Swimrun

Dubbelt skoj och sånt som är lyx för mig

Det blev två swimrun-pass i dag. Bara för att jag kunde och ville.

Först ett “eget” här i Södersvik. Jag begriper inte att fler inte har hittat denna pärla! Under alla gånger jag varit här nu så hittar jag nya stigar och rundor varje gång och det är helt suveränt för swimrun! 15 km blev det totalt. (130 minuter – 5 sim.)

Prylarna hann inte riktigt torka till pass 2 men å andra sidan skulle de ju ändå bli blöta igen….

Pass två var med Roslagens Tri som kör i Spillersboda. Man kan välja lite olika rundor och jag fick ihop ytterligare 7 km. (55 minuter – 5 sim.) Vi var inte så många men det spelade ingen roll för vi hade det roligt och banan var superfin! Det är lite som att vara i en vacker sagobok!

Start och mål-område

Utsikten från det lilla omklädningsrummet. Svårslaget!

En extra lyx för mig här, beroende på vädret förstås, är att kunna sitta på “min” altan och äta.

Frukost! Gröt med bär, nötter, fröer, äpple, soja- och mandel-mjölk + kaffe för den som undrar.

 

Lunch. Sparris, broccoli, groddar, morötter, hummus, tempeh och  sallad.Jättegott och väldigt enkelt.

 

I morgon ska jag till ett annat favvo-ställe här på ön. Längtar redan!

Kram från Ingmarie

 

Irrvägar

När jag körde dagens swimrun hade jag tänkt ta tre sim i tre sjöar men så kom jag på att jag ju faktiskt sprang förbi en fjärde sjö! Självklart ville jag i den också.😀

Dit var inga problem. Inte simma heller. Känns som varenda sjö är bassängvarm just nu! Även om jag tycker det är superskönt så är det också lite läskigt. Är det verkligen “normalt”? 😳

Det var det där när jag kom upp ur vattnet igen och skulle välja tig tillbaka som det blev lite lurigt. Det fanns hur många som helst att välja på. Jag visste ju åt vilket håll jag skulle så jag tog en som verkade gå “rätt”. Liksom nästa och nästa. Sen visste jag liksom inte riktigt var jag var. Det var verkligen bara en himla massa skog! Jag följde de stigar som såg mest välanvända ut med hopp om att jag någon gång borde komma till ett ställe jag kände igen. Det gjorde jag också. Det var bara det att jag hamnat på ett berg vars vägg jag inte hade kommit nerför helskinnad ens om jag haft hjälp. Fråga mig inte hur det gått till för jag tyckte inte jag sprungit uppför så mycket.

Bara att springa tillbaka och irra vidare. Jag var inte orolig men visst ploppade det upp tankar på både om dricksvattnet skulle räcka eller om jag skulle irra omkring där tills jag skrumpnade. Dessutom skulle jag ju jobba!😱

Men under sker! Även i djupa skogar. Helt plötsligt sitter det tre människor i en glänta. Om de undrade vad jag höll på med dolde de det väl. Vänligt berättade de hur jag skulle ta mig tillbaka och efter bara en kort stund var jag tillbaka på rätt stig igen. Snacka om lättnadskänsla! Resten av vägen hem sprang jag på enbart välkända vägar.🤪

Jag blev lite sen till jobbet men eftersom jag har en himla massa flex att ta av så var det inga problem. Tror ändå att de mest var glada över att jag hittat ut.😄😁

Kram från Ingmarie

Torsdagslyx

Det här att jobba skift är verkligen en himla bra grej! Då kan man synka med andra skiftarbetande (IVA-syrror) och köra swimrun några timmar en helt vanlig torsdag i juni!


Eller “vanlig” kanske den inte är trots allt. Om jag fattat det rätt så är det ju faktiskt “ovanligt varmt”. Trots fem ganska långa sim hade vi inte ens våtdräkt på oss. För dig som aldrig testat är det ungefär samma känsla som att få springa barbent igen. man känner sig oerhört fri!

Om allt vill sig väl kommer vi dessutom kunna köra ett swimrunlopp ihop. Kanske årets både första och sista men oavsett bättre än noll.

Bara hoppas det fina vädret håller i sig. Att kunna köra vattenlöpning i t ex Flaten brukar inte funka så här tidigt på sommaren men det gör det nu!

Kram från Ingmarie

Utan dräkt

Man vet att det är Ingmarie-väder när jag inte ens har någon swimrun-våtdräkt på mig. Makalöst! Och som jag älskar det!

Att vara swimrunner är alltid härligt och kul men just nu är det verkligen både plättlätt och perfekt! Svalka med jämna mellanrum när man sprungit sig varm.
Egentligen är det obegripligt hur varmt vattnet blivit på så kort tid. För bara några veckor sedan hade jag dubbla mössor och skakade tänder redan efter 20 minuter. Med swimrundräkt. Nu vill jag nästan inte gå upp utan.

Underbart!

Njuter du av värmen?

Kram från Ingmarie

 

Med och utan

Visst har jag sagt att jag älskar sommaren? Särskilt när den är varm och solig som nu!

