Löpning

Dan före dopparedan

Just nu funderar jag på vilket som är mest pirrigt.Tävla själv, stå jämte och se på när någon man känner tävlar och som man verkligen vill ska “lyckas” eller arrangera tävlingen.

Jag tror faktiskt det sistnämnda vinner. Följt av att stå jämte. För hur det än är så kan du inte påverka någon annans prestation eller att allt ska klaffa till 100% i en organisation. Inte för att man kan påverka sig själv till 100% heller men jag tror du fattar vad jag menar. 🙂
Alla som är med för att ordna inför morgondagens Halmstad triathlon jobbar som turboflitiga myror dygnet runt nu. De flesta av oss tillhör klubben men utan alla frivilliga utifrån skulle det aldrig ha funkat. Även om jag varit funktionär på åtskilliga lopp så tänker jag som sagt var att det är give-back-time. Något jag tycker alla som någon gång är med på lopp borde prova på. Man uppskattar funktionärerna ännu mer efteråt + att man fattar hur lätt det är att något går fel. Dessutom är det roligt!

Jag tror jag har läget under kontroll nu. Men antagligen är det mest inbillning. Det kommer garanterat bli någon slags kaos men det är bara att lösa det man kan lösa och göra det bästa av situationen. Så länge säkerheten är garanterad så kan man ju faktiskt skratta åt det mesta.
Det ska bli skitskoj, jag gillar det här att vara projektledare har jag kommit på, och jag ser verkligen fram emot att få se alla kämpar, uppleva stämningen från insidan och träffa många härliga människor.
Några tält är redan uppsatta eftersom nummerlappsutdelningen började redan efter lunch i dag. Nu i kväll riggas allt det stora och både cykelbanan och simmet är markerat. Vi kommer rigga löpbanan i morgon bitti. Dels för att det är ju dit alla tävlande kommer sist och dels har snitslar, pilar och skyltar i stan en viss tendens att försvinna en fredagsnatt. 😉

IMG_4853ttmsk
IMG_4850ttm1
IMG_4852ttm2
IMG_4854ttm3
Mina två pauser har bestått av först ett segt men skönt hyfsat långt löppass. Seg kropp är (förstås) inte lika kul som pigg kropp men det underlättar när man får sega i den här miljön. 🙂

IMG_4835lop1
IMG_4832lop2
IMG_4846lop3
IMG_4849lop4
IMG_4834lopsista
Sen ett underbart yogapass på ett av jordens bästa yogahak.
Måste erkänna att jag är en smula avis på alla som bor här som har möjlighet att få yoga för Mikael och hans härliga gäng så ofta de bara vill. Men jag är är otroligt tacksam och glad att jag har chansen att lagra in lite extra av fin yoga av olika slag.

IMG_4856yogains
Så nu är jag så laddad jag kan inför i morgon. Jag slipper åtminstone fundera på vilka kläder jag ska ha på mig eller hur mycket mat jag behöver käka. 😉

Kram från Ingmarie.

Tusentals (Galgbergs)trappsteg

Galgberget i Halmstad är egentligen inte ett berg utan en rullstensås. På 1600-talet fanns där en avrättningsplats och en galgbacke, därav namnet, men i dag syns tack och lov inget sånt. Nu är det istället ett superfint friluftsområde med ett 13 meter högt utsiktstorn, massor av löpslingor, ett stort utegym och Hallandsgården med sitt café och museum.

För att komma dit kan man antingen knata alla trapporna upp till toppen, ta asfaltsvägen som kurvar sig upp eller ta en del trappor och sen direkt på något av löpspåren.
Så gjorde jag i dag. Att kuta där är som att kuta i en sagobok. Vet inte vad du tycker men jag får nog lov att säga att bokskog är bland det vackraste som finns.

IMG_4795
När jag värmt upp med en halvtimmes löpning tog jag mig an dagens “riktiga” pass.
Trapporna.
Jag har en liten runda som tar drygt 4 min. och planen var sex varv f.f.a. eftersom det var längesedan sist. Minns liksom inte hur trött jag brukade bli. Däremot minns jag att jag blev trött.

