Övrigt

Från sol till regn

En bra sak med att städa, fixa och dona i hemmet och i trädgården är att det är himla skönt när det är gjort.T o m filtren i köksfläkten och pannan är rent nu!

Sånt kräver förstås en belöning. Som ett simpass i egen bana. I sol! Var nästan i chocktillstånd. Swimrundräkten behövdes dock ändå för att jag inte skulle börja huttra allt för mycket…

Jag hann njuta lite av den innan jag satt på tåget västerut.

Tyvärr verkar den där solen inte följa med mig utan stanna kvar i Åhus. Men tåget var i tid, jag fick skjuts och sällskap av min goa lillebror Markus på pappa-besöket och är nu inne i värmen i finlyan så jag ska verkligen inte gnälla. Vem vet, i morgon kanske SMHI har ändrat prognosen och det blir sol även här!

Kram från Ingmarie  

Födelsedagsfirande

Det här att fira födelsedagar blir på något vis knepigare ju äldre personen blir. I alla fall om man tänker att man ska ge någon present. De flesta har ju liksom det de behöver. Åtminstone sånt med en rimlig prislapp….

Därför är upplevelser en så himla bra grej! Samlar aldrig damm, behöver inte bytas och ger (förhoppningsvis) minne för livet. Anders födelsedagspaket innehöll därför en bunt med kartor. (Jo, han såg allt lite förvånad ut. haha) Han var nästan helt ovetandes om vad som väntade när vi lämnade hemmet i morse.

En karta var över Hovdala. Jag har varit där en gång innan med bästa Anna. Det var då fanns snö på marken.I dag var det förvisso grått och inte mer än 13 grader men vackert grönt och backarna gjorde att vi snart blev varma. Enda problemet med stället är att välja vilket spår man ska ta men ovan nämnda Anna tipsade om den bästa. Jakten på Gullspira.  Med facit i hand hade jag behövt hennes guidning för än en gång fick jag konstaterat att jag är en potta på att kolla skyltar när jag har fullt sjå med att hålla ordning på fötterna.

Vi började tillsammans, uppför,  och hade jag väntat in Anders hade jag kanske kommit rätt från början.

Jag vet inte hur det blev fel, och vet fortfarande inte, för jag följde den vita leden. Ibland försvann den, dvs jag hade missat en avfart, så då var det bara att springa tillbaka och hålla bättre koll på pilarna. Om det är något som kan irritera mig så är det just det. Att jag missar markeringar för att jag i stället måste kolla på marken och var jag sätter fötterna. Och att inte ens kartan kunde få mig att fatta..
Att jag är långsam bryr jag mig inte om. De riktiga traillöparna och orienterarna skulle dö tråkdöden om de var tvungna att hålla min fart. Vem som helst skulle nog det förresten. Men hellre det än att stupa!

Plötsligt var jag tillbaka i Hovdala och det var då jag fattade att jag missat någon viktig avfart för att få hela västra rundan av leden. Men det var såklart ingen fara med det. Jag fortsatte på den östra delen och där var det enklare även för mig.

När jag var tillbaka vid slottet igen tog jag leden medsols och då blev det rätt!😄

Rundan är magiskt vacker och så himla rolig att springa! Det blir liksom aldrig tråkigt för den förändras och varierar precis hela tiden. Sista biten tog jag vägen ner för att Anders skulle slippa vänta allt för länge (han hade dock varit ute nästan lika länge) och det var först när jag passerat hela hagen som jag såg denna. Tur han var på bra humör för efter 2,5 timmar + letavägen-stopp så var jag inte så sugen på att sprinta.

Restaurangen hade stängt men caféet var öppet och jag var helt säker på att de skulle kunna göra en enkel vegomacka när jag såg att de hade både bröd och grönsaker framme. Men icke. Det såååååå besvärligt för de hade sååååå mycket att göra (det var ingen där mer än vi) och de skulle minsann göra andra mackor. När jag snällt frågade om de då inte samtidigt bara kunde göra en till mig med så fick jag som svar att ”det var tyvärr inte möjligt” men hon kunde ta bort det jag inte ville ha på en macka.

!!!!!!!

Lär inte gå dit någon mer gång och det vet i sjuttsingen om jag vågar chansa på restaurangen i morgon.

Turligt nog hade vi Flapjacks med och på Espresso house i Hässleholm blev hungern tillfälligt stillad och energin kom tillbaka. Så mycket att jag tog en sväng till gymet också.

Ett matställe jag dock verkligen kan rekommendera är Café Naomi här i Hässleholm. Förutom fenomenalt trevlig personal så var maten outstanding och billig. Kommer bli bra inför morgondagens äventyr.

Rekommenderar även Hotell Statt i Hässleholm. Väldigt fint och trevligt!

