Speed i Falun

Det här med att bo på hotell är förvisso überlyxigt men i kombination med extremt mycket jobb så blir det inte så där jättemycket tid över till att varken slöa vid hotellfrukosten eller slözappa mellan tv-kanalerna när man ligger raklång i sängen. Men det är sjukt skönt att slippa bädda. 🙂

De här dagarna i Falun är absolut knökfulla med möten, utbildningar och föreläsningar från tidig morgon till sen kväll. Då gäller det att verkligen utnyttja den lediga tid som trots allt finns för det är ju tack och lov inga slavdrivare jag jobbar för.. Tvärtom uppmuntras all träning och absolut allt som har med hälsa och välmående att göra. Love it!

I går morse sprang jag snortidigt ut till kontoret via en omväg. Det gäller ju liksom att passa på! Jag vet att jag skrivit det innan så får jag väl upprepa mig och ännu en gång och förklara att det är verkligen helt fantastiskt att åter igen få kuta på mina fina rundor här. Falun må vara en liten stad som “saknar” storstadens utbud men som träningsstad är Falun utan tvekan topp 5 i Sverige. I alla fall på min lista.
Kontoret ligger dessutom precis vid vackra sjön Runn och med denna vyn kan t.o.m jag bortse från att det var snortidigt.

IMG_6326runnlop
Hotellet har ett helt ok gym och med tanke på hur nära det är, typ fyra trappor ner, så finns det faktiskt inga som helst ursäkter till att inte nyttja det.

IMG_6344gym
Sen finns ju lunchrasten med. Och med både en gigantisk sjö och jättefina löpvägar utanför kontorsknuten så är valet plättlätt för mig.
Alltså fatta vilken lyx! Att kunna köra swimrun mitt på dagen i och runt detta! Det var nästan så jag dog lyckodöden där ett tag. 🙂

IMG_6338sr3
IMG_6339sr2
IMG_6334sr1
Men jag väntar med att dö oavsett för jag har banne mig inte tid!

Kram från Ingmarie.

Från 08:a land till 023:land snabbare än snabbt

Fantastiskt hur vi nu för tiden på ett litet tjillenix kan förflytta oss från en miljö och ett slags liv till ett helt annat.

I morse kutade jag i “min” fina skog i 08a land. Det var nästan tropiskt varmt och bedövande vackert.
Två timmars njutning med bara min egen andning, mina tankar och naturens ljud som sällskap.

IMG_6288lopstart
IMG_6286lop2
IMG_6284lop1
IMG_6289lop3
Lite senare var jag på tuben och i stadens aldrig sinande brus. Hastade fram med min blytunga resväska bland oräkneliga andra halvstressade där alla verkar prata i telefon eller äta/dricka springandes. Hur har det kunnat bli så knasigt? Vart tog sittanerochätailugnochro vägen? Och konstigt hur man dras med i tempot även om man egentligen inte har bråttom. Är det sådant som kallas grupptryck?

Väl på tåget, tyst avdelning, njöt jag av att bara vara, dricka mitt kaffe och jobba undan riktigt mycket från “to-do-listan”. Skön känsla det där. Att kuna bocka av och lämna.

IMG_6292tag
IMG_6310kaffe
Och vips var jag tillbaks i fina, fina Falun. Är så himla glad över att mitt jobbs huvudkontor ligger just här. 🙂

Vännen Lena kom och hämtade mig (snacka om lyx) och vi hann precis i tid till vårt livs första Soma move-pass. Jag hade inga som helst förväntningar för jag hade i ärlighetens namn ingen riktig aning om vad det innebar.

På hemsidan beskriver man det så här:
SOMA MOVE® är ett holistiskt sätt att träna som är atletiskt och samtidigt mjukt. Du arbetar med kroppen som ditt motstånd och med underlaget som ditt redskap. Hela passet är ett oavbrutet flöde av rörelsemönster där fokus är att arbeta med kroppen som en enhet i harmoni med andningen.

