Happy life

Simsafari med Team Snabbare

Några gånger varje (ute)säsong ordnar Team Snabbare ett event som de kallar ”Simsafari”. I praktiken är det som en swimrun med fokus på mycket sim, sammanhållning, äventyr och gemenskap. Just denna som var i dag gick från Hellas och Källtorpssjön genom Sandasjön, Strålsjön, Ulvsjön, Ältasjön, Flaten och slutligen Drevviken. Vi var 19 personer som gav oss iväg tidigt i morse på detta äventyr som började med ca 1 km simning direkt.

Jag hade av någon anledning sovit kasst men simningen gick bra. Tills jag kom upp på land. Då började jag frysa och hade svårt för att både få upp värmen och farten. 🥶 Och hålla balansen eftersom även skallen påverkas. Ingen bra början precis…😱
Det var nästan så jag funderade på att hoppa av redan där men mina grejer var inlåsta i en bil så det var bara att fortsätta och försöka härda ut. För att få en litern chans att tina upp så hoppade jag helt den andra simningen och sprang i stället liksom jag kortade av två andra. Den här turen har jag gjort flera gånger innan och den är verkligen varierande och oerhört vacker. Gänget var fantastiskt och alla väntade på alla.😍

Ungefär halvvägs var det swimrun-fika hemma hos Caroline och hennes familj. Gissa om vi kände oss varmt välkomna!🥰

Gegga-avsköljning

Vilande safer-swimmers. De är bra både för att synas, att ”hänga” på och för att förvara grejer som ex torra kläder.

 

Hela gänget!

 

Jag och Petra

 

Och jag och Veronica

Målet var hemma hos coach Ulf där vi bjöds på mer godsaker innan tillbakafärd (med bil) till Hellas.

Någon värme fick jag aldrig upp men jag är oerhört glad och tacksam över att jag inte ”gav upp”. Det är liksom inte att jag tycker det är ”kallt” och fryser om händer och fötter utan det börjar inifrån och påverkar verkligen hela min kropp. Detta är något som börjat detta året och är en helt ny känsla för mig. Bryter jag inte innan det gått för långt så funkar ingenting förrän jag kommer in i värmen igen så med facit i hand gjorde jag helt rätt men just då kände jag mig ganska ”klen”…🥺
Men så är det ibland. Liksom livet i både stort och smått. Vissa dagar är man odödlig. Vissa är man väldigt dödlig. Jag var egentligen inte varken eller i dag. Men en sak är säker, man ångrar aldrig att man hängt med Team Snabbare och alla de härliga som är med där! 🙏🏻🥳❤️ Nästan fyra timmars äventyr (+ fikapauser) är ju verkligen inget man vill vara utan även om man är en fryslort.🤩

Och jag hade i alla fall garanterat den allra minsta ombytes-handduken.🤪😄

Kram från Ingmarie

(Fotona är tagna av mig, Petra, Rebecca, Veronica och Ulf)

TGS-race

Det finns lopp och sen finns det lopp. 

Du vet de där som går rakt in i (löpar)hjärtat och som ger minne för livet.

I dag har jag sprungit ett sånt! 🤩 TGS – Trail genom Skåne – arrangeras av Anna Nystedt,, Fredrik Nystedt och Laurent Leloup.
TGS50 är en 50 km lång A-B-sträckning mellan Lövestad och Kullatorpet.
TGS 25 är de sista 25 km på ultran, från Snogeholm till Kullatorpet.

Jag valde 25:an (i verkligheten var den 26,3 km men det visste jag inte då🤪) mest för att jag inte ville Anders skulle behöva vänta på mig för länge.😬

Snogeholm är ett enormt  vackert strövområde och vi var en härligt brokig skara löpare som hämtade våra nummerlappar och ”stämpel-pinnar” innan start. Smidigt och enkelt!