Födelsedagsbarnet är f.ö väldigt nöjd med dagen. Nu laddar han för en höjdare i morgon.

Kram från Ingmarie

Han(s) kan inter stoppa mig

Jag har startat ett nytt löp/tränings-projekt/försök tillsammans med min gode vän Ian från Skottland som (förhoppningsvis) kommer pågå i minst ett halvår och just i dag när stormen Hans drog fram skulle jag göra ett testlopp på 4 km. Vi kan väl säga som så här, det var inte en smart dag men det gör å andra sidan att det bara kan bli bättre. Helt ärligt blev jag så trött att jag ett tag trodde jag skulle stupa. Då är jag ruskigt trött!

Men om det är något jag verkar vara bra på, förutom att glömma fort, så är det att återhämta mig. Några timmar senare var jag på gymet och körde så himla bra att benen knappt bar mig till slut.

Har jag tur hjälper all rörlighetsträning jag gjorde efteråt så stelheten inte blir allt för svår i morgon.

Fast antagligen kommer den inte bli så farlig som jag alltid tycks tro. Mat och sömn kan verkligen göra underverk! Och detta såklart.

Provade en annan brygga och fick därmed en annan vy. Lättroad som jag är så kändes det lite extra roligt och härligt.

I morgon hoppas jag Hans dragit bort så jag slipper leta efter utemöblerna i byn…

Kram från Ingmarie

Wanås

Wanås gods och konst är världskänt och något som varit på min önskelista att besöka sen jag fick veta att det finns. I dag blev den uppfylld! Slottet ligger ca 40 minuters körning från Åhus.

”Godset Wanås vid Knislinge, 20 km norr om Kristianstad, har en historia som sträcker sig över ett halvt millennium. Den ursprungliga borgen uppfördes under senare delen av 1400-talet och under 1500 och 1600-talen spelade Wanås en central roll i krigen mellan Danmark och Sverige.
1700-talet var den största omdaningsperioden i Wanås historia då omfattande byggnadsarbeten genomfördes. Slottet fick sitt nuvarande utseende vid ombyggnaden år 1708 och är nu en privatbostad för familjen Wachtmeister som driver godset i åttonde generationen. Parken är öppen för besökare året om och i den gamla stallbyggnaden finns en permanent historisk utställning

Wanås Konst är en internationell skulpturpark och ett centrum för konst och lärande som drivs av den ideella Stiftelsen Wanås Utställningar. Här skapas, presenteras och förmedlas internationell samtidskonst med inriktning på skulptur och installation. Varje år bjuds internationella konstnärer in för att skapa konst i parken. Det finns idag 70 permanenta konstverk i samlingen – producerade för Wanås Konst.”

Våra härliga vänner Helene och Magnus hängde med och på köpet fick vi extra bra guidning både där och på resvägen! Dessutom älskar vi att hänga med dem.
Det kostar 170 kr att gå in när det är öppet men då ingår en guidad introduktion, inträde i byggnaderna och möjlighet att besöka caféet och shoppen. Med facit i hand så kan jag säga att det var värt varenda krona!
Vi började på caféet och jag valde en skånsk (vegansk) trädgårdsallad med Dukkah-krydda som var helt makalöst god!

Guidningen var superintressant och vi gick sen själva runt i den stora parken och förundrades över skapelserna. Lite rädda blev vi med när det var ljudupplevelser! Det finns en tanke bakom och med allt och informationsskyltarna berättade både om konstnären och skulpturen. Jättehäftigt!

En symbol för de smältande isarna

Slottet från baksidan

 

Snapphane-eken är konst i sig själv. Det sägs att Snapphanarna hängdes i det.

Önsketräd by Yoko Ono. Varje år ”skördas dessa äppelträd på människors önskningar och de skickas till Yoko i NY som sen skickar dem till island där det finns en stor glas-skål till minne av hennes man John Lennon. Där läggs de plus från andra liknade i världen som hon skapat. Fantastiskt!

Roligast var nog ändå gungträdet! Massor av gungor i olika höjd! Jag var ju tvungen testa de jag nådde upp till! Haha!

Så detta är ännu ett tips att besöka!

Tränat har jag också gjort. ”Två halvor” kan man säga. Ett halvlångt löppass i morse som kändes bra till 15 km. Sen var det mest trögt de sista kilometrarna hem.

På kvällen när vi kom hem blev det ett halvlångt gympass.

Avslutade med bad och picknick på Åhus-bryggan. Det gäller att passa på! Vi hade galen tur för när vi kom hem blev det både skyfall och åska!

Kram från Ingmarie

Inte alltid lätt att veta vem man ska lyssna på

Det sägs ju att för att allt ska klaffa till 100% så ska kropp och knopp vara i harmoni men ibland tvivlar jag faktiskt på om det verkligen stämmer.

