Huvudet under armen

Den här fina fönster-vyn har jag några dagar framöver!

Vår lilla alltiallo-lya i Halmstad ärt verkligen en guldklimp! Långt ifrån färdig-fixad men ingenting springer ju iväg så det får ta den tid det tar. Enda jag retar mig på just nu är att jag inte lyckats få in den sista skruven  på sista stolen.  Av alla miljarder jag skruvat på sistone så ska den trilskas! När fingrarna sprteade åt alla håll och kanter för att de fick kramp gav jag upp.. Sjukt irriterande!

Hela bilen var full av grejer men jag glömde ändå två superviktiga grejer.  Typ livsviktiga.

Den första är glasögonen. Jag ser bra när det är ljust och det är stora bokstäver men mörker och smått förvandlar mig till en halvblind. På jobbet är det jag som tänder varenda lampa som finns när mörkret kommer. Jobbar jag natt så är det jag som tar den starkaste ficklampan.

Den andra grejen är en löparjacka. Begriper inte hur jag kunde glömma en sån sak! Jag tänkte jag skulle packa ner den men så försvann det tydligen helt från hjärnkontyoret. Men jag har vantar och mössa med! haha! Och skorna. De är ändå allra viktigast!

Kanske jag förbrukade dagens hjärnkapacitