Jobb

Onödigt

Det här kändes ju lite onödigt… Eller fel, mycket onödigt.

Det bra är att det försvann ungefär lika snabbt som det kom! När jag gick hem från gymet var det så här!

På gymet blev det spinningsalen om du undrar. Två pass à 30 minuter av ”Intelligent cycling”. Fast i praktiken var de bara 26 + 21 minuter (!) så det blev en hel del egen cykling. Kanske tur det för de där (korta) passen är verkligen galet jobbiga om man gör som han säger. (Det är dock inte Glenn som puschar i dessa. Han behöver såklart vara ledig ibland. )

Det där vädret fortsätter förresten vara onödigt nu med tillägg is. Glad jag kom hem från jobbet med alla ben i behåll. Kan någon starta en bautastor varm hårfön över Skåne? Eller i alla fall Åhus så eländet smälter bort fortare än fort.

Kram från Ingmarie

En slags Pb på en måndag

Jag vet inte vad som har hänt i natt men trots gårdagens tre-timmars äventyr satte jag Pb på ”min” två-mils Skåneledsrunda runt Åhus i dag! Helt oplanerat och (nästan) helt utan ansträngning! Nog är kroppen en märklig manick? Och visst är det bra att man kan sätta Pb i princip allting?

När jag pluggat färdigt ATLS för i dag (läs inte orkade mer) så drog jag till gymet och tröttade ut benen ännu lite till. Kan bli en riktigt spännande kväll på jobbet i morgon…

Belöningen var dock den bästa på alla sätt och vis. Lugn, härlig och oerhört vacker! Faktiskt snudd på oslagbar!

Kram från Ingmarie

 

Helgladdad

Jobba fredag kväll och sen vara ledig hela helgen är en riktigt skön känsla! Särskilt när fredagspasset varit extra långt pga utbildning före.

Undra förresten hur mycket det egentligen går att stoppa in i min stackars skalle.🤪 Jag hann i alla fall med en fin löptur innan och jag inbillar mig att den, och all annan träning, frigör plats i hjärnan utan att radera det som redan finns. Det som är bra för kroppen borde ju vara bra för knoppen och vice versa eller vad tror du?

Kram från Ingmarie

Två tips! Och en (svett)fest med Glenn

Mitt första tips är Stävie Trail nu på söndag. Det finns någon sträcka för alla och eftersom det är Anna och Fredrik som är ansvariga är jag 100 % säker på att det är ett perfekt arrangemang på alla sätt och vis. Särskilt trevlighets-och rolighetskänslan är garanterad! (Hur trött man vill bli bestämmer man såklart själv.) Det går fin-fint att efteranmäla sig på plats. Jag hoppas vara där såklart!

Mitt andra tips är i påsk. Då är det konstrunda på flera håll i Skåne och i Åhus kommer jag finnas på Mölleholmen torsdag-lördag. (Sjukan kallar på söndagen så får skippa den dagen.) Vi är många som ställer ut och du kommer kunna hälsa på lammen, fika och njuta av omgivningarna både där och i Åhus. Så kom!

Svettfesten var 90 minuter i spinningsalen. Jag slog på stort och körde två klasser bara för att jag kunde.

Den där Glenn, som verkar vara huvudinstruktören för Les Mills cycling, är med överallt och jag börjar nästan tro jag känner honom. Haha! Gör jag som han säger blir jag garanterat snortrött. Som i dag..

Tur jag bara behövde cykla hem och till/från bussen till jobbet sen….

Kram från Ingmarie

 

Rivstartar veckan

I dag var kroppen så där lurig igen!

När jag sprang till gymet kändes det nämligen inte alls som jag hade någon power i kroppen men den känslan var tydligen helt fel. Eller så bara ändrades och byttes den för när jag började lyfta kändes allt plättlätt! Då är det bara att passa på att lasta med mer vikter.🤩🏋️‍♀️

 

Lika roligt och härligt varje gång!

Benen kändes med ok så nu hoppas jag inte dagens tok-jobbpass helt förstört dem.🤪 (

Fatta mig rätt, jag gillar att ha att göra och kvällen har gått rasade fort! Men 9 patienter på 7 IVA platser är lite to much.🤪

Hur har din måndag varit?

Kram från Ingmarie

 

 

Intervaller och jobb

När jag ska jobba vill jag träna men jag vill inte bli tokslut. Jag behöver verkligen all energi jag kan få till min hjärna när jag är där. Så jag valde 30 x 30-30 sek. Ett rackarns tidseffektivt pass och jag kan absolut bli trött men inte utmattad.

Jobbet är en utmaning men på ett bra sätt. Alla är otroligt snälla och hjälpsamma, det är extremt utvecklande och ingen dag är den andra lik. Om jag skulle lära mig lika mycket i vardagslivet som jag gör där varje pass så vore jag snart en dubbel-professor. Haha!

Det bästa är nog att alla gillar sitt jobb här. Aldrig att man hör något gnäll om att det är tråkigt, stressigt eller dåligt och efter alla år inom vården på olika ställen vågar jag påstå att det är unikt! Sen kan man såklart tycka att vissa saker är mindre bra men då gör man något åt det. Underbart!

Eftersom jag är en liten Alfons som ”ska bara” händer det att min matpaus blir både kort och sen men det är ok för det är (oftast) självvalt.