Och nu vet jag. 😉
Det är dynamiskt, mjukt, tufft, utmanande, roligt och sjukt svettigt!
Vill absolut göra om det!
Carro som hade passet har jag ju träffat innan i Portugal, då hon haft sin f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-a yoga, och hon är lika bra på det här. Vilken quinna!

Carro, jag och Lena.

Carro, jag och Lena.


Må Bättre har de även en Power plate. Du som hängt här ett tag vet att jag älskar den där mackapären och har kört hur mycket som helst när det funnits en i min närhet. Den ger grymt bra träning likväl som stretch och återhämtning. Kommer bli minst ett besök till där under denna vistelsen. Lyllos mig!

IMG_6316pp
Kram från Ingmarie.

Lyckorusig

På tåget igen. Det är nästan så jag kan höra hur poängen rasslar in på SJ Prio-kortet.?

Det har varit fullmatade dagar och min hjärna känns snudd på sprängfylld av allt jag har och ska lära mig. Nästa vecka lär den vara ännu mer full. Tänk om den sprängs! “Akut överfylld hårddisk” liksom. Även om det aldrig hänt innan så kanske jag blir den första.?

Hur som helst har det varit skitskoj så dör jag nu så dör jag åtminstone lycklig.?

Bo på hotell är superlyxigt för när man inte behöver varken laga mat, diska eller ens bädda blir det ju tid över till annat. Som att träna. (Vilket jag i och för sig ändå hinner men du fattar nog vad jag menar.) I dag blev det ännu ett härligt pass i fina Skatås. Sprang bl.a den klassiska “åttan”. Undra just hur många tusenmeters-intervaller jag gjort där genom åren. Det lustiga är att jag minns än i dag nästan exakt var km. markeringarna är trots att det ju är 15-20 år sedan! Vissa grejer etsar sig verkligen fast i skallen. Trots mjölksyra.


Gjorde en gammal goding a la Bengt, som var min fantastiske coach på den tiden, i går. Precis som Malin beskrivit om sin seghetskänsla i benen har jag känt sen lördagens härliga äventyr. Benen har liksom ingen kick trots att jag känt mig hyfsat pigg. Då är “Bengt-passet” snorbra! Man letar helt enkelt upp en fotbollsgrusplan och kör fullt ös på diagonalen, joggvilar på kortsidan, ny fulltös-diagonal, joggvila o.s.v. 10 ggr. Vila stillastående 1-2 min. Repeat så många gånger du mäktar med. På pappret låter det kanske simpelt men gör du “rätt” är det allt utom lätt. Jag körde 4 set. Sen sa benen stopp. Självklart är upp- och nedjogg lika viktigt som alltid.



Det där är ett jätteroligt pass kan jag lova och trots att klockan var före nio var det riktigt varmt och skönt. Ett tag inbillade jag mig att jag befann mig vid Söderhavet någonstans för var hittar man annars en halv kokosnöt mitt på en grusplan?


Kanske endorfinruset fortfarande satt kvar på kvällen, kanske var det den inspirerande miljön på Kompassen, kanske var det för att dagen varit så skoj, kanske var det för att månen stod i en viss vinkel från jorden eller kanske det bara var en av de där dunderdagarna när kroppen är helt med.  Oavsett blev gympasset många timmar senare grymt bra! Och långt. Men turligt nog kan man använda vikter till annat än att lyfta för att orka ta ännu en (fjantig) selfie.?


Det har verkligen varit makalöst skojiga Göteborgsdagar så hur trött jag än är just nu så är jag också väldigt tacksam och glad för allt! Och för att jag ska av vid tågets slutstation så jag inte riskerar vakna upp i typ Haparanda.?

Kram från Ingmarie.