Betydligt knepigare var det att välja kläder…Det blåste kallt och varnades för regn så t-shirt kändes plötsligt inte så smart. Valde en tunn långärmad tröja i stället och vantar. Är man klen så är man. 🥶( Vantarna åkte dock av efter en halv-mil.😄)


Anna hade en kort genomgång innan vi äntligen fick springa iväg.

Loppet följde Skåneleden med några få utsvävningar emellanåt. Den är minst sagt varierande! Stigar, grusvägar, asfalt, små byar, ”djungel”, kohagar, snår, bröte, platt, kuperat, djup skog, öppna slätter, färister, stegar, grindar och obanat.jag tror banne mig allt fanns med utom möjligtvis vattenpölar och gyttja.

Första halvan var ”lätt” på så vis att den var utan bröte. Jag hade redan innan bestämt mig för att njuta och inte maxa. Inte så lugnt att jag såsade omkring men så lugnt att jag inte skulle krokna eller missa det vackra. Tog t o m lite foto!

Suveränt markerad bana!



Efter nästan halva skulle man ”stämpla in sig” innan det bjöds på ”godis-bord”!  Massa godsaker som gav mer energi!


Efter några kilometer till kom tok-backen. Lång, seg och med motvind. Tur jag gillar sånt!😀Det var värre med ko-hagen och brötet den bjöd på. Där hade jag verkligen inga snabba ben. Inte bland brötet innan golfbanan heller. Benen blev inte direkt snyggare om jag säger så och det är väl tur jag inte är en klen fotbollsspelare för då hade jag väl lagt mig ner och rullat runt av smärta.🤪🤪🤪

De sista kilometerna blev jag plötsligt lite osäker på om jag sprang rätt för jag såg inte en enda pil. Däremot de orange Skåneleds-markeringarna så jag tuffade på. Det var här ”grindöppnandet” också började. Jag tappade räkningen ganska fort. Skulle ju hålla koll på vart jag skulle också och även om jag var pigg så är väl hjärnan inte den skarpaste vid slutet av sådana här äventyr. Åtminstone inte min.

Några kilometer från mål stod Anders så då visste jag att jag var rätt. Brant ner, brant upp, lite stig och sen platt väg in i mål!

Fredrik och Anna- det fantastiska paret som ordnar flera lopp/år!

Resultaten kom direkt på den stora skärmen (fördel med ”stämpel-pinnar”) och allt flöt på fantastiskt smidigt. Massor av godsaker att välja på direkt efter mål och sen fick vi dessutom en varsin burgare. (Jag valde vegan förstås.) Supersmarrigt!

Jag fick även pris! Kom tydligen 3a efter ungdomarna.🥳

Det här loppet får 10 av 10 möjliga poäng!
Otroligt välorganiserat, mysigt och trevligt! Banan hade allt man kan önska sig, suverän service rakt igenom och dessutom helt galet billigt! Tack Fredrik, Laurent och Anna för ett helt otroligt bra arrangemang! 🙏🏻 Ni lyckades t o m hålla borta regnet! 😄

På vägen till Halmstad, där vi är nu, åkte vi inom Saxtorpssjöarna igen. Hur skulle jag liksom kunna låta bli. Jag är helt kär i denna (konstgjorda) sjö! 😍

Kram från Ingmarie

Där man minst anar

Ibland händer det man minst kunde tro och ana. Som t ex att lilla Svedala skulle ha en helt magiskt fin utomhus-bassäng. Med ett jättemysigt ”ute-omklädningsrum ”. Men så är det!

Hade en egen 50-metersbana hela passet som dessutom gick grymt bra!

Inte trodde jag heller att Trelleborg skulle bjuda på härlig strand för att slöa, ha picknick och bada.  Men så är det också!

Den fina långbryggan gjorde ju inte precis det hela sämre. Faktum är att det påminde lite om Californien!

En slö och härlig dag! (Trots att det är fredagen den 13:e.) I morgon hoppas jag dock bli lite trött av det här.

