Vägbeskrivning och dubbellycka

Bara en dryg vecka kvar till vernissagen så tänkte det är bra med en ordentlig vägbeskrivning.😀

(Nästan) alla vägar bär till Bagis och vernissagen😀 men här kommer en massa alternativ att välja på;

🚗Kommer du med bil så är det grattis parkering på baksidan på Ätravägen och Nissastigen

🚴‍♂️🏃🏻‍♀️Om du cyklar/springer hit så kan jag bjuda på både dusch, handduk och lite mat.

🚌 Väljer du åka kommunalt finns flera alternativ.
Tunnelbana linje 17. Gå av i Kärrtorp eller Bagarmossen och gå resten ( bild 1 och 2)
Du kan också åka linje 18 till Skogskyrkogården och ta buss 161 mot Bagarmossen. Hoppa av vid Rusthållarvägen och gå ”bakåt” ca 100 m ( bild 3)
Dörren på baksidan kommer vara öppen ( bild 4 ) men om den stängts så skicka meddelande via Messenger eller tel 0704387686
Kommer du på framsidan ( bild 5) så gå bara runt knuten.😀

“Baksidan” mot Ätravägen kommer vara öppen!


Välkommen den 16/10 kl 14-18💕
Både hiss och trappor finns till våning tre 🤩

I dag simmade jag både bra (allt är såklart relativt 🤪) och längre än på länge. Hurra! Är verkligen, verkligen så tacksam!🙏🏻


Extra glad denna dag är jag också över att vi lyckades få ( nåja – köpa är väl mer korrekt) biljetter till Depesch Modes konsert!🥳🥳🥳 Hängde verkligen på biljettlåset för detta vill vi inte missa!

Hur har din fredag varit?

Kram från Ingmarie

Det tar sig!

Lyckades gå-jogga ihop 8 km på samma tid som det tog att få ihop 7,5 km i tisdags. Det tar sig! Nu är det ju inte alls säkert att gps:en stämmer såklart men om den gör det så är det ännu ett litet framsteg. Oavsett så var det härligt och kändes helt ok.

Tro nu inte att jag pressar mig för det gör jag inte. Tvärtom! Skulle t o m vilja påstå att jag är lite mesig emellanåt och det är självvalt. Har ingen brådska med någonting och vilar verkligen massor. Även under de där gå-jogg rundorna.

Samtidigt så går det ju faktiskt inte att pigga på sig genom att ligga på soffan hela dagarna. Man behöver utmana sig för att utvecklas oavsett vad det handlar om, eller hur? Det gäller bara att lägga sig på rätt nivå och det är väl det som kan vara det knepiga. Den där ribban måste helt enkelt anpassas efter nuet. Inte efter hur den var innan eller efter hur man vill den ska vara.
Att jag klarade av att både träna och jobba så pass länge som jag gjorde beror till stor del på att min lägstanivå var så hög. På gott och ont antar jag. Å andra sidan är det nog bra mycket enklare för mig att “komma tillbaka” igen just för att jag var så stark innan detta hände.

Hur som helst så har jag inte tagit så här många steg på väldigt många veckor. Tjohooooo!

Att det blev så här många i dag var för att en vän drog med mig på en extra promenad. Perfekt med en “walk and talk” träff för även om det blåste friskt så var det härligt att träffas och vara ute. Bada fick jag dock göra själv. Förstår verkligen inte varför… Jag har aldrig ångrat ett bad oavsett årstid och jag har faktiskt inte heller hört någon annan som gjort det!

Kram från Ingmarie

 

Dubbelt bra och glad

Jag har sagt det så många gånger att jag tappat räkningen men jag säger det igen;
alla borde ha en egen guru-Danne.

Alla!

Då skulle människor vara både friskare och gladare och sjukvården skulle avlastas rejält. Det kommer såklart tyvärr inte att hända av flera anledningar. I Sverige är ju ex kinesiologi och österländsk medicin inget sjukvården ens vill försöka förstå. 🙄
Jag vet i alla fall att oavsett vad jag behövt hjälp med då har Danne fixat mig. Även när sjukvården inte kunnat.

Vi kan väl sammanfatta dagens besök med att det behövdes, att det kommer ta tid men också att det kommer bli bra.🥳🤩 Dessutom blir jag alltid glad och energipåfylld av att träffa honom!❣️

En annan bra grej var dagens gympass. Fortfarande försiktigt men jag kände liksom att det fanns lite power i kroppen igen! Utan tvekan var jag också den gladaste personen där.🤩

Hoppas du också har haft en glad och bra onsdag!