Mitt huvud sa att jag nog skulle behöva chilla i fåtöljen hela dagen. Läsa en bok, äta kakor och ha benen i högläge. T o m klockan sa att jag borde vila. (Det gör den i och för sig var och varannan dag. Den borde ha lärt känna mig nu och veta att jag inte pysslar med sånt. haha)
Kroppen däremot ville springa intervaller. 3 x 10 minuter och förutom lite mag-ras så gick det riktigt bra!

Samma sak innan gymmet. Huvudet sa att ”det räcker väl med intervallerna” men kroppen sa ”nu kör vi”! Resultatet var ett av de bästa, längsta och svettigaste gympassen denna sidan nyår.

Nu fattar jag ju såklart att i längden funkar det inte att ha osynkad hjärna och kropp  men visst är det intressant? Latmasken i hjärnan kan vara rackarns högljudd men jag har lärt mig att alltid nonchalera den. Alltid! För om det skulle vara som så att det (egentligen) är en signal på att något är fel i kroppen så märker jag det inom 15-20 minuter när jag börjat träna. (Den tiden krävs för att min motor ö h t ska ha startat. Innan dess känns det nästan aldrig ”bra”.)

Så ibland ska man verkligen lyssna enbart på kroppen!

Den, kroppen alltså,  ville också i havet och det ville huvudet med så de kanske har blivit sams nu. Hörde det var 11 grader i vattnet och jag tror det stämmer för det biter riktigt rejält i skinnet. Gött! Om det var därför, eller för att det precis hade regnat, vet jag inte men det var ovanligt folktomt på bryggan och jag kunde njuta i lugn och ro.

Kram från Ingmarie

Välkompenserat efter snuvning

Sånt här blir man ju lite putt på. Stängt över en vecka pga konsert och simtävlingar… Det var bara att vända och tänka ut en ny plan.

Eftersom jag (och resten av kroppen) verkligen, verkligen ville simma fick jag cykla tillbaka och vidare till stan och Actic. Det tog emot att vara inne men ibland så bara ”måste” man göra undantag. Det bra var att jag slapp frysa för det är snudd på omöjligt i denna bassängen som troligtvis är en av vårt lands varmaste!

När regnet kom lite senare satt jag på tåget och tyckte mest det var mysigt. Skånetrafiken skötte sig utmärkt och det flöt på precis hela vägen hem. Så himla bra!

Det är märkligt hur snabbt Skåne och Åhus har blivit hemma för mig. (Och Anders.) Jag älskar det! Kunde inte låta bli att cykla ner till havet för ett dopp och varför skulle jag förresten låta bli? Nu har jag dessutom invigt den omtalade ”handikapp-rampen” som mest är en skandal för den är inte särskilt handikappvänlig. Någon gång kanske de får till det rätt, den är omgjord x flera nämligen, men (lättroade) jag är tacksam för ännu en stege att välja mellan.

Så trots ett stängt Brottet fick jag både bra simning och utebad. Ordningen är återställd och jag är nöjd och välkompenserad.

Kram från Ingmarie

Dålig merit

Första gångerna jag var på Åhus Kantarellbad så trodde jag att det var jag som var ovanligt klen för jag tyckte det var så förbenat kallt i vattnet. Tog flera timmar innan jag tinat upp och slutat skaka. Jag  kortade t o m ner simtiden till slut för det blev liksom för obehagligt.

Sen ”kom jag på” att jag kunde ha swimrun-dräkten vilket hjälpte en del men jag fryser fortfarande gräsligt mycket efter bara 1500 meter. Numera vet jag att jag inte är ensam om att tycka det är lite väl svalt. Just denna bassäng är tydligen lite ”känd” för det. En dålig merit om du frågar mig! Inte helt omöjligt det är därför jag alltid har haft egen bana….

Men jag blev snabbt varm på jobbet så nu är ordningen återställd för denna gången. Kanske kan man önska att de åtminstone investerar i en bastu där om de nu inte kan/vill höja vattentempen…

Kram från Ingmarie

Slut på denna resan

Nu är vi hemma i Åhus igen och resan hit flöt på så bra att vi fortfarande är i någon slags chock. Haha! Skånetrafiken kan tydligen lyckas ….
Förutom det vanliga när man kommer hem efter en resa oavsett längd, packa upp/handla/vädra/läsa posten, så har jag varit på Kantarellbadet och simmat. Svalt som vanligt men det är å andra sidan bättre än kallt och definitivt bättre än ingen simning alls!