Kram från Ingmarie

Bokskog och hav

Jag är ganska säker på att oavsett vilken löpare du frågar i Skåne med omnejd så vet hen var Bokskogen finns. Det är varenda löpares och naturälskares paradis! Första gången jag var där för tre evigheter sedan var jag helt hänförd och jag är det inte mindre efter i dag.

Det finns flera markerade spår att att välja på och jag tror banne mig att de är de bäst markerade i Sverige och topp 5 i världen. Dessutom är de extremt väl underhållna. Man kan springa omarkerade också men jag höll mig till 10 km slingan + ett av elljusspåren. (Jag ”råkade” komma in på det sista för jag kände mig liksom inte riktigt klar.) Anders körde 7:an och var lika hänförd!

Bokskog är min absoluta favoritskog och en av de saker jag saknar mest i Stockholm. Det finns några få träd men det kan knappast kallas skog. Men det här! O lalallaaaa!

Vi velade länge var vi skulle äta lunch, det finns för mycket att välja på helt enkelt, men det blev till slut Graffit café i Ystad. Ett bra val visade det sig. Gott och mycket!

Ystad är en supermysig stad med stranden in på knuten. Vilket märks särskilt sommartid. Fortfarande mycket folk överallt men vi kom så småningom till stranden och njöt av den ljuvliga solen och sanden. Jag kunde förstås inte låta bli att simma lite också men med bara 15-16 grader i vattnet blev det ingen lång tur men allt räknas, eller hur?

På vägen tillbaka till Trelleborg åkte vi kustvägen. Kollade in ännu fler vackra sandstränder och såklart ett stopp vid Smygehuk. Sveriges sydligaste udde.

Vi lyckades komma exakt samtidigt som det var någon slags veteranbils-samling. Personligen går jag inte alls igång på det där men det finns tydligen de som gör det för det var fullsmockat med folk.

Sydpunkten är vacker och vi hade tur för det var inte alls mycket folk där.

Ännu en fin dag. Tack!

Kram från Ingmarie

Söderut i Skåne

Nu är vi i Trelleborg och det känns i ärlighetens namn lite som ett nedköp i jämförelse med Helsingborg. Jag älskar verkligen Helsingborg! Så där långt in i hjärtat! Men vi vill också till Ystad och enda stället med vettiga hotell-priser var just Trelleborg. Fatta mig rätt, det är inte dåligt men det är liksom inte wow!

Dessutom bodde vi ju ruskigt fint med en frukost som var outstanding. Varje vegans dröm!

Resan till Trelleborg var dock en riktig höjdare! Snälla Anna mötte upp vid Saxtorpssjöarna och bjöd på en helt galet fin runda i skogen. Det var tur hon inte sprang ifrån mig för jag hade aldrig hittat tillbaka trots alla markeringar. De var nämligen en smula luriga…

Vi såg dock inga…

Det lite festliga är att vi inte lyckats ses på flera år och nu har vi redan setts två gånger på kort tid, förra gången var det ett rejält långt och blött långpass, och kommer ses redan på lördag igen. Och sen, om inte förr, ännu en gång i oktober för många timmar tillsammans. Något jag är oerhört glad och tacksam över!

Du ser sjön där i bakgrunden. Den är precis lika fin som den ser ut. Vattnet var ljuvligt och detta är helt klart en av de bästa sjöar jag simmat i ever!  Och de är ju en del…

Lunchen hittade jag tack vare Google.

Boregby stenugnsbageri var en chansning som visade sig vara en riktig höjdare. Det var så där gott så jag inte ens kunde prata.

Vi hann också med att besöka Höllviken, Skanör och Falsterbo. Det är flera år sedan jag var där och även om det har byggts en hel del nytt så är det lika fint som jag minns det. Den sanden alltså! Och badhytterna! Dör gullighets-döden varje gång jag ser dem.

Lyxlivet fortsätter i morgon med nya äventyr.

Kram från Ingmarie

Födelsedag i Skåneland

Det finns väldigt många olika möjligheter till att hitta fina löpvägar i Helsingborg men vi valde ett säkert kort. Pålsjöskogen. 

