genom att säga ”Hej hej – er känner jag igen. Nu kör vi!” Det går ju liksom över. Precis som krånglande tänder och annat elände. Skillnaden är dock att intervaller blir jag ju skönt trött och glad av! Bra gick det också i dag! Kiropraktor-Mickes behandling i torsdags gjorde tydligen susen för ryggen är glad igen!

Styrkepasset gick också bra! Lördags-eftermiddagar är perfekt på gymet. Inte för lite och inte för mycket folk. Jag vill ju liksom gärna se andra svettas men jag vill inte trängas.

Så jodå, det kommer vända och bli bra. För det blir det alltid. På något vis någon gång.

Kram från Ingmarie

Styrkedag

Jag var sugen på backar i dag så backar blev det! Två olika. En som tar ca 90 sek one way.

Och en som tar 45.

10 + 10 st. Eller om det var 11. Svårt att räkna när mjölksyran tar över Hjärnkontoret och hellre en för mycket än en för lite är min filosofi. Jogg ner på samma tid som upp. Jogg före, mellan och efter. Bra skit helt enkelt! Kände mig stark och starkare blev jag förhoppningsvis.

Inbillar mig att backar är extra bra både för kropp och knopp. Det är i alla fall ruskigt kul i all sin jobbighet!

Passade på sen att köra på gymet när jag ändå var där. (Vickade på ett pass.)

Och det blev som alltid. Jag kommer på den ena övningen efter den andra. Och kör tills jag är för trött för att komma på några fler.😜

Och det är ju en himla tur att det inte finns stilpoliser på gymet.😜

Kram från Ingmarie

Hur en sömntuta vaknar till liv

Hello friends! Vad har ni gjort i dag?

Jag har mest lekt. Eller nääää. Det var inte riktigt sant för jag har städat multum, handlat, lagat mat och jobbat med att planera yoga- och löppass också. 😜 Men resten har bara varit bara play, play, play!😃 Och jag ska förklara varför.

Sov ända tills jag vaknade av mig själv och det var så skönt att jag nära på inte ville gå upp utan i stället börja om med sovandet. Jag tycker verkligen det är vansinnigt segt nu när mörkret kommer. Men det är som det är så jag tänder varenda lampa och ljus som finns, nyttjar dagsljuset så mycket jag bara kan och har dubblat på min D-vitamin dos.

Sen ser jag till att göra extra mycket av det jag gillar. Tror absolut det är bästa medicinen mot det mesta!

Jag tillhör ju dem som gillar intervaller (när kroppen vill) och jag fullkomligt älskar känslan efter! Att jag färgmatchat så fantastiskt bra är förresten bara en ren slump. Mycket är jag, men färg- och klädmedveten är då inget man kan kan anklaga mig för.

Det kan säkert verka extremt motsägelsefullt att jag även tokgillar gym. Vissa mer än andra förstås.

Och precis som i princip alltid så tar det högst 3 min. innan jag är i full gång och kör all in på allt. Trots att jag tänkt ta det easy. Finns säkert någon lämplig bokstavskombination för den där åkomman också…

Så vilken tur att jag inte dubbelsov! Då hade jag ju missat hela detta endorfinmjölksyresvett-kalaset!

Plus den sköna känslan när man jobbat med varenda lite muskelcell och avslutar med lite relaxing yoga-moves. Som ett extra tack till kroppen.

Och kom ihåg att i natt får vi en timme extra att sova. 😍 Vore på ett sätt synd att missa den men en extra vakentimme också är ju också härligt!

Kram från Ingmarie

Fredagsfysmys

Kom ovanligt ”sent” till etapp ett av mitt Fredagsmysfys (stavas j-o-b-b) men det gjorde inget för fram till kl 15 kan man härja bäst man vill i 50-meters bassängen.(Efter det stängs allt för föreningarna på vardagarna och man får härja vidare i 25:an. Tillsammans med väldigt många andra.

