Simmorgon och jobbkväll

Det var massor av veckor sedan jag var med på Team Snabbares lördagsmorgon-sim men i dag så äntligen! Och vilken morgon! Mer spegelblankt än så här blir det banne mig inte!

Coach Tomas bjöd oss på ett (som alltid) jättebra pass. Teknik följt av många långa intervaller ut till ”lilla ön”. ( Ca 500 m/varv).

De där 90 minutrarna försvann i ett nafs. Hade lätt kunnat fortsätta lika länge till. Vilket ju är positivt såklart!

Nästan 21 grader i vattnet så det var riktigt skönt att få dra av sig våtdräkten och plaska lite ”bart” efteråt.Om väderprognosen stämmer blir det snart våtdräktsfritt.😍☀️

Mindre skönt att behöva jobba sen nu när Ingmarie-vädret äntligen är här. Men som jag brukar tänka: jag både kan och får gå hem när jag jobbat klart. Värre för alla de som är så sjuka att de måste vara kvar. Dessutom blev det en väldigt lugn kväll. Så lugn att jag hann sitta med benen i högläge en bra stund! Hoppas det är samma tempo i morgon kväll…

Kram från Ingmarie

Sprängd bubbla

Den där Skaparlada-Rådmansö-lugnalivet-bubblan jag njutit av försvann betydligt snabbare än den kom. Upp i ottan, gym, jobb, jobb, jobb, vattenlöpning, hem, slutirutan.

Det är ganska galet när man tänker efter.

Men utan dessa tokdagar så hade antagligen inte de där sköna inneibubblan-dagarna varit riktigt lika härliga. Det är i alla fall vad jag försöker intala mig…

Hur tänker du?

Kram från Ingmarie

Jobbladdning

Mitt jobb är ju en smula oförutsägbart så för att inte komma dit och vara helt slutkörd så brukar jag se till att inte köra något allt gör hårt träningspass innan. Tränar gör jag dock alltid för annars skulle jag vara superseg. Både i kropp och knopp.

Ibland går det dock si så där med det där att ta det lugnt. När jag var nästan klar med mitt gympass (testade Sats i Farsta där jag aldrig varit innan) så hittade jag en ledig boxsäck och sen blev det som det blev och gick som det gick…

Nåja. Jag var i alla fall go, glad, lugn och avslappnad på jobbet.🤪

Kram från Ingmarie

Två dagar på raken…

…har jag haft sällskap av allra bästa Ulrika i och runt Hellas-sjön.

I går mest i och med en tidig start så jag skulle hinna till jobbet. Ljummet och guppigt vatten och alldeles, alldeles underbart. Ulrika som är en riktig Super-woman sprang dessutom både dit och hem från Södermalm. Jag fick nöja mig med att cykla genom skogen. Men bättre än inget och absolut jättebättre än ex. bussen eller tuben.

I dag skulle jag egentligen varit ledig och på väg till Halmstad men det blir som bekant inte alltid som man tänkt sig.🤪

Superkris på jobbet så det blev till att jobba extra. Jag kunde dock komma lite senare så vi hann med ett härligt swimrun-pass innan. Det var en sån där dag när naturen var så vacker att det liksom gjorde ont i ögonen. (Tyvärr inga bildbevis. Du får använda fantasin. Tänk bara på gröna skogar, fågelkvitter, klart vatten och blomdofter så vet du exakt. )

Vi sprang och simmade. Sprang och simmade. Sprang och simmade. Benet funkade ok men inte bra och jösses vad både det och det andra benet var tunga. Och långsamma. 😱

Men Ulrika är snäll och har stort tålamod så mitt ben bestämde farten. Som ”tack” drog jag henne i simningen.

Inte nog med att sällskapet var det bästa. Hon bjöd på gofika också! 😍

Sen kan jag konstatera att jag fick jobba på extra bra på extrapasset. Multitasking är bara förnamnet. 🤪

Men nu är jag ledig flera dagar på raken och det ska bli väldans skönt. Målet är att inte ha något mål. Jag ska bara go with the flow och göra en sak i taget.

Kram från Ingmarie

Kurerad?

Något har hänt. Med benet. I alla fall i dag. Kunde inte kuta 100% av den timmen jag var ute men åtminstone 90! Som ett mirakel!

Det där att simma långt kanske gjorde susen? Eller är det vetskapen om att det kommer bli en MR som gjorde det? Vem vet…

Nu vet jag i och för sig inte hur det är i morgon, ett ok pass är ju liksom inte någon garanti för att det blir ett andra, men härligt var det!

Eftersom tvådagars-ledigheten var slut, och resten av dagen/kvällen alltså skulle tillbringas i landstingsuniformen, passade jag också på att använda Hellas utegym. Som mest var vi typ 3 pers där. Lyxigt värre! 🤩

Och sprada såklart! Ingen dag är fullkomlig utan att kroppen doppats i vatten på något vis. (Duscha/bada badkar räknas inte.)

Kram från Ingmarie

Fina vägen

Jag har en runda som vi (jag och Anders) kallar ”fina vägen”. Helt enkelt för att den är så bedårande vacker!

Det är en sån där runda som är fin oavsett hur man tar sig fram. T.o.m gå är ok. Då är den fin! Benet var dock på så bra humör att det lät mig springa mestadels. (Tack!)

På slutet ligger fina Söderbysjön och väntar. Funkar alltid lika bra att simma som att sprada i. (Förutom när isen är i vägen alltså…)

Det var ”tur” att jag inte visste hur resten av dagen skulle bli för då hade jag garanterat inte njutit lika mycket.