Där finns flera olika markerade slingor att välja mellan plus ett oräkneligt antal andra vägar och stigar att upptäcka.

Skogen är magisk! Kilometer efter kilometer med bokskog varierat med öppna fält, slott, havsutsikt och annan lövskog. Plus hästar, kor, en gigantisk hundrastgård, söta hus och en platt groda.

Mina ben fick fnatt och ville inte sluta springa men efter 90 minuter fick vi ändå ge oss. Anders fyller nämligen år i dag och då känns det lite extra oschysst att messa ett ”kommer senare pga äventyr och spring i benen.” 😬 Den mannen har nog fått fler sådana meddelande än någon annan och har fått vänta fler timmar på att jag ska komma tillbaka från skogen än den värsta shopping-nördens man på Manhattan. Ändå har han aldrig, aldrig klagat! Ja, han är en guldklimp! 🥰

Precis vid parkeringen går den vackra strandpromenaden utmed havet och där finns även Pålsjöbaden. Vi var och rekade lite och gissa om jag ville simma i havet och sen njuta av bastun! Men det finns bara ett visst antal timmar per dygn så jag får spara det till nästa gång helt enkelt.😀

I stället åkte vi (en omväg) till Höganäs för en mysig fika på café Bistro.

Vi fick en varsin ”special-macka” för av någon underlig anledning hade de inte vego. 🙄 Mycket märkligt! I vanliga fall bojkottar jag sådana ställe men ibland får man helt enkelt göra ett undantag. God var den i alla fall!😋

Innan vi åkte tillbaka hann vi även med Mölle och Kullaberg. Vi har båda varit där innan men vi minns banne mig inte om vi varit där tillsammans. Jag vägrar tro vi börjar bli senila så jag skyller på att 20 år tillsammans kan röra till minnena en smula. 😀
Oavsett är det alltid värt ett besök. Landskapet är hisnande och jag får alltid en känsla av oändlighet när jag upplever det.

Tro nu inte att det inte blev något havsbad bara för att vi skippade badhuset. Vid Fågelvikens havsbad var det perfekt att stanna för att stilla abstinensen en smula. Det var superroliga vågor att guppa runt i och hela 19 grader i vattnet! Betydligt kallare på land men vi klarade oss åtminstone från regnet. Och ja, även Anders testade och när han bara väl kommit i så erkände han att det var ju faktiskt riktigt härligt! (Och jag bara ”vadvardetjagsa”…😎😆🤪🥳)

Anders födelsedag avslutade vi med supersmarrig asiatisk vego-mat på Chay Vegan. 🥂🙏🏻

Så nu är vi både mätta, nöjda, lagom trötta och redo för nya äventyr i morgon! 🥳

Kram från Ingmarie

Tur man inte är gjord av socker

Har jag bestämt mig för intervaller så blir det intervaller. Åtminstone om enda orsaken till att avstå är regn.
Inte ens skyfalls-regn räknas som en bra ursäkt om du frågar mig.

Det regnade inte när jag började men redan på den andra av 10 st 3-minutare så började det. På mindre än 22 sekunder var jag plaskblöt och då kvittar det ju liksom. Då kunde jag ju lika väl fortsätta. Jag är ju faktiskt inte gjord av socker.

De där kläderna lär inte torka på ett bra tag…

Lagom till jag var klar och skulle äta lunch så kom i alla fall solen tillbaka! Och sen kom Anders! Och ännu en gång blev det finmiddag hemma hos Daniel och Noel. Så himla lyxigt och mysigt!

Vi klarade oss i alla från regnet nu i kväll för det finns ju en gräns för hur blöt man vill bli på en och samma dag, eller hur?

I morgon börjar vår lilla semester-tripp söderut och det ska verkligen bli jätteskoj!