Sola i Götelaborg

Göteborg bjuder verkligen på sig själv och visar sig från sin absolut soligaste sida. Nu har jag förvisso vistats en hel del inne men att kunna luncha ute gör inte ont någonstans och det är trevligare att titta ut när man knegar, solen skiner och himlen är blå. Eller hur?  För att inte tala om hur mycket enklare livet är när man kan traska fram och tillbaks genom stan utan mer kläder på sig än att man inte skäms. T.ex till ett skönt BB-pass på samma hak som i går

Skatås är dock ett ställe som i princip aldrig är fel. Jag fullkomligt älskar det! Passar man sig inte så kan man lätt glömma bort både tid och rum vilket inte alltid är så poppis om man har en tid att passa.
Jag fick i alla fall ett par timmar av ren njutning där i morse.


Det sög väldans i simtarmen när jag kutade förbi några av de vackra sjöarna. Jag vet att det bedrivs en hel del swimrun-träning i några av dem men att ingen ännu startat ett swimrunrace där är en gåta för mig. Tror å andra sidan det bara är en tidsfråga och när det är dax vill jag verkligen vara med!


Kram från Ingmarie.

Förvandlingar

Jag är väl en av få som snart inte laddat ner Pokemon-appen och springer omkring för att fånga dem. Det är säkert jättekul och bra om man bortser från de som inte kan ta blicken från skärmen ens när de cyklar eller kör bil. Största anledningen till att jag inte börjat är helt enkelt för att jag inte har tid att bli så där hooked som de flesta verkar bli.? Det räcker med alla de andra femtielva finesserna och kulattha-apparna jag lyckats samla på mig. Som t.ex Prisma. En app där man kan förvandla sina bilder till rena konstverken. Eller skräpverken beroende på hur man ser det.

Det är sjukt kul i alla fall. Så här blev bilden från dagens simning.


Och från trappan ner till ett av dagens jobb.


Och precis som bilderna förvandlats så har jag “förvandlat” mig till andra sidan Sverige (med SJ:s hjälp) och landets näst största stad. Det är här solen finns om någon undrar. Jag kom i hel höstmundering och fick nästan stora chocken när jag klev av tåget och både såg och kände solens heta strålar. Gött!☀️


Ännu svettigare blev det på gymet. Bra styrkepass + ett härligt yogapass på nyrenoverade Kompassen.. Fint som attan!


Vilken är din favvo-app?

Kram från Ingmarie.

Stora Stöten swimrun i bilder

En sak jag lärt mig om swimrun är att det tar mer kraft och energi än man tror. Man blir inte så där stel och kantig som av att bränna av ett asfaltslopp i full kareta utan mer muskeltrött och liksom seg dagen efter. Jag kan även bli galet sovtrött. Så där så jag skulle kunna stå och sova om det knep.

Någon powernap under dagen har det inte hunnits med, även om jag lätt hade kunnat powernapa hela dagen, men en rejäl sovmorgon, superlångsam löpning, hot yoga och lätt vattenlöpning. Plus en massa annat så jag är redo för en ny resa redan i morgon. Mer om det senare.

Men mest har jag nog tänkt på gårdagens höjdare. Är fortfarande så otroligt uppfylld av allt det roliga och härliga som var. Ska se till att suga på den här karamellen ända till nästa race som visst är redan om en vecka. Swimrunsäsongen i vår del av världen är inte bara kort. Den är intensiv med!

Anders var ju med i går och fotade på en del ställen så för att du ska få se ännu lite mer av hur det var så kommer här en hel bunt med fina bilder. 🙂 Själv blir jag alldeles glad i magen och toklängtar tillbaks när jag ser dem.

Banan för den som undrar hur den gick. Vi sprang alltså nerifrån Falu koppargruva och vidare på stigar som hackades fram för flera hundra år sedan. Vi simmade bl.a i Sveriges äldsta konstgjorda sjö innan vi gick mål i centrala Falun

Banan för den som undrar hur den gick. Vi sprang alltså nerifrån Falu koppargruva och vidare på stigar som hackades fram för flera hundra år sedan. Vi simmade i sjöar, tjärnar och i en å innan vi gick mål i centrala Falun. Ca. 19-20 km löp och ca. 3200m. sim totalt.