Köpenhamn var verkligen en höjdare och allt har varit obeskrivbart bättre än jag kunde både önska och drömma om. (Utom möjligtvis boendet…)
Det är något med Danmark som alltid tilltalat mig (har varit där en del genom åren) men jag har svårt att sätta fingret på det. Norge har däremot inte ”det” för mig. Intressant det där, eller hur?
Jag upplever det som att Danmark och dess invånare är trevligare, snällare och liksom vänligare. Tycker också att det överlag är renare, lugnare och mysigare!
(Jo jag vet att vi var lediga och att det är annorlunda då men jag har varit ledig både i Stockholm, NY, Chicago, LA, Wien m.fl städer och ffa länder så det är inte det.)
Enda lilla negativa är väl att det är smått omöjligt att begripa det där med siffrorna och att det röks mer.. Helt klart är deras husväggar i alla fall ett föredöme!

Kram från Ingmarie

Köpenhamn dag 1

Bästa sättet att upptäcka en ny plats på är onekligen springandes. Man får se mycket på kort tid samtidigt som man upplever både, ljud, lukter och väder.
Vi lämnade mini-lyan efter frukost med en halv plan.

Den halvan var Kastellet, den lilla havefrun, Amalienborg och Frederiks kirke. Är man turist så är man och mest kände vi det vid havefrun. Verkligen helt galet hur vissa grejer/platser kan bli så stora attraktioner medan andra minst lika coola inte blir det. Kastellet är f.ö ett jättefint och bra ställe att kuta på!

Ser du Anders? 🙂

Jag fortsatte lite själv när Anders svängde av hemåt och kollade även in  gulliga Nyhavn, Inderhavsbroen och Sats. Ja de sistnämnda finns även här så jag var ju liksom ”tvungen” att passa på!

Men sen blev det bara promenad. Efter go-fika tillsammans med Ulrika och Johnny.

Vi gick till Ströget och genom hela det till Tivoli och Centralstationen. Hemåt blev det via Gammelstrand och Kungens nytorv.

Men det var inte slut på traskandet där för sen kom det som är orsaken att vi skulle hit. Konserten med Depeche Mode!! Vi hängde på låset och köpte biljetter samma dag de släpptes i höstas så detta är extremt lång-planerat!

I ärlighetens namn gick vi bara till konserten och tog metron hem. Det blev tillräckligt många steg ändå i dag. Plus dans! DM levererade magi precis som de andra gångerna vi sett dem. Denna gången var det ju dock utan Andy Fletcher som gått bort så på något vis kändes det extra stort. Vi är så galet nöjda över att ha fått uppleva detta!

Kram från Ingmarie

Glad Midsommar!

Om jag får säga det själv så har denna midsommarafton varit absolut perfekt! Framförallt eftersom jag för en gång skull är ledig.

Den rivstartade med intervaller tillsammans med Anders. (Eller nu ljög jag för vi tog det väldans lugnt före med yoga, meditation och långfrukost.)
12 x 2 minuter med 1 minuts vila. Antingen blev jag jagad eller så jagade jag. Hur bra som helst och vi blev skittrötta.

På vägen hem plockade jag lite blommor och hittade dessa juveler. En var!

Det blev vi ju såklart inte mätta på men det blev vi av picknicken som avnjöts i Åhus parken tillsammans med halva byn, spelemän och såklart midsommarstången.

Kaffet blev vid hamnen. Egentligen borde vi väl ätit glass men vi var för mätta. Å andra sidan är det aldrig långt till en glassbar här har jag kommit på. Det finns fler än det finns både kyrkor, gym och livsmedelsbutiker. Förresten, visst är alla dessa vallmor fina? Brukar det vara så mycket eller är det extra mycket just i Skåne? Kan inte minnas det är så här mycket varken i Stockholm eller i Halland.

Vi cyklade vidare över nya Åhus-bron ut till havet och Revhaken. Jag har ju kutat här x antal gånger i den fina (men ack så tunga) sanden så det var väldans skönt att bara slappa där för en gång skull. Det här är verkligen ett ”måste-besöka-ställe” när man är här! Även i dag när det var en hel del firande på stranden. (Det hördes tyvärr väldigt väl vilka som var ”08:or”. haha)

På vägen hem ”pausade” jag på gymet. En svettig sådan som garanterat inte gjorde mina ben piggare. Men förhoppningsvis starkare! Och nej, jag var faktiskt inte ensam där. Som mest var vi tre stycken så det var ju inte direkt någon trängsel.

Jordgubbarna köpte vi i morse från ungdomarna i Åhus Tennisklubb. Tyvärr inte helt obesprutade , de är slut, men det kommer snart nya så dessa fick duga så länge.

Älskar verkligen att vi har vår lilla altan och trädgård. Så himla skönt att kunna sitta här dessa ljuvliga kvällar!

Vi hittade ett spel vi tydligen inte spelat förut trots vi haft det så länge jag kan minnas. (Eller så är vi båda senila…) Jätteskoj var det i alla fall! Kanske för att jag vann!

Hoppas du också haft en fin midsommar!

Kram från Ingmarie