Mumsmums

Planerat Göteborg inför oplanerat äventyr

En väldigt lång dag börjar gå mot sitt slut och sover jag inte bra i natt vet jag inte när jag gör det.

Den började tidigt i morse med vattenlöpning på Brottet. Inte så tidigt att jag hängde på låset men snudd på. Vägen till och från går på Prinsen och var nog allt liter extra vacker just i dag!

 

Strax efter kl 10 for jag, mamma och Ulf med tåget till Göteborg för att träffa lillebror Daniel och hans Noel.

Vi har kollat in deras nya fina kontor mitt i smeten och käkat vansinnigt god mat på mysiga Andrum. Jag var så glupsk att jag glömde fota maten… De nya ägarna har verkligen lyckats och lyft stället ännu några snäpp!

Hela eftermiddagen har vi hängt på Botaniska. Det där är verkligen en oas och ett ”måste” när man är här!

 

”Bi-hotell”

Och ett bi-samhälle

Allt detta toppades med mat hemma hos Daniel och Noel. Indiskt och veganskt lagat från grunden av Noel. Den mannen borde öppna restaurang!

Enda knasiga med denna dag är alla steg jag tagit för hastigt och lustigt ska jag på oplanerat äventyr i morgon. Men det är en helt annan historia som jag återkommer till i morgon. Om jag överlever…

Kram från Ingmarie

 

 

STHLM 5 – the full story

Vår plan var att börja guld-utmaningen på STHLM 5 kl 8.30 i går med Brunnsviken och så blev det. För alla utom mig vill säga. Mina oregelbundna jobb-tider sista tiden har (tillfälligt) satt min dygnsrytm helt ur spel. När klockan blivit 01 och jag fortfarande var klarvaken så insåg jag att det inte skulle funka med så tidig uppgång och start för mig. Några sms senare till Anna och Kajsa så var min plan ändrad. (De sov förstås.) Jag startade helt enkelt en timme senare och skippade finkaffet mellan Brunnsviken och Kungsholmen för att ha en chans att hinna i kapp dem.

Brunnsviken-rundan är ca 12 km. Jag har ju kutat den, liksom alla de andra, massor av gånger men dels var det ett tag sedan jag var i de där trakterna och dels sprang jag åt ”fel” håll så det kändes nästan som en helt ny runda. Så ”lättlurad” är jag!

Väskan hade jag gömt i ett buskage och tanken var att jag skulle ta buss och tunnelbana till St Eriksplan för att möta upp Anna, Fredrik och Kajsa men ingen buss kom. Eller så stod jag vid en hållplats som inte var en hållplats. Man kan aldrig riktigt veta med SL… Så det slutade med att de fick åka tillbaka för att hämta upp mig. Snacka om service! Och mer blev det! Fredrik körde som om han aldrig gjort annat än rattat runt i 08a land. Vi hade inte ens problem att hitta parkeringar. Helt otroligt!

Kungsholmen runt är ca 9 km, om man springer rätt, men babblar man för mycket och glömmer svänga blir det en kilometer till. Den metoden använde vi. Att ha sällskap gör att tiden liksom bara försvinner och jag tyckte knappt vi börjat innan vi var klara och det var dax för lunch.

Och vilken lunch! Jag har gått förbi Organico massor av gånger men aldrig ätit där. Nu vet jag att jag kommer gå dit många fler gånger för jösses vilket ställe! Allt är vegan och det var så gott att vi nästan inte kunde prata. Dessutom var detmycket mat och billigt!

Det var också ungefär då regnet kom. I rejäla doser. Det var också efter detta jag anade att min utmaning skulle komma. Har nämligen aldrig suttit ner och käkat så här för att sen börja om igen. Södermalm och Årsta var nästa etapper. 10,7 + 7,5 km med ministopp mellan för påfyllnad och, skulle det visa sig, ombyte till torra kläder.

Vi parkerade vid Eriksdalsbadet under bron vilket var perfekt för då slapp vi regnet åtminstone den lilla stunden vi stod där.

Jag vet inte om det var maten, pausen eller något annat men för mig kändes det som jag sprang utanför mig själv. Jätteskumt! Jag var liksom där men inte i kroppen. Den sprang dock så helt borta kan jag ju inte ha varit. Det regnade precis hela tiden och jag och Anna lyckades bli extra blöta när några bilar passerade vägens regnpölar exakt när vi var i jämnhöjd. Tur det inte var is-vatten….

Fredik inte bara sprang, hittade kaffe-barer och körde runt oss. Han fotade en massa också!

Mitt jobb i bakgrunden!