Kram från Ingmarie

Två viktiga (för mig)

Snart har vi gått igenom varenda garderob och förråd inför flytten. Rensat, sorterat, slängt och skänkt. Känns väldigt bra! Jag får ta det i korta omgångar för uthållighet är inte min starkaste gren just nu.😱 Mitt blodtryck är fortsatt löjligt lågt så står jag still kroknar jag direkt. Håhåjaja. Men det går framåt för varje dag och jag vet vad som hjälper mig.
Förutom mat och sömn så är skogen absolut nummer ett. Den ger mig alltid kraft och energi.

Den är verkligen en aldrig sinande källa av livskraft!😍 Har du inte provat att krama ett träd så är det hög tid!

En annan grej är att bada. Nu är nog nästan den bästa tiden. Det är svalt men inte så man riskerar frostskador och det är inte isande kallt i luften när man kommer upp. Tror faktiskt det var ungefär samma temperatur i vattnet som i luften i dag! Fortfarande två-siffrigt så det kan inte ens kallas kallbad ännu.

Anders gick med mig men av någon underlig anledning ville han inte följa med hela vägen i.🙄

Kram från Ingmarie

Så kom de där dagarna…

…när jag kände mig redo och helt enkelt inte varken kunde eller ville vänta längre. Någonstans någon gång måste jag ju liksom börja. 😍🙂

Med att simma.

Med att gyma.

Med att bada.


Tro nu inte att det är fullt ös! Vi snackar mespass knappt värda att byta om för. Korta, lätta med låg intensitet men tillräckligt för att det ända ska kännas som jag gjort något. Mest vilar jag dock. Och går i skogen.


Det är egentligen makalöst fantastiskt! Det är ju trots allt bara en vecka sen låg jag i en sjukhussäng och orkade inte ens tänka tanken på att gå de ca 500 m det var till huvudentrén!  Gissa om jag är tacksam?🙏🏻❣️

Kram från Ingmarie 

 

Frisk-grejer

Visst är det otroligt bra att det finns vissa läkemedel som ex smärtstillande, narkos och antibiotika men man måste komma ihåg att det också ställer till väldigt mycket oreda i kroppen. Alltid! Tar man för mycket kan det dessutom ta livet från en.

Min extremhöga kur med olika slags antibiotika är äntligen över. Dessa sorter slår inte bara ut de där dåliga bakterierna utan även alla andra goda också. 😱 Något som är snudd på katastrof för bl a immunförsvaret och många andra viktiga funktioner i kroppen. Nu för tiden finns det spaltkilometer med forskning om hur viktig tarmhälsan är men ändå är det väldigt tyst om det inom sjukvården och media. Vill man inte folk ska hålla sig friska? 🙄

Tack och lov finns det botemedel för att få liv i de bra bakterierna men det är inget läkarna skriver ut. Probiotika får man fixa själv och jag har köpt en av de starkaste på marknaden för att få ordning på bakteriefloran igen.😍

Att vara ute i naturen kanske inte direkt påverkar tarmfloran men det är onekligen superviktigt vare sig man är en klenis eller ej.

För mig är även tid till kreativitet och skapande viktigt. Kanske ses vi den 16/10 kl 14-18 på mitt vernissage? Jag hoppas det!

Kram från Ingmarie

Viktiga (del)mål

När man är klen och ska jobba sig tillbaka till normalläge tror jag det är jätteviktigt att ha struktur och många, många små delmål.

Jag sover förvisso väldigt mycket varje dag (oftast 2-3 x 30-60 minuter😱) men för övrigt håller jag i mina rutiner när det gäller tid att gå upp, yoga & meditera,  mat, ”träning” ( dvs gå ut och gå) och läggdags.
Jag har också en rasande massa delmål och mål. De gör att jag upplever att det går framåt för det är inga stora grejer!
T ex har några varit att orka laga mat, lyssna på intressanta poddar (bl.a  fantastiska Huberman lab),  fixa med tandläkarbesök och fylla i alla miljarder (nåja) rutor till Försäkringskassan, rensa en garderob, ta mig lite längre för varje gång jag är ute och klara gå uppför alla trapporna till vår lya på 3:e våningen. Allt det har jag gjort nu!🥳😄 Det sistnämnda gav mig dock snudd på maxpuls. Det är syrefattigt att vara blodfattig.😱🤪