Kram från Ingmarie

Planerat Göteborg inför oplanerat äventyr

En väldigt lång dag börjar gå mot sitt slut och sover jag inte bra i natt vet jag inte när jag gör det.

Den började tidigt i morse med vattenlöpning på Brottet. Inte så tidigt att jag hängde på låset men snudd på. Vägen till och från går på Prinsen och var nog allt liter extra vacker just i dag!

 

Strax efter kl 10 for jag, mamma och Ulf med tåget till Göteborg för att träffa lillebror Daniel och hans Noel.

Vi har kollat in deras nya fina kontor mitt i smeten och käkat vansinnigt god mat på mysiga Andrum. Jag var så glupsk att jag glömde fota maten… De nya ägarna har verkligen lyckats och lyft stället ännu några snäpp!

Hela eftermiddagen har vi hängt på Botaniska. Det där är verkligen en oas och ett ”måste” när man är här!

 

”Bi-hotell”

Och ett bi-samhälle

Allt detta toppades med mat hemma hos Daniel och Noel. Indiskt och veganskt lagat från grunden av Noel. Den mannen borde öppna restaurang!

Enda knasiga med denna dag är alla steg jag tagit för hastigt och lustigt ska jag på oplanerat äventyr i morgon. Men det är en helt annan historia som jag återkommer till i morgon. Om jag överlever…

Kram från Ingmarie

 

 

Sista?

Det är inte helt omöjligt detta var den sista dagen med riktigt ”Ingmarie-väder” denna sommar. Åtminstone inte om man ska tro på SMHI:s prognoser. Men de har å andra sidan haft fel förr så vem vet.

Hur som helst har jag verkligen njutit av den. Att få känna varm, mjuk sand mot huden är verkligen lycka för mig!

Sprang lite längre i dag för jag bara kunde inte låta bli när solen sken så härligt! ”Prinsen” till Grötvik och vidare till Eketånga-skogen där jag snurrade runt på lite olika trails innan jag tog mig hem utmed havet igen. Bedårande vackert!

Det är verkligen något speciellt med just havet. Jag älskar det samtidigt som det skrämmer mig. Det lockar samtidigt som det oroar och jag längtar alltid till det samtidigt som jag undviker det. Mycket märkligt… Sjöar är också vatten men ändå en helt annan grej. I dem kan jag gladeligen och hur lättsamt som helst simma men i havet vill jag ha sällskap. Det fick jag i dag av Sara och Alexander. Det var magiskt! Vi simmade från Svärjehålan till Tjuvahålan (ja de heter så) och tillbaka. Jag var nöjd där (ls: klena jag frös) men de andra två fortsatte en liten stund till.

I morgon är det dax för lite nya äventyr! Troligtvis i regn men det är ok efter en sån här dag.

Kram från Ingmarie

Ledighets-känsla

Nu känns det verkligen som att jag har semester! Inga krav, (nästan) inga tider att passa och jag sover som en stock igen. Så skönt!

Som så många gånger förr bor jag hos min fina kusin och hennes man i ”mitt” lilla gårdshus vid havet. Mindre än 100 m från husknuten kommer jag rakt på Prins Beril stigen och den sprang jag på i dag. Inte på lätta ben, nästan 5 mil för bara 2 dagar sen känns allt lite även om det gick långsamt, men de är förvånansvärt pigga! Nu har jag ju varit med ett tag och vet att skenet kan bedra så jag tar det lugnt ett tag till. 50 härliga minuter blev det i alla fall!

Armar och överkropp är inte så uttröttade så simmat och gymat har jag också gjort. Tänk att Halmstad fortfarande låter oss simma gratis i denna fina utebassäng!! Dessutom ligger den bara tre stenkast från min stuga!

Gymade gjorde jag i stan. SATS Halmstad är riktigt fint och jag gillar verkligen att hänga där!

Mest har jag ändå slöat. Och ätit. I solen med kusin och kusinman och hemma hos mamma och Ulf.

Det är väldigt fint att vara ledig!

Kram från Ingmarie