Efter det där 19 km-badet blev det torra kläder (igen) och finfika vid Maria-torget på Johan & Nyström.

Kaffe med havremjölk alltså! Och kaka! Hur kan man leva utan det?

Nu var det bara Djurgården kvar. Knappt 9 km. Lite stelt var det allt i början och jag fick åter igen den där känslan att jag var ”utanför mig själv”. Men sprang gjorde jag. Hela vägen och vi ökade t o m lite på slutet!

 

Känslan av att vara i mål var minst sagt härlig!

Och naturligtvis blev det en sprada. Har aldrig gjort det på Djurgården innan så hur skulle jag kunna låta bli? Mina vänner var lite tveksamma men otroligt lättövertalade! Vet till 100% att de inte ångrade sig för man gör faktiskt aldrig det!

Sen var det bara avslutningen kvar. Efter ca 48-49 km (beroende på vems klocka vi kollade på) var maten och myset på vego-haket Chutney obeskrivbart! Anders mötte upp och även om han inte kanske blev direkt sugen på att haka på någon annan gång så blev han inte avskräckt. Lyckan och glädjen hos oss gick liksom inte ta fel på!

Denna dagen är en av de jag alltid kommer att minnas. Vilket äventyr och ffa vilket sällskap! Tusen, tusen tack Anna, Fredrik och Kajsa! Utan er hade detta nog aldrig ens blivit av och det hade ju varit helt fruktansvärt sorgligt!

I dag känns kroppen nästan löjligt pigg, måste ha varit all mat och kaffet, men jag nöjde mig med lite vattenlöpning i Söderbysjön. Det kommer ju fler spring-dagar! Och fler lopp!

Nu sitter jag på tåget söderut för nya äventyr och upplevelser. Livet alltså! Så himla fint!

Kram från Ingmarie

Allt bra men en kass

Sista ”sommar-passet” med SATS ute-löpning i dag och jag var visst ganska hård..😱

Jag sprang med och peppade så där ”lagom irriterande”. Du vet när någon pratar fastän man själv inte orkar säga mer än typ ja och nej. Fast de var faktiskt väldigt både glada och nöjda. Åtminstone efteråt…🤪

Själv drog jag vidare till gymet efteråt för styrketräning innan jag tog mig till Djurgården för att äntligen träffa min vän och fd kollega Camilla igen. Vi minns inte ens när vi sågs sist! Det är ju rent förskräckligt!😳

Det blev en väldigt lång lunch på Rosendahls Trädgård. Stället är supermysigt men helt ärligt var det väldigt dyrt för så lite mat. Även om det lilla vi fick var gott så känns det inte som jag vill gå dit och äta igen. För man ska ju inte behöva äta innan man ska gå och äta!🙄

Kram från Ingmarie

Swimrun-äventyr med xtra allt

Att gå upp tidigt efter att man jobbat en sen kväll, plus SL-stopp så den blev ännu senare, är ingen höjdare men ibland är det verkligen värt det. T o m jättemycket värt det. T.ex för att ha en heldag med swimrun i skärgården!

Jag och Petra har länge pratat om att åka till Utö för att köra swimrun men det är som bekant inte helt enkelt att få ihop två olika livspussel men i dag blev det! Och vilken dag. Jag kan nästan inte ens skriva för det liksom bara bubblar av lycka i hela kroppen!🤩😍

Vi tog båten strax efter kl nio från Årsta brygga och fick då även sällskap av Helene. Redan där kände jag att jag skulle få en grymt härlig dag med dessa två super-quinnor. Solen sken, vindarna var ljumna, vattnet var så där blått som bara havs-vatten kan vara och vi hade ingen mer tid att passa än sista färjan hem. Snacka om frihetskänsla! Dessutom älskar jag åka den där båten. Jo jag vet. Jag är lättroad…😄

På Utö mötte Ingela upp oss och tog med oss hem till sitt fina hus uppe på kullen. (Gissa om jag ville flytta dit direkt!?)
Madde och Marika kom också dit och plötsligt var vi alltså sex tjejer som skulle ut på swimrun-äventyr.🏃🏻‍♀️🏊🏻🏃🏻‍♀️🏊🏻🏃🏻‍♀️🏊🏻🥳

Madde, Marika, Helene, Petra, Ingela och jag

Ingela som kan ön mer eller mindre utantill guidade oss och vilken guide! Jag trodde på riktigt att hon gjort detta hundratals gånger innan för vi snackar fullblods-proffs!🤩

Vi sprang på välmarkerade stigar, över spång, förbi hagar och genom nässelhav. Just det sista var väl kanske inte helt planerat men vad gjorde väl det? Vi var ju på äventyr och då kan och får (nästan) vad som helst hända!