Samling och genomgång uppe vid ett av de fina husen.

Samling och genomgång uppe vid ett av de fina husen.

DSC_8649

Gemensam march ner till botten av gruvan där en av männen från dåtiden väntade för att berätta några anekdoter från sin tid.

Gemensam marsch ner till botten av gruvan där en av männen från dåtiden väntade för att berätta några anekdoter från sin tid.

storastoten_bild

DSC_8657
DSC_8659

Och där gick starten!

Och där gick starten!

DSC_8674
DSC_8679

Hela första löpsträckan till första simningen gick i princip uppför i varierande grad. Garanterat ingen som var pulslös där. Det var extremt omväxlande natur med allt från smala stigar, snår och slaggsten till breda grusvägar och t.o.m några stråk av asfalterad cykelbana.

Hela första löpsträckan till första simningen gick i princip uppför i varierande grad. Garanterat ingen som var pulslös där. Det var extremt omväxlande natur med allt från smala stigar, snår och slaggsten till breda grusvägar och t.o.m några stråk av asfalterad cykelbana.

Gör oss redo för en simning.

Gör oss redo för en simning.

DSC_8711

Det som tar tid, och som man kan förbättra massor med rätt träning, är i och uppstigningarna. Det gäller liksom att aldrig stanna upp utan göra allt springandes. Ibalnd går det bra. Ibland mindre bra om jag säger så.

Det som tar tid, och som man kan förbättra massor med rätt träning, är i och uppstigningarna. Det gäller liksom att aldrig stanna upp utan göra allt springandes. Ibland går det bra. Ibland mindre bra om jag säger så.

DSC_8724

Man får vara max 15m. från varandra på simningen så det gäller att hålla koll.

Man får vara max 15m. från varandra på simningen så det gäller att hålla koll på var den andre är. En av anledningarna till varför lina är så bra.

Min härliga teammate Karl!

Min härliga teammate Karl!

Bra med vätske.- och energistationer under hela racet. Och ännu bättre var det ju att Mighty Sport var sponsor eftersom jag tycker de har bästa grejerna alla kategorier!

Bra med vätske.- och energistationer under hela racet. Och ännu bättre var det ju att Mighty Sport var sponsor eftersom jag tycker de har bästa grejerna alla kategorier!

DSC_8740

Mot målet. Bara en simning kvar och vi har massor av energi kvar.

Mot målet. Bara en simning kvar och vi har massor av energi kvar.

DSC_8746
DSC_8750

Om någon sagt till mig när jag bodde i Falun att jag skulle simma i Faluån om några är hade jag gapskrattat. HÖGT! Men se som det blev!

Om någon sagt till mig när jag bodde i Falun att jag skulle simma i Faluån om några är hade jag gapskrattat. HÖGT! Men se som det blev!

DSC_8756
DSC_8763
DSC_8764

Sista uppgången.

Sista uppgången.

Man får absolut inte skräpa ner men jag undrar hur det är med att dra med sig grejer upp från vattnet...

Man får absolut inte skräpa ner men jag undrar hur det är med att dra med sig grejer upp från vattnet…

Är det detta som kalla f-o-k-u-s? :-)

Är det detta som kalla f-o-k-u-s? 🙂

DSC_8776

Sista korta löpet in i mål!

Sista korta löpet in i mål!

DSC_8780

medaljen! Hur cool är inte den? Och stentung! :-)

Medaljen! Hur cool är inte den? Och stentung! 🙂

Så där kul hade alltså vi. Nog blev du lite sugen? 😉

Kram från Ingmarie.

Åker norrut

Sitter på tåget igen. Mot välkända trakter men helt nya äventyr.