Men jag hann alltså före. Och hade riktigt bra med plats.

Det är skitskoj nu när jag liksom kan fortsätta öva på tisdagsträningen nära på direkt. Det gick ok och jag ger mig själv godkänt men jag tycker att jag inte riktigt fick till ”flytet”. Någon (och det var inte jag denna gången heller) hade fixat väldigt mycket motströms..Hela tiden! Märkligt…🙄

Däremot var det jag som själv tryckte på ”boka-knapparna” så det blev en onsdag en fredag.

Gäller ju att passa på när de satt in ett extra-pass! Och som vanligt var det jag som svett-stänkte mest. Finns det pris för en sådan talang?

Kram från Ingmarie

Vågar vägra frysa

Jag är den första att erkänna att jag inte precis jublar när det vankas intervaller och det är max 7 plusgrader och både blåser och regnar från alla håll och kanter. Lägg till att det är gråare än en extragrå blyertspenna och det är snubblande nära att träningsplaneringen förvandlas till ingenting alls.

Men om det är något jag lärt mig genom åren så är det att det alltid är värst att stå inne och titta ut. Och att man inte ska fundera så himla mycket.

Väl ute och igång blir det ju bättre och jag har hittills aldrig ångrat mig. Så egentligen är det ju bara trams det där att man tvekar. Frös var verkligen det absolut minsta jag gjorde.

Men jag kan ju inte hålla på att kuta runt hela tiden för att hålla värmen varje gång jag ska ut i ruskväder. Är så himla glad att jag investerade i den där Dryroben. Finns inte en chans i världen varken att frysa eller bli blöt i den.

Faktum är att den var nästan för varm efter de där nära 2 timmarna i SoFos Hot sal. Trots att jag unnade mig både extralång eftersvettning och kalldusch. Någon, och det var inte jag, hade nämligen pillat på aggregaten så luftfuktigheten var på max.

Då behövs det inte många knop för att det ska börja rinna ( läs forsa) svett från mig.

Vem vet, kanske det här kan bli hösten, och vintern, som går till min livshistorias första hyfsat frysfria!😀

Kram från Ingmarie

Det här med att bli (fysiskt) trött

Det här med intervaller är ganska märkligt. Jag tycker på riktigt att det är kul! Under förutsättning att kroppen vill förstås.

En del påstår att det gör ont men jag vet inte jag…

Helt ärligt tror jag många förväxlar smärta med obehag.

Ont är sånt jag t.ex känner när jag slår tån i en kant, vurpar med hojjen och landar i asfalten eller har akut diskbråck.

Att köra intervaller, eller bli fysiskt trött på annat vis, gör i princip aldrig ont om man är frisk och hel men det kan vara sjukt obehagligt.

När tröttheten, mjölksyran och andnöden är som värst är det lätt att tänka och tro att det är farligt och att man snudd på ska dö. Särskilt vid simintervaller. Då tror jag ibland att jag ska både spränga lungorna och drunkna.

Men det kommer inte hända för det är bara en illusion. Kroppen är som bekant ruskigt smart och såklart den inte vill bränna all sin energi utan vill spara på den till sämre tider. Ungefär som den gärna vill lagra fettreserver. En gång i tiden gjorde de där försvarsmekanismerna säkerligen att vi överlevde. Men få av oss på denna delen av jorden behöver tack och lov vara oroliga för att varken ta ut oss till totalkollaps för att överleva eller svälta ihjäl.

Intervaller behöver heller inte betyda att man maxar och nära på stupar. Det handlar snarare om att man tar i så pass mycket att man hamnar utanför sin egen comfortzon. Det fina är att ju mer man utsätter sig ju ”enklare” blir det att hantera den där känslan. Jag välkomnar den snarare än fasar den. Säger liksom hej, hej dig känner jag igen. Nu kör vi!

Har märkt att det funkar superbra även i t.ex yogan och ”vanliga livet” också.