Hur rundan egentligen var har jag helt ärligt ingen aning om och hade de sprungit/simmat i från mig hade jag varit helt lost. 😱

Vi tog oss mellan små öar, klippor och skär upp och ner i och ur havet. Vattnet var hur fint som helst och hade det inte varit för att vinden var lite väl stark för klena mig på den ”yttre” sidan hade jag velat simma längre. Den gjorde nämligen att jag kyldes ner varje gång jag kom upp. Inte så jag ”frös” men det blev lite småkallt helt enkelt. 🥶 Det bra var att då kunde man välja om man ville springa i stället så det gjorde jag en gång när de andra simmade. Hur bra som helst!

Vi tog det lugnt, stannade och kollade av vart vi skulle, planerade om rutten ibland och plötsligt var vi vid sista simmet upp mot själva Gruvbyn. Helt ofattbart att över tre timmar kan gå så otroligt fort! 😃

Men vi behöver helt klart öva på det där med att synka ett hopp.🤪🤪🤪

Att maten på Seglarbaren satt som en smäck efteråt behöver jag väl kanske inte ens berätta. Jag valde en riktigt god bowl med tofu. Och alkoholfri öl.

Ja du fattar vilken dag alltså! Jag har inte bara fått uppleva ett fantastiskt swimrun-äventyr. Jag har även fått nya härliga vänner som berikade min dag och mitt liv ännu mer. Massor av skratt, omtanke, djupa samtal, vänskap och (girl)power. Tack! 

Vi hann med en båt i perfekt tid och nu sitter jag på vår balkong hemma i Bagis och njuter av kvällen och funderar på om mamma and ligger kvar under sin bänk..

De flesta bilderna är förresten tagna av Petra och Ingela.

Kram från Ingmarie

 

Kalmar swimrun 2021

Det finns platser man verkligen gillar och sen finns det platser man v-e-r-k-l-i-g-e-n gillar och man gör det liksom direkt.

Efter ganska exakt 24 timmar i Kalmar vågar jag påstå att jag är förälskad i staden. Och det beror inte enbart på sällskapet, det suveräna boendet, det makalösa vädret och enhetlig fantastisk swimrun-tävling. Men det hjälper såklar till.😀 Kalmar är helt enkelt väldigt vackert och supermysigt! 😍

Och loppet! Så fint! Men jag tar det från början.

Eeva och supporten Maria sov gott medan jag av någon underlig anledning sov skitkasst. Jag vet dock att det inte behöver betyda någonting och att man grejar att presentera ändå. Så jag brydde mig helt enkelt inte så mycket. Eftersom det skulle bli riktigt varmt både på land och i vattnet så hade arrangörerna i sista stund bestämt att man inte behövde våtdräkt/neopren så vi valde att köra i andra kläder. Det gjorde mig dessutom extra färgglad .🤩 Valet var helt klart rätt även om det skulle visa sig att jag kan frysa trots att det är över 22 grader i vattnet. Måste vara den klenaste swimrunnern ever…😱


Starten gick kl 10 och började med lite över 6 km löpning  ner och upp genom Stensö. Det var så obeskrivligt vackert att det inte ens är lönt att jag försöker beskriva och havet låg absolut stilla. Eeva fick bestämma farten när det gällde löpningen eftersom jag just nu råkar vara den starkaste och vi tog det lugnt. På simningen drog jag så då var det jag som bossade.🤪

Första simningen var ca 500 m. Eeva fick lite problem med andningen pga allt sjögräs så jag tog det lite lugnare ett tag men sen märkte jag att hon var med mig och jag kunde mata på. Vet ju själv hur det är att känna sig stressad i vattnet! Resten av loppet märkte jag inte ens av henne. Vet jag någon gång var tvungen att kolla om hon var med. Grymt bra simmat av henne!

Kort löp innan sim 2 mot Kalmar slott och det var där jag tyckte det blev kallt. Efter ännu kortare löp till sim 3 och sen den långa 900-meters på sim 4 hackade jag tänder! Jo du läste rätt.🙄 Jag skrev ju att jag är klen.😱 I alla fall när det gäller kyla. (Trots att jag kör vintersim men det är liksom en helt annan grej.)

Dessutom ramlade jag vid uppgången vid ”Kattrumpan” och slog hål på skenbenet. Fast det märkte jag inte förrän vi var i mål så det var verkligen ingen fara.😆

Efter 5e simmet var det en längre löpning på ca 4 km och då fick jag äntligen upp värmen igen. Jag hade ingen som helst energidipp, det var alltså inte därför jag frös, utan jag kände mig stark och pigg precis hela tiden och började dra även på löpningen när Eeva var med på det.