Tåget kommer ta mig till Falun. Platsen som under sex år var min och Anders hemstad. Det känns både som i går och som ett helt annat liv för väldigt längesedan. I verkligheten är det dock inte mer än sju år sedan. Så unga vi var! Och vilken fin tid vi hade där även om livet var väldigt mycket berg-och dalbana då.

På den tiden fanns det inte ens i min sinnesvärld att jag skulle simma i någon av alla de vackra sjöar som finns där. Nästan inte ens bada. ?Jo det är sant. Det fanns en tid då jag inte gillade det. Eller rättare sagt inte visste att jag gillade det.

Men man förändras och utvecklas tack och lov! På lördag kommer jag få chansen att både springa och simma på kända såväl som okända platser och det kommer bli en av mitt livs utmaningar på flera sätt och vis. Stora Stöten swimrun blir garanterat ingen walk in the park och jag hoppas min (ännu okände) partner orkar dras med mig.?

Benen var väl inte precis i sitt  piggaste tillstånd  i dag av naturliga skäl. Men intervallerna, hopp&skuttövningarna och styrkeövningarna kändes ändå helt ok. Nu blir det easy, easy i dagarna två. I alla fall för kroppen. Hjärnan lär bli rejält mosad för jag ska fortsätta lära mig mer om mitt nya jobb på Alpha plus. ?

På tal om Anders förresten,  tillika universums bästa sambo, så fyller han år i dag. ❤️ Sånt ska förstås firas med extra god (vego)mat på ett av favvohaken.


Nej, han är inte vego men jag skrev ju det. Att han är universums bästa sambo.?

Kram från Ingmarie

Hemmaturist

Att göra sightseeing i sin egen stad är något som ofta glöms bort tror jag. Kanske helt enkelt för att det är för nära? Och liksom något man kan göra “sen”? Periodvis är jag riktigt duktig på det där men helt ärligt gjorde jag säkerligen fler “kulturella” grejer/år när jag inte bodde här mot nu när jag har allt inpå knuten. Märkligt va?

Men i dag tog vi tag i det (igen) och gjorde en härlig guidad skärgårdstur.


Under tre timmar, som försvann oväntat fort, fick vi se en stor del av innerskärgården och bl.a lära oss att det finns en pytteliten ö som heter Sverigeholmen där kriminella hängts på löpande band en gång i tiden.? Och att en del av Stockholmarna var tvungna att flytta till Vaxholm och bygga sina hus av trä så de snabbt kunde brännas ner vid en ev. belägring. Visste du att de få kor som öborna på många av småöarna hade varje dag flyttades med båt till en ny ö för att gräset skulle räcka?  De döptes därför till måndag-tisdag-onsdag-torsdag-fredag- och lördagsöarna. På söndagen vilade man och gick i kyrkan.Dock oklart om det även gällde korna.?


Turen rekommenderas varmt! Enda nackdelen jag kan komma på var att bänkarna  på däck gav rejäl träsmak. Men det var ju faktiskt bara att resa på sig så var det lilla problemet löst.?

Eftersom sitta still inte är min starkaste gren så hade jag rastat av mig lite innan. Eller nej nu ljög jag. Ganska mycket faktiskt. 20 x 60-30 sek.+hopp&skutt+styrka+ upp- och nedjogg för att vara exakt. Blev så mosig att jag n-ä-s-t-a-n tog hissen upp till fjärde våningen.


Så berätta! Gör du sightseeing på hemmaplan?

Kram från Ingmarie.

Avfärd

Den gamla klyschan att tiden går fort när man har roligt stämmer alldeles för väl.

Fem veckor i Halmstad liksom bara försvann.? Det har varit fantastiska dagar och jag är verkligen tacksam för att jag kunnat och fått denna möjligheten ännu en gång. Tack och lov för både mobilt och flexibelt jobb säger jag!