Jag är övertygad om att vi behöver denna typ av träning. Vårt ”moderna” liv är fantastiskt men det har också gjort oss bekväma och lata, i skallen, och allt för många följer “minsta motståndets lag”. Våra kroppar behöver ju dock fortfarande ta i. Ordentligt! Åtminstone en gång/vecka.

I dag kände jag mig åter sugen på intervaller men nöjde mig med en rejäl bunt 1-minutare. (20 för att vara exakt. Med 30 sek vila.)

Jag ljuger om jag säger att det var ”lätt” men det var absolut ok. Och oavsett hur det egentligen går så avslutar jag alltid sista intervallen med någon slags YES! För att jag genomfört och kämpat väl.

Sen är det ju faktiskt som så att vilan blir så otroligt mycket härligare när man tagit ut sig innan, eller hur?

Sen kan det ju hända att man inte är så himla sugen på att ta i. Men ibland får man helt enkelt ta till det där gamla knepet fake it till you make it.

Har det inte vänt efter 20 min. kan det vara läge att omplanera men faktum är att på den tiden brukar tankarna och kroppen ha fattat och är med på det hela.

Kände mig lite småseg när jag drog till gymet nu i kväll men jag har lärt mig att bara jag kommer dit så vänder det i 9 av 10 fall. Blir sjukt inspirerad där och det blir nästan alltid mer än jag tänkt mig. Av allt. Även trötthet.

Vet i sjuttsingen om detta var en smart uppladdning inför morgondagen men det lär visa sig.😀 Viktigast är ju nuet, eller hur?

Kram från Ingmarie

Några simpla höstfunderingar

Min plan och tanke var att chilla lite efter SUM och jag tycker faktiskt jag är ganska duktig. Nu körde jag ju i och för sig inte varken särskilt ”hårt”, fokuserat eller strukturerat innan heller men nu är det verkligen bara feeling och jalla jalla som gäller.

Tror det är superviktigt att åtminstone lite försöka följa både sin kropp och årstidernas rytm. Vi är inte gjorda för att gasa året runt. Kolla naturen. Och djuren som är fria. Oavsett på jorden så går ju allt i cykler och olika slags pulseringar.

Utom vi ”moderna” människoknytt som har fixat artificiellt ljus och kan vara i kontakt med allt och alla hela, hela tiden. Helt galet när man tänker efter, eller hur? Lägg till skräpmat, stillasittande liv, brist på frisk luft och taskig sömn. Och sen undrar många varför de är så trötta! Eller sjuka. Eller både och. 😳

Så vill inte jag ha det…

Det är därför jag valt att leva som jag gör. Inte för att det är någon garanti för någonting men man behöver ju liksom inte medvetet jobba sig till elände.

Men hur som helst. När det är sådana dagar som nu, med härlig höstsol, sprakande färger och nästan vindstilla så är det som om kroppen liksom spritter till lite extra. Kanske det där sista rycket innan vinterdvalan helt greppar taget om en.😜

Kutade en av mina favvorundor. Den runt fina Flatensjön. Och tja du fattar nog. Sprada-genen fullkomligt skrek i mig och jag är ju som bekant inte så svårflirtad när det gäller den biten.

Den där Sprada-genen finns förresten garanterat kvar hos alla, det är ju så vi gjorde i vår tids begynnelse, men den har (tyvärr) tryckts ner så hårt att de flesta aldrig hittar den.

Eller ens tillåter den komma fram. Tror jag hört de flesta “ursäkterna”. För kallt, för krångligt, för läskigt, för tokigt, för blött… Och det utan att ens ha testat!
Som att säga att man inte gillar bullar fastän man aldrig ätit en. Märkligt fenomen…

Lagom till mörkrets intåg tog jag mig till SoFo:s Hot sal. Och svettades, svettades, svettades i nästan 2 timmar.

Gött!

Är övertygad om att om fler svettades rejält så skulle många må mycket bättre både i kropp och själ. Eller vad tror du?

Kram från Ingmarie