Sista 3 simmen vevade jag på allt jag hade och drog så mycket det bara gick på löpen. Man är ett team så det gäller att ha koll på varandra och hela tiden checka läget på den andra. Eeva har en fantastisk kämparglöd  och vi kunde t o m öka på sista biten in i mål. Det var bara hennes andra swimrun-tävling ever och jag är så grymt imponerad! Kanske ffa att hon pallade vara med mig en hel dag.🤩

För efteråt fanns det gott om tid både för dusch och jättegod vegan-mat på EAT innan mitt tåg skulle ta mig tillbaka till 08a land.

Extra kul att jag äntligen fick träffa Lars-Göran live! Det är förresten han och Maria som tagit bilderna från loppet.🙏🏻 Det lär komma fler när Maria redigerat klart sitt ”jobb”.😀

Kalmar swimrun är ett av de bästa swimrun-lopp jag kört. Totalt ca 22 km varav 3,5 km sim. Extremt välorganiserat och jättefin bana! Simningarna var lite blandad kompott och ofta var det i ärlighetens namn lite väl mycket växter och ”sunk” men samtidigt gjorde det att det blev lite utmanande. Banan är platt och lättsprungen, massor av trevliga funktionärer som visade banan, det fanns helt ok med energi och publiken var underbar! 🥳🥳🥳 Snygg tröja fick man också!

 

Vi bodde på Kalmarsund hotell och det rekommenderar jag verkligen om du ska till Kalmar. Supernajs!

Tack kära vänner för ni ville hänga med mig! Nu är vi ännu ett äventyr rikare!🙏🏻❤️ Livet alltså! Så himla häftigt!😍

Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

Fixad och var är alla?

Någon gång i månaden försöker jag ”fixa till mig” hos kiropraktor-Micke. Som en lite check och för att förhoppningsvis justera ev skavanker. Jag har gått hos honom i så många år nu att jag tappat räkningen vilket också gör att han direkt känner om något är lite spänt/snett. Det är oftast inte mycket men jag inbillar mig att det är ett bra sätt att förebygga skador. Det verkar ju inte göra mig sämre i alla fall.🤪

Löpturen blev en simpel timme i skogen som kombinerades med ungefär lika lång tid på favorit-gymet. Gott om plats och bra pass på båda. Jag älskar det här att jag slipper ha en massa ombyte med mig. Livet är så mycket enklare när det är sommarvarmt!

Fick även till en slags ”lunch” utomhus på Hötorgs-trappan. Kände mig faktiskt lite som en turist. Minns nämligen att det var just sånt jag brukade göra när jag inte bodde här för att kolla på folkvimlet och höra torg-försäljarna försöka sälja sina  grejer. Fast just i dag var det väldigt lugnt där. Typ halvdött.

Det enkla sommarlivet gör också att min ”vattenlöpning-bassäng” är i Söderbysjön bara några minuters cykling från ytterdörren. Så galet lyxigt!

Det är förvånansvärt lugnt även där och på alla andra uteställen som ”borde” vara fullpackade. Som t ex Hellas, Flaten, utegymen, cafeerna och idrottsplatserna. Förra året var det knökat precis överallt och det gick inte att hitta en lugn plats. Antagligen är folk ute och reser igen vilket ju faktiskt är jättebra! Både för samhälls-ekonomin, för att det blir mer plats och för att det blir lugnare här.

Hur är det hos dig? Fler eller färre människor?

Kram från Ingmarie

(Bästa sättet) att umgås med vänner

Umgås med vänner är superviktigt för mig och turligt nog så gillar mina vänner typ samma grejer som jag gör.🤪

Sprang i flera timmar med Kari i förmiddags. Massor av snack, blåbärsmums och ljuvlig sprada.🤩

 

Med tanke på förra måndagen så kan vi kanske kalla oss måndags-specialister nu!?🤩

Petra och Desirée har jag inte träffat på samma gång sen i vintras. Då var det inte lika varmt i vattnet!🥶 Och det blev inte någon lång picknick efteråt men det blev det i dag!🙏🏻🥳

Bubbel i plastglas funkar alldeles jätte-utmärkt!

Vänner alltså. Och sommar! Kan det bli mycket bättre? Det bästa är att jag har många fler sådana här ”umgänges-planer”!

Kram från Ingmarie

Det enkla (sommar)livet

Fastän jag inte har semester så känns det nästan som det. Långa ljusa dagar, sol och värme, dofter från naturen, insekter och jordgubbar på bryggan!