Kram från Ingmarie

Det märkliga livet

Livet är verkligen både fascinerande och konstigt. Lite som en väldigt oförutsägbar berg- och dalbana.
Det går upp och ner, höger, vänster, rakt fram och bakåt. Det blir ljust och mörkt, man blir förväntansfull, rädd, glad, lättad, ledsen, road och helt plötsligt hamnar på ett helt annat spår på en helt annan bana.

En dag tar den slut och vad som händer då vet väl egentligen bara de som är där… Jag ”tror” inte på någon särskild gud men jag inbillar mig att det finns ”något mer” efter jordelivet. Tids nog får jag veta om jag inbillat mig rätt.

Att åldras har sina fördelar men som det mesta annat även nackdelar. Bli gammal, sjuk och behövande är det nog ingen som vill. Mitt mål är att vara frisk så länge det bara går och leva så länge jag lever. Självklart har jag inget recept eller svar på hur det ska gå till men nu för tiden har vi ändå ganska mycket kunskap om hur man håller sin kropp glad länge. Sen kan det såklart ändå hända oförutsedda saker.

Sverige har en förhållandevis bra äldrevård  men den är verkligen inte bra överallt. Min pappa har dock hamnat på ett väldigt fint avlastningshem (på andra kustsidan) och även om han såklart helst vill vara hemma så känns det som ett bra alternativ. Nytt, eget rum, trevlig personal och fina utrymmen.
Det finns även ett stort Fia med knuff spel. Hade nästan glömt hur man gör. Haha. (Pappa vann. Jag var toksist.)

Träningen är ju som bekant lite som livet själv och den där berg- och dalbanan. Jobbet och detta med pappa tär på mig mentalt så har jag har känt att det varit lite tufft att fokusera och pusha mig till att köra ”hårt” på sistone.

Men i dag bara flög jag! Tänkte inte på någonting mer än att kuta. Så härligt! 16 x 2 minuter med 1 min. gå/joggvila

Samma på gymet. Total fokus och med mycket kraft.

 

Kanske var det en effekt av gårdagens vårkänslor och årets första barbens-löpning?

Kram från Ingmarie

Inte alltid sol

Regn och blåste från alla håll och kanter. I dag var det verkligen en perfekt dag att dra filten upp till hakan, surpla varmt kaffe/te och läsa en bra bok om man nu är lagd åt det hållet.

Det är inte jag.

Åtminstone inte om jag inte rört mig och varit ute innan.

Så jag traskade till gymet, körde en timmes svettig cykling och gick samma väg hem igen. På olika vis två härligt blöta timmar!

Nu kunde jag ändå inte njuta under den där filten för plikten kallade, men själva idéen lät väl ganska bra ändå?

Kram från Ingmarie

 

Vardagen

Jag har skrivit det förr men den som inte gillar sin vardag har ”problem” och bör göra något åt det. Vardagen är ju just de dagar vi har mest av.

Nu behöver der inte betyda att man älskar varje (var)dag men majoriteten måste vara bra tycker jag.

Även dessa dagar som mest består av att sova, äta, träna, jobba, sova, äta, träna, jobba, åka buss, åka buss, åka buss osv osv.

I dag höll jag dessutom på att missa den där bussen. Inte för att jag gjorde något särskilt. Jag var bara helt enkelt långsam. Sprang till och från gymet, tränade på bra men ”fastnade” i repan för jag började babbla med några andra och då kan tiden försvinna rasande fort!
Det fina var att jag fick bra fart i benen på vägen hem.

Måste fortfarande ha gummiband…

På jobbet har det inte varit varken någon risk eller chans att slöa eller vara långsam och det bra med det är att det aldrig hinner bli långtråkigt!

Kram från Ingmarie

Rumpnöt och intervju

En heldag sittandes på en stol är sjukt mycket jobbigare än en heldag ståendes. Rumpskavet är ett faktum redan efter en timme. Simpasset var extra efterlängtat och extra härligt! Om jag inte minns helt fel är det 1,5 vecka sen sist! Hemskt! Om inget oförutsett händer blir det dock två till innan söndagen är över.

Men det har varit trevligt, hyfsat givande och ”special”maten jag fick var riktigt bra! (Jag skriver ”special” för jag tycker ju jag äter vanlig mat. haha)

Du som följer mig vet nog min inställning till injektionerna och hela covid-grejen. Nu har jag verkligen stuckit ut näsan men jag står för allt jag säger och jag vet att jag inte är ensam. Vi är väldigt många runt om i världen som är ”vakna” vid detta laget. Sjuksköterskor, läkare, forskare och professorer. Det var t ex väldigt tunga namn med på den stora Internationella  konferensen i Stockholm  men inte ett pip i media om detta. Varför? Man kan ju skriva spaltkilometer om någon kändis kläder, vad en politiker gjorde när hen var 17 år eller om korruption, mutor och gängkrig. Oftast enkelriktat från en synvinkel men man tar åtminstone upp det. Jag tycker det är ytterst märkligt!

Kanske minns du att jag skrev att jag blivit intervjuad av Per Schapiro? I princip den enda journalisten inom msm som vågat ifrågasätta hela denna cirkus.
Nu finns intervjun här på Folkets radio. Vi är tre ”modiga” sjuksköterskor som är med. Jätteläskigt men samtidigt lite ”befriande”.

Lyssna gärna och berätta vad du tänker och tycker!

Kram från Ingmarie