Så visst känns det sorgligt att lämna allt och alla men nu är det 08a land som gäller i någon vecka innan nästa resa. DET kommer bli ruskigt spännande på flera sätt och vis! Och såklart 08a land har en massa fördelar med. Faktiskt så många att de är oräkneliga!?


Såg till att rasta av mig ordentligt med ett tokjobbigt intervall-styrkepass innan tågresan så jag ska orka sitta still. Hur pallar egentligen folk som sitter hela dagarna? Det är ju skitjobbigt!

Men det är fint att åka tåg. Jag gillar det verkligen! Tror jag skulle bli en perfekt tåg-sightseeing guide om det jobbet hade funnits. ?


Kram från Ingmarie

Trainingcamp Halmstad är i gång

Att vara hemma i Halmstad igen känns fantastiskt skönt och superskoj! 08a land har många fördelar men 035-land har banne mig ännu fler!
Här finns skog, öppna landskap, stad, hav, sjöar, platta vägar, grymma backar, kultur, festligheter, lugn och tystnad inom cykelavstånd. Det är ganska coolt när man tänker efter. Som att på något vis vara i en fint inslagen liten presentask!

Sen är det förstås en galet bra plats om man gillar att träna för nästan oavsett sport så finns det möjligheter. det enda jag så här i skrivande stund kan komma på som inte finns inom cykelavstånd är skidåkning som kräver brant backe. Men det finns åtminstone inom bilavstånd om man nu har en sådan lusta.

Under de veckor jag är här ska jag träna så mycket jag bara mäktar med. Jag ska verkligen utnyttja alla fina möjligheter och största utmaningen blir väl att liksom inte overdo it. Samtidigt så känner jag att Trainingcamp Halmstad sommaren 2016 kommer gå till historien som en av de bästa någonsin! Helt enkelt därför att jag vill det och har bestämt att det ska bli så. 🙂

Så för att riktigt rivstarta så började jag med löp-intervaller. Tänkte att det var lika bra att lägga ribban ganska högt och väcka kroppen med en lagom chock. 😉
4 x 3+2+1 min. + hopp & skutt-övningar. Körde i fina Aleskogen vid havet. Har en perfekt, platt liten intervallrunda på några kilometer där och jag behöver liksom aldrig fundera utan det är bara att köra på runt, runt, runt. Vill jag skoja till det så byter jag helt enkelt bara varv.

IMG_4748int1

IMG_4751int2

Det bra med trainingcamp är att man kan vila en stund efter lunch om man vill och behöver. Sen är man som ny igen. 🙂
För här i Halmstad finns ju även min fina klubb TT&M och förutom rent organiserad träning så finns det alltid någon som ska göra något mer och vill ha sällskap. När Fredrik SA, en av Sveriges bästa swimrunners, flaggade att han skulle träna just swimrun, så var jag inte direkt svårövertalad.

IMG_4754swimr1

IMG_4755swimr2

Han, plus Micke och Magnus, stack i väg med mig i släptåg och jag vet inte om de bara var ovanligt snälla, eller om de kanske var i chocktillstånd över min långsamhet, men inte en enda gång gnällde de över att det gick för söligt. Löpningen var inga större problem även om jag bromsade rejält när vi var i absolut obanad terräng. Jag kom ändå ikapp bra när jag bara fick fast mark under fötterna. Det är simningen som blir “problemet” när man ska hålla ihop hela tiden och är ojämna. Alla de där är nämligen starka, snabba simmare så för att de inte skulle behöva vänta ihjäl sig så fick de helt enkelt simma en extra lång runda.
Allt går om man bara vill!

Rundan var hur bra som helst även om jag ibland svor (tyst) över risbuskarna, rötterna och lösa stenbumlingar. Tror banne mig vi fick in alla underlag som finns på en radie av max 3 km.
Asfalt, sandstrand, klippor, stenar, stigar, snår, hav och sjö. Hur många ställen kan bjuda på något sånt?

IMG_4758swimr3

Magnus, Micke, Fredrik & jag.

Kram från Ingmarie.