Det var finaste Petra som bjöd på efter vårt lilla kvälls-sim i Hellas. (Det är också hon som tagit bilderna.)

Det blåste ganska duktigt men på andra sidan sjön var det ändå helt stilla. Fascinerande!

Så härligt att få denna stund tillsammans och hinna babbla av sig lite. (Fast vi skulle behöva minst en vecka för att ens komma halvvägs i allt vi vill pratat om…)

Skogen är alltid härlig att springa i men frågar du mig så är det nu den är som allra, allra bäst.

Svensk sommar alltså. Den är svårslagen och gör (jobb)livet så otroligt mycket lättsammare och enklare! Min semester kommer men lite senare och förkortad pga att det är som det är varje, varje sommar i sjukvården…

Kram från Ingmarie

Sånt jag längtar efter och vardagslyx

Det finns en sak jag har svårt att tycka är skoj och det är att städa. Egentligen förstår jag inte varför för dels är jag pedant och både vill och gillar att ha det fint hemma. (Hur andra har det struntar jag däremot fullkomligt i!) Och dels tar det inte särskilt lång tid även om vår lya är ”hyfsat” stor.
Jag är lika glad varje gång det är gjort och jag längtar aldrig till nästa gång.🤪

Intervaller är lite samma ”efteråt-känsla” men de längtar jag faktiskt ganska ofta till. Även direkt efter ett avslutat pass. Det är ju liksom en härlig känsla att kunna trycka på och bli så där trött man bara kan bli av ett hårt pass.

15 x 2 min. + hopp&skutt blev det i dag. Inte något av årets bästa pass men heller inte sämsta. Och intervaller är intervaller oavsett, eller hur?


På gymet var det lagom med folk och jag blev lika pepp som alltid när jag kommer dit. Slår banne mig aldrig fel! Jag hade förresten garanterat coolaste bagen.❤️

På tal om det har jag detta super-erbjudande  just nu men skynda meddela mig för det måste fixas innan 30/6! Billigare och bättre än så här blir det inte! 🤩

Innan dagens ”lyx-grej” blev det även lite vattenlöpning i Söderbysjön. Den är ”badbar” igen så nu behöver jag inte känna mig som en galning bara för att jag är i. Har ju varit det några gånger trots skyltarna……

Bara några hundra meter från stranden ligger Björkhagens golfklubb och det var där vi lyxade till det lite i dag. Så skönt att både slippa laga mat och diska. Bara bli serverad och äta. 🙏🏻😍


Vad är (vardags)lyx för dig?

Kram från Ingmarie

Nummerlapp!

Plötsligt händer det! Jag har kutat lopp i dag! Alltså det var inget stort arrangemang men du vet, det var trots allt ett sånt där riktigt med nummerlapp, tidtagning och medlöpare. 😀

Det var ren flax att jag ens såg att Lunchloppet var. Jag slösurfade på väg till jobbet i går och det var då jag hittade det. 😁 På bara någon minut hade jag både anmält mig och betalat. Så kan det bli när spontaniteten får styra och det är ju oftast då det blir bra. Och det blev det!

Jag kutade från Slussen till starten vid Blå porten på Djurgården och lite runt där som uppvärmning.

Loppet var exakt 5 km och gick på böljande grus-och asfaltvägar. Jättefint! Det kändes helt ok hela vägen och jag hade bra med energi. Mitt mål var att komma under 25 minuter (det var min skamgräns) och under 24.30 så skulle jag vara helt tillfreds. Jag hade ju liksom inte precis laddat.🤪 Klockan stannade på 23.45 så det är jag verkligen nöjd med! Det är faktiskt ganska exakt 7 minuter långsammare än mitt PB. Fast det var i en annan tidsera. Kanske t .o.m i en annan kropp. Haha!

Gillar den här typen av lopp jättemycket! Man kommer, kutar och sen drar man vidare. Inget utdraget utan snabbt och enkelt!  Jag sprang vidare till bästa SoFo-Sats vid Medis (backen upp förbi Slussen och Götgatan var allt lite seg🤪) och körde nästan en timme där innan jag åt lunch. Lägligt nog precis när dagens regnskur kom.

Avslutade denna härliga träningsdag med ett simpass på egen bana (!!) i Eriksdalsbadets utebassäng.

Och just det ja, jag har klippt mig också. Inte en sekund för tidigt! Visst syns det? 🤩

Men sen har jag faktiskt tagit det lugnt. Målat lite och ätit middag ute på balkongen. ❤️

Så med facit i hand verkar den där skyltens meddelande i går inte ha påverkat mig så jättemycket. 😄

Kram från Ingmarie