Inte ens att knega är jobbigt!

Tvärtom känner jag mig nästan ännu mer tacksam över att vara frisk, stark och hel!

Jag får ju gå hem på kvällen och innan passen kan jag vara ute och både njuta och leka med vänner.

I går blev det swimrun med en del av mitt lag i The big battle swimrun challenge.

Jättekul! Och så härligt varmt att jag verkligen borde ha kört utan våtdräkt.

Det gjorde jag därför i dag. Med Kari som jag inte träffat på hundra evigheter helt enkelt för att vi inte kunnat synka våra liv.😱

Vi testade köra utan prylar och det fungerade förvånansvärt bra! Inga ljätteånga sim men bra träning om något pajar under en ”riktig” swimrun.

2,5 timmar fick jag ihop plus någon kilometer extra sim i Flaten. Då dock med lite prylar.😀

Sommar alltså. Och Sveriges nationaldag! Det blir banne mig inte bättre än så här!

Hur firade du Nationaldagen?

Kram från Ingmarie

Partydag och sommar-feeling

Det är tufft, utmanande, svettigt och jobbigt så PT-dag = partydag! Jag gillar ju sånt!

Rafael hittar alltid på nya roliga övningar som garanterat gör att jag måste anstränga mig och som lika garanterat känns dagen efter. Dvs så som det ska vara om man vill utvecklas.

Det blev väl kanske inte direkt varken enklare eller lättare av att jag sprang ett snabbdistans-pass på vägen till gymet. (30 minuter + upp-och nedjogg.) Att det blev så var egentligen helt oplanerat men benen ville annat och då är det bara att hänga med. Sol och värme har ju den här effekten på mig. Jag blir ännu piggare än vanligt!

Lyckades även gneta ihop några poäng till mitt Big battle-lag. Inklusive lite barfotalöpning på gräset! Sommar alltså! Hur härligt är det inte? Livet blir ju så galet mycket enklare och skönare!

Kram från Ingmarie

Den perfekta sporten

Om det fortsätter vara sånt här Ingmarie-väder så kommer The big battle  inte ens att vara en utmaning. Att vara swimrunner nu är verkligen plättlätt och det måste vara den mest perfekta sporten man kan ägna sig åt just nu. Värme, svalka och träning för hela kroppen.

Jag hann med en fin-fin runda innan jobbet och fastän det var tidigt på morgonen så var det ljuvligt i både luften och vattnet.

Må solguden fortsätta vara med oss länge länge!

Kram från Ingmarie

 

 

The Big swimrun battle

Under hela juni kommer jag vara med på en utmaning som heter The big battle swimrun challenge tillsammans med ett helt gäng likasinnade. Både absoluta nybörjare till verkliga proffs.

I praktiken betyder det att vi ska swimrunna så ofta och så mycket som möjligt. Lagen kan bestå av 8 till 30 personer och varje vecka kommer det finnas olika utmaningar med olika vinster. Tex vem som kör flest swimrun.

Förutom att vi “tävlar” så kommer det såklart även innebära äventyr och (förhoppningsvis) nya upplevelser.

Dessutom går 2€ från varje anmäld till Sea Shepard som jobbar med att rädda våra hav. Jättebra tycker jag!

Totalt tror jag det är 23 lag med. “Mitt” lag heter “Team Hausmannswimcoach/TG swimrun” och vi är 28 st. En del körde kick off i kväll men eftersom jag har jobbat körde jag en egen i morse.

Inte så långt men jättehärligt! 70 minuter totalt inkl. fem simningar.

Juni kommer bli grymt skoj!

Kram från Ingmarie

Dålig tajming

Precis när sommarvärmen äntligen kom lyckades jag boka in ett extra jobb-pass. 🙄😱

Det var inte den prognosen när jag sa ja. Därav den extremt dåliga tajmingen…

Men jag hann i alla fall med ett riktigt härligt Swimrun-pass!

Fem sim i härligt vatten i två olika sjöar, varm sol och pigga ben. Hur mycket bättre kan en förejobbet-laddning egentligen bli?

Kram från Ingmarie 

Swimrun-premiär!

Det är tur man har likasinnade vänner som tycker det är en alldeles strålande ide att köra i gång swimrun-säsongen 2 april när det är max 8 grader i både vatten och på land. Petra är en sån vän.
“Absolut, så kul!”  “Kom ut hit så kör vi”, var hennes svar.

Och så blev det. Jag tog tuben och bussen ända ut till Ingarö för att njuta ny natur, swimrun och fantastiskt sällskap.

Lite småmekkigt att få på allt men sen så!

Egentligen ska man väl simma minst 500 m för att det ska få kallas swimrun och det tror jag inte vi fick ihop på de 4 simmen (+ ett träskbad) som vi gjorde men vem bryr sig? Vi hade kul, det gick bra, vi frös, vi blev lite trötta, det var vackert, det var ett äventyr och vi var väldigt glada hela vägen. Dvs de allra viktigaste ingredienserna var med!

Kram från Ingmarie