Varje trapp-parti innehåller 191 trappsteg om jag inte räknat helt fel. Räknehjärnan är liksom inte den vassaste kniven i lådan när jag börjar bli trött. Man får nämligen jobba på bra både för att ta sig uppåt och för att inte snubbla. Jag inbillar mig att det är grymt bra träning både för benstyrkan, hjärtat, lungorna och fotisättningen.

IMG_4803

Rundan börjar längst ner vid bilvägen.

IMG_4805

Sen är det bara att mata på!

Efter sista trappsteget tar jag höger några hundra meter till...

Efter sista trappsteget tar jag höger några hundra meter till…

...stigen som leder ner till asfalten som...

…stigen som leder ner till asfalten som…

...tar mig tillbaks till starten.

…tar mig tillbaks till starten.

IMG_4824

 

Sen är det bara att börja om igen. :-)

Sen är det bara att börja om igen. 🙂

Sex varv blev till åtta blev till tio.
Så om jag lägger till de där trappstegen jag tog bara för att komma dit, plus de 191 extra för att fota, så blev det över 2000.
Kan bli en intressant morgondag.:-)

Vattenlöpningen på Actic innehöll dock inte ett enda trappsteg. (Om man bortser från stegen i och ur vattnet.) Och absolut inga backar! Inte ens ett litet gupp!
En timme helt solo på två banor. Undra om det händer någon annanstans än här? 🙂

IMG_4826
Kram från Ingmarie.

Tävlingsförberedelser!

Att arrangera en löpartävling innebär galet mycket jobb.

Att arrangera en triathlontävling är sinnesjukt mycket jobb. Faktiskt så mycket att det är snudd på ogreppbart

På lördag arrangerar min klubb Halmstad triathlon och open water och på något skumt vis har jag blivit ansvarig för hela löpdelen.
Från början hette det att jag “bara” skulle snitsla banan, sätta ut pilar och se till att funktionärerna var på plats.
I verkligheten visade det sig att det där var bara förrätten.
Jag ska även fixa förcyklister, bära ut stora, tunga betongbumlingar för pilmarkeringarna, spraya vägar, sätta upp kravallstaket, fixa matlådor och tröjor till alla funktionärer (och se till att de kommer ö.h.t.), sitta på timslånga möten och när allt är slut även se till så att alla de där betongbumling flyttas bort och varenda liten snitselbit plockas ner.

IMG_4788mote1

IMG_4789troja

IMG_4791kylbox
Men fatta mig rätt. Det är också väldigt skoj! och lärorikt! Jag ser det lite som att jag ger tillbaks till både klubben och idrotten som gett mig så otroligt mycket genom åren. Och ger!
Mina klubbisar är guld värda. Och att reka banan tillsammans med några av dem är ju faktiskt som att kombinera nytta med nöje på riktigt!
IMG_4771loprek
När vi kutade banan så blev jag också påmind om utegymet vid Friskis så när vi var klara hojjade jag dit och roade mig furstligt på egen hand.
Hade hela lekplatsen för mig själv och det kan kanske bero på att det regnade ganska duktigt mellan varven.

IMG_4779gymskylt

 

IMG_4774gymjag

IMG_4772gymtrx

IMG_4777gymjag2 Och eftersom vi är som vi är i TT&M, d.v.s. ständigt träningssugna, så passade några av oss på att få till ett härligt sjösim i fina, fina Torvsjön innan kvällens möte. Måste vara en av Sveriges vackraste platser oavsett om man vill simma, kuta, båda delarna eller bara pilla naveln.
Magiskt är bara förordet. Så magiskt att nästan precis när vi kom dit så slutade det att regna. 🙂

IMG_4786sim1

IMG_4781sim2
Min största fasa inför lördagen är nog att funktionärerna inte kommer. Blir ju liksom en aning kämpigt att fara omkring mellan stationerna och se till att löparna tar rätt väg och bilarna håller sig där de ska.  Å andra sidan kommer jag få en väldans massa matpaket och tröjor helt för mig själv…
Så om du råkar vara i Halmstad på lördag och vill ta del av allt roligt, antingen som funktionär,  publik eller deltagare så missa inte detta! Startlistan är i och för sig i princip full men som funktionär och publik finns det alltid någon liten plats kvar. 🙂

Som funktionär får man förresten inte bara mat, tröja och trötta ben, man blir även bjuden på fest i höst.  Just saying… 🙂

Kram från Ingmarie.