Så där kommer jag fortsätta. Små babystep framåt. Det största målet just nu är när jag pallar gå till gymet och när jag kan börja springa några sekunder åt gången. Det känns dock väldigt långt bort.☺️

Kram från Ingmarie 

Snigelfart framåt

I vanliga fall hade jag tyckt att ingen av dagens små promenader knappt varit lönt att gå ut för men nu är det inte som i vanliga fall och därför tyckte jag de blev perfekta. I synnerhet den med Kari och Sälka. Hemifrån ner till sjön och tillbaka via Djursjukhuset. Tror det är drygt 3 km inklusive en rejäl uppförsbacke.

Vi fika-pausade dock mitt i. Jag ska ju skynda långsamt.🤪


Sen jag kom hem har jag äntligen kunnat göra min morgonyoga igen. (Meditationen har varit enklare att utföra.) Verkligen efterlängtat!

För övrigt har jag nog haft universums kortaste covid. Och kanske lindrigaste. Den liksom bara passerade och försvann.😳 Tur jag inte tagit några sprutor för de som gjort det blir ofta riktigt dåliga. Jag har ju sett en del sådana fall…

Ett streck=negativt

Längtar redan till i morgon då jag får gå ut igen.

Kram från Ingmarie 

 

 

Utsläppt!

Äntligen kom dagen då jag kunde klippa id-bandet i mini-bitar! Som jag längtat!

Sjukhus är bra när man behöver dem men det är inget ställe jag vill vara en sekund längre på än jag behöver och nu är jag äntligen utsläppt!🥳
Klenare, blekare och tunnare men med starka livsandar.

Lyckan att få andas frisk luft, doften av naturen och kunna sköta sig själv efter att ha varit instängd är obeskrivlig.


Två av mina älskade bröder och min lika älskade mamma har tagit sig ända hit för att peppa och ge mig energi. Något de verkligen lyckats med!🥰


Vill också säga tusen, tusen tack till alla som på olika vis peppat, önskat mig bättring och gett kärlek. Det har hjälpt massor!🙏🏻💕

Kram från Ingmarie 

Tar inget för givet

En sak man verkligen lär sig, och blir påmind om, när man är sjuk är att uppskatta det lilla och det man så ofta tar för givet. Jag tycker ändå jag är ganska bra på det i vanliga fall men nu blir det liksom på mikronivå.

T ex att kunna borsta tänderna, kunna gå utan att världen snurrar, alla vänner som bryr sig och hör av sig (tack❤️, min älskade familj, en vacker utsikt och att kunna och få äta även om aptiten inte är som vanligt.

För att inte tala om att få duscha och tvätta håret! Plus nya lakan.Det är extra lyxigt!  (Har svettats floder.😱)

En annan grej är lyxen med eget rum och badrum. Alla rum i den nya delen har det.🤩

Jag skrev ju i förra inlägget att jag verkligen borde begripit att jag skulle söka hjälp men förträngde det. Pratade med läkaren om det och hon skrattade lite och svarade att vårdpersonal oftast är värdelösa på att be om hjälp och så är det nog. Vi vet för mycket och det gör att man befarar det värsta därför vill man inte veta. Som om det skulle hjälpa… 🙄 Plus att åtminstone inte jag vill vara till besvär när jag vet hur mycket kollegorna har att göra och det finns sjukare människor som kanske behöver platsen bättre. Knäppt, absolut, men så går (de ologiska) tankarna.

Hade någon haft de symtom jag haft skulle jag skickat in den personen direkt! Med blåljus! Men själv är jag tydligen både ett undantag och odödlig.😱🤪
Nåja, det går framåt och även om blodvärdena är dåliga så är de inte längre katastrofala. Jag är verkligen tacksam för varje litet framsteg och för att jag får vara med här på jorden lite till.❣️ Det kunde ha varit något mycket, mycket värre. Detta är bortbart och jag kommer bli bra även om det tar tid. Jag har inte gjort något ”fel” eller misskött mig för detta kan hända i princip vem som helst. En bakterie som nästlar sig in och hamnar på en svag punkt vid fel tillfälle.

Ta aldrig någon eller något för givet för du vet inte vad som väntar eller när det är sista gången oavsett vad det gäller. Lev livet fullt ut för det kommer ingen repris. Det kommer jag fortsätta att göra men lite långsammare ett tag.❣️

Kram från Ingmarie