Extremt mycket på jobbet och rejäl övertid. Så sent att jag var ensam på bussen.😱 Och galet trött. Två dagars (midsommar)ledigt kommer sitta extra fint nu!

Kram från Ingmarie

Bortkastad tid. Och pengar

Jag var ju hos läkare häromdagen för att få hjälp att reda ut vad som egentligen felar med benet. Av erfarenhet vet jag att MR är bästa sättet och det sa läkaren också. Alltså trodde jag det skulle bli så.

Men icke.

Det är för dyrt så istället tyckte de jag skulle göra ett ultraljud. Så är rutinerna nämligen. Man gör det billiga först även om risken/chansen är stor att det ändå inte räcker. Fick en tid redan i dag (jättebra!) men vad hjälpte det? Röntgenläkaren hittade inte ett jota så nu ska hon rekommendera läkare nr 1 att jag ska göra en MR. Precis vad jag sa från början. Nu blir det hela ännu dyrare och tar ännu längre tid. Att det ska vara så svårt att göra rätt och lyssna på patienten. Särskilt när de redan gjort flera feldiagnoser med mig. Kanske läge byta vårdcentral…

Jag kan ju också tycka att man som vårdpersonal på landstinget borde ha en något enklare väg när något felar i kroppen. Men icke det heller. Slitjobba för dem går däremot jätte-bra. Ja, jag är lite bitter just nu…🤪😱

Tur simningen gick så bra! Och det är så här den oglamorösa afterswim-krullhårsfrissan, inkl goggle-ögon, ser ut på riktigt.

Och den lika oglamorösa efterengalenkvällpåjobbet-minen.

 

Kram från Ingmarie

Mer sim

Hellasgården är en oas för simmare och det har blivit världens sim-Mekka. Det är i princip alltid ett par gäng som fyllt ”stor-bryggan” med diverse prylar och kör olika slags träning.

Egentligen hade jag inte tänkt simma i dag igen men när Christian frågade om jag ville haka på behövde han inte ens försöka övertala mig. Det var ju minst sagt ett oemotståndligt erbjudande!!!

Två varv à ca 1350 m blev det. Ett utan paddlar och ett med. Kändes bra hela tiden. Hade gärna kört (minst) ett varv till men det var det där som stavas j-o-b-b som hindrade mig.

Att hänga vid Hellas är också galet inspirerande just för att det är så många som tränar där. En del mer än andra. Bästa Sofia & Co hade t.ex kört 10 km. I mina öron låter det galet långt men vem vet. Om viljan, längtan och lusten finns så brukar även kraften att flytta gränser infinna sig. Eller hur?

Jag känner att det där att simma lugnt och ”långt” är väldigt härligt. Det är inte utan att jag undrar, och funderar på, vart det här simmandet ska ta mig i framtiden. Jag är supernyfiken! Men egentligen kvittar det för det är just nu som räknas.

För övrigt har jag haft en av mina mest dramatiska jobbkvällar på många år. Men i morgon är jag ledig!🙏🏻😍

Kram från Ingmarie

Dunbarn, sim och plikt

Just nu känner jag mig mer som en simmare än en löpare. Landdjuret har liksom blivit ett vattendjur. Som det kan bli va? Men attans vad jag är tacksam över att inte ha lagt alla sport-ägg i samma korg! Då hade livet varit ganska miserabelt nu…

Och tänk att jag, som inte gillar tidiga morgnar, plättlätt går upp innan tuppen för att cykla till Hellas och simma med TS-gänget. Bara det är ju anmärkningsvärt.

Jag fick äran att köra lite uppvärmningsyoga.

Med sällskap av söta dunbarn och en boxer som mest var intresserad av sin boll.

Tomas var dagens simcoach. Superbra som alltid!

Temat var distans och vi simmade runt nästan hela Källtorpssjön. Vattnet var ljuvligt, solen strålade, vindarna ljumna och jag fick jättebra tips av Tomas. Helt klart en av de där (sim)morgnarna som kommer vara kvar i minnet for ever.

Gissa om jag var osugen på att jobba sen! Men vad gör man? Det är bara att gilla läget och jobba på.

Nu blev det förvisso en ovanligt lugn kväll men känslan att få gå ut från ”vita huset” är ändå alltid oslagbar!

I morgon kommer jag (förhoppningsvis) köra en slags repris av detta.

Kram från Ingmarie

Natur-njut

Min helt egna hemmasnickrade teori och filosofi är att om fler tillbringade en del av sin dag i naturen så skulle vi ha både bättre hälsa och färre (kanske t.o.m inga) bråk.

Att börja sin dag med exempelvis den här vyn, eller ha den mitt i/på slutet för den delen, kan ju omöjligtvis bli eller vara fel för kropp och själ. Eller hur?

Särskilt inte när det är tillsammans med härliga TS-gänget.

Jag är så glad att detta är igång igen! Lördagarna är extra najs för då är fikabåten med.

Efter tekniksimmet drar coach Ulf med den när vi simmar ut till någon klippa för att njuta lite extra en stund innan vi drar vidare.

Lite extra tekniktips.

Coach Ulf

Jobba helgkväll innebär ju också att jag börjar lite senare så det här är verkligen helt stressbefriat eftersom jag har så gott om tid. (Vi kör igång kl 08.)

När jobbet sen väl var slut så var det fortfarande ljust och så varmt att t-shirt räcker. 🤩 Livet är enklare när det är sommar! Och varmt.

Kram från Ingmarie