Trainingcamp Halmstad är i gång

Att vara hemma i Halmstad igen känns fantastiskt skönt och superskoj! 08a land har många fördelar men 035-land har banne mig ännu fler!
Här finns skog, öppna landskap, stad, hav, sjöar, platta vägar, grymma backar, kultur, festligheter, lugn och tystnad inom cykelavstånd. Det är ganska coolt när man tänker efter. Som att på något vis vara i en fint inslagen liten presentask!

Sen är det förstås en galet bra plats om man gillar att träna för nästan oavsett sport så finns det möjligheter. det enda jag så här i skrivande stund kan komma på som inte finns inom cykelavstånd är skidåkning som kräver brant backe. Men det finns åtminstone inom bilavstånd om man nu har en sådan lusta.

Under de veckor jag är här ska jag träna så mycket jag bara mäktar med. Jag ska verkligen utnyttja alla fina möjligheter och största utmaningen blir väl att liksom inte overdo it. Samtidigt så känner jag att Trainingcamp Halmstad sommaren 2016 kommer gå till historien som en av de bästa någonsin! Helt enkelt därför att jag vill det och har bestämt att det ska bli så. 🙂

Så för att riktigt rivstarta så började jag med löp-intervaller. Tänkte att det var lika bra att lägga ribban ganska högt och väcka kroppen med en lagom chock. 😉
4 x 3+2+1 min. + hopp & skutt-övningar. Körde i fina Aleskogen vid havet. Har en perfekt, platt liten intervallrunda på några kilometer där och jag behöver liksom aldrig fundera utan det är bara att köra på runt, runt, runt. Vill jag skoja till det så byter jag helt enkelt bara varv.

IMG_4748int1

IMG_4751int2

Det bra med trainingcamp är att man kan vila en stund efter lunch om man vill och behöver. Sen är man som ny igen. 🙂
För här i Halmstad finns ju även min fina klubb TT&M och förutom rent organiserad träning så finns det alltid någon som ska göra något mer och vill ha sällskap. När Fredrik SA, en av Sveriges bästa swimrunners, flaggade att han skulle träna just swimrun, så var jag inte direkt svårövertalad.

IMG_4754swimr1

IMG_4755swimr2

Han, plus Micke och Magnus, stack i väg med mig i släptåg och jag vet inte om de bara var ovanligt snälla, eller om de kanske var i chocktillstånd över min långsamhet, men inte en enda gång gnällde de över att det gick för söligt. Löpningen var inga större problem även om jag bromsade rejält när vi var i absolut obanad terräng. Jag kom ändå ikapp bra när jag bara fick fast mark under fötterna. Det är simningen som blir “problemet” när man ska hålla ihop hela tiden och är ojämna. Alla de där är nämligen starka, snabba simmare så för att de inte skulle behöva vänta ihjäl sig så fick de helt enkelt simma en extra lång runda.
Allt går om man bara vill!

Rundan var hur bra som helst även om jag ibland svor (tyst) över risbuskarna, rötterna och lösa stenbumlingar. Tror banne mig vi fick in alla underlag som finns på en radie av max 3 km.
Asfalt, sandstrand, klippor, stenar, stigar, snår, hav och sjö. Hur många ställen kan bjuda på något sånt?

IMG_4758swimr3

Magnus, Micke, Fredrik & jag.

Kram från Ingmarie.

Hemma

Allt som oftast har jag lätt för att anpassa mig och känna mig ” hemma” där jag är för tillfället.

Men såklart finns det vissa platser som är mer hemma än andra. Som t.ex. skogen hemmavid och runt fina Flaten. Extra fint blir det på något vis när jag får dela upplevelsen med någon annan. Som med Annelie i dag.



I skrivande stund sitter jag på tåget. Lite hemma det med för man boar ju snabbt in sig på sin lilla plats.?


Snart, snart är jag hemma i Halmstad. Och som jag längtar!?

Kram från Ingmarie.

Glad midsommar!

Under åren jag levt har jag firat midsommar med allt från fester ute i de djupa skogarna med mygg och hembränt (!) till dragspelstjo, knätofsar och majstångsresning i Dalarna. Många gånger har jag även jobbat och några gånger har jag t o m firat utomlands. Med andra ord är jag absolut traditionsfri.
Midsommar kan man verkligen fira precis hur som helst så länge man bara har roligt tänker jag. Det är väl liksom därför man säger och önskar “glad midsommar”?

Så här har jag roat mig: (Städningen är ej inkluderad av naturliga skäl.?)

Skön halvlång löptur med bästa Sophie.

Passade på att inviga ett par av alla de nya Newtonskorna.❤️

Grymt bra och kul gympass på favvocentret SoFo. Och nej, jag var inte ensam där!

Vattenlöpning och simning på Eriksdalsbadet. Det faktum att de ens hade öppet är en fest i sig och något som ska gynnas tycker jag. Och det var fler med samma tanke för jag var absolut inte solo i vattnet.

Soffslapp med sötaste Elvira. ?

Och såklart massor med god (vego)mat med bästa sambon!?


Så berätta, hur har du haft en glad midsommar?
Kram från Ingmarie.


Svett och värme

Det känns som hundra evigheter sedan jag körde “riktiga” intervaller men det är förstås inte riktigt sant.

Som löpcoach kutar jag ju intervaller av något slag på var och vartannat pass. Men de blir liksom inte “mina” och de blir aldrig särskilt hårda eller ens så mycket som jag vill. För att ö h t orka gäller det ju att “fuska” en del så ofta skippar jag några + att jag maskar. Jodå, jag är en lat rackare emellanåt. Faktum är att jag tror jag skulle kunna få ett latmaskpris om det fanns en sådan tävling. Att köra egna hårda intervaller upptill är vanskligt både när det gäller skade- och orkesrisken så därför har jag helt enkelt inte gjort det. Jag må vara galen men helt korkad är jag inte. I alla fall inte hela tiden.

Men nu är det långt uppehåll på coachningen och jag kan göra precis som jag vill! Eller nästan i alla fall. Hur det än är så är det ju kroppen som är bossen.?

12 x 2 min. med 30 sek. joggvila blev det i alla fall och det kändes väldans bra! Hjärta, muskler och lungor fick jobba och svetten rann så där härligt så det sved i ögonen . Älskar känslan!


Den varma luften har även gjort utebassängen så varm att inte ens jag fryser! 


Så njut av sommaren nu när den är här på kort visit!☀️

By the way. 

Swimrunpoddens intervju med mig är tydligen den mest lyssnade i Sverige på Itunes under Friluftsliv. Ofattbart ( förstås) men såklart superskoj! Nästan så hjärtat svämmar över lite av både glädje, lycka och tacksamhet. Och ja, lite osvensk stolthet med om jag ska vara ärlig.?

Kram från Ingmarie

Internationella Yogadagen med guldkant x flera

I dag är det Internationella yogadagen och det har funnits massor av event att vara med på över hela vår jord. Coolt!
Jag har inte haft möjlighet att vara med på något sånt men det fina med yoga är att det behövs inte. Man kan yoga (nästan) var som helst, när som helst och hur som helst.

Just go with the flow in your body, breathe, relax and enjoy.

Förutom min vanliga morgonyoga så gjorde jag ett “go with the flow-pass” efter förmiddagens löptur och gympass. Brydde mig inte ett skvatt om att det blev där mitt bland vikter, redskap, bänkar, andra tränande och popmusik.
Tvärtom var det underbart! 😀

IMG_4566yogastart
IMG_4559yoga2
IMG_4552yoga1
IMG_4549yoga3
IMG_4546yoga4
IMG_4564yogasista
Löppasset var också underbart!
Kom på att det nästan kändes konstigt utan våtdräkt. Måste vara ett tydligt tecken på att jag varit flitig med mitt swimrunnande.

IMG_4524lopsista
IMG_4528lop2
IMG_4523lop1
Gympasset var snudd på perfekt och jag kommer nu återigen köra ganska fokuserat och mer “tungt”.  Jag har medvetet kört mer “lätt” nu ett tag för jag tror ju på variation. Älskar verkligen känslan av att vara stark! Och det underlättar förstås att jag även älskar att vara på gymet.

IMG_4536gym
I dag är det ju även tisdag och tisdag = swimrunträning med Sicklagänget.. Ännu en grej jag älskar! (Undra om man kan missbruka det ordet. I så fall ligger jag nog illa till…)
Janne som i vanliga fall håller i allt var på annat galej så han hade bett mig (!) hålla i det. Jag som känner mig som jordens nybörjare och lika grön på detta som Hulkens färg.
Men det gick finfint! 23 st. tror jag vi var och det är allt från racersnabba proffs till absoluta nybörjare som aldrig någonsin provat. Men en sak har vi alla gemensamt. Vi tycker det är skitskoj!

 

Samling före.

Samling före.

Coach Nicolas stod jämte och coachade, fotade och var allmän påhejare. GULD värt!

Coach Nicolas stod jämte och coachade, fotade och var allmän påhejare. GULD värt!

Obligatoriskt gruppfoto före. :-)

Obligatoriskt gruppfoto före. 🙂

Ljuva Sicklasjön som vi korsar härs och tvärs och springer utmed.

Ljuva Sicklasjön som vi korsar härs och tvärs och springer utmed.

IMG_4592
IMG_4606
IMG_4595

Moi! :-)

Moi! 🙂

Bästa coachen Nicolas med söta lilla Noëlle.

Bästa coachen Nicolas med söta lilla Noëlle.

Fantastisk dag och jag är obeskrivbart tacksam för allt som den gett och som livet ger mig.

Namaste och kram från Ingmarie.

Julafton i juni

Jag får sjukt mycket nyhets/medlems/klubb-mail från både här och där om alla möjliga och omöjliga grejer.

Det mesta slänger jag direkt, en del skummar jag igenom för att sen även låta dem hamna i skräpkorgen.

Men så ibland kommer det något erbjudande som verkar intressant och ännu mer ibland t.o.m något som är riktigt, riktigt superbra!

Och ska man slå till kan man ju lika väl slå till rejält! ?

Jag  vet ju att de funkar och att jag kommer använda dem flitigt som en myra. Och vem vill liksom vänta till julafton när tomten dessutom kanske inte har några kvar.?

Kram från Ingmarie.

Never say never

Jodå jag vet att det är en klyschig rubrik men väl så sann. Och kanske är det bra att påminna sig själv lite emellanåt att “dagens sanning” inte nödvändigtvis behöver vara morgondagens.

Jag har t.ex. aldrig riktigt fattat grejen med hypen kring alla dessa 2XU-grejer och fram tills i dag har jag kategoriskt snudd på vägrat att ens testa.

Ja så tramsig är jag. Ungefär som jag var med  swimrun och löparkjolarna om du minns? Numera är ju swimrun bland det roligaste jag vet och halva garderoben är full med löparkjolar. Jag kan inte ens tänka mig att kuta i något annat.?

Men tillbaks till 2XU.

Min vän Erik bjöd in mig till deras Outletförsäljning så jag drog med mig Anders och vännen Ulrika. Tänkte att de nog var mer köpbenägna än jag. Och det var de förvisso men vad hände med mig och mina förutfattade meningar?

Jag hittade direkt en jacka och utan jag vet riktigt hur provade jag ena grejen efter den andra som Erik rekommenderade och jag blev… förvånad!

Allt satt ju superskönt så plötsligt blev vi med en hel kasse nya grejer!

Bästa Erik vet vad den mest obstinata behöver.?

Min hög..

Anders hög…

Redan i morgon ska jag testa en del av allt. Utvärdering kommer.
Fast en grej  har jag faktiskt redan testat. Nämligen deras vadkompressioner med inbyggd kinesiotejp.


Jag har förvisso inga som helst problem med mina vader, och har aldrig haft peppar peppar, så det jag använder dem till är ffa till swimrun. När benen legat smått lelösa i vattnet en tid så kan de vara ganska sega att få igång, och då upplever jag det som att de här faktiskt hjälper. Plus att de skyddar mina stackars redan (sår)skrapade underben…


Men man kan ju inte bara shoppa!

Man måste ju träna med så man får behålla anledningen till att använda allt.

För intresseklubben antecknar har jag de senaste två dagarn kutat ett par timmar.


Varit på gymet x 2.


Yogat själv och för instruktör 2+2.


Plus simmat och kört vattenlöpning några timmar.


Om inget oförutsett händer så ska jag i morgon köra en ( lång) träningstävling. Eller kanske det snarare är en tävlingsträning för får man på sig en nummerlapp så känns det ju faktiskt lite mer seriöst än utan.?

Kram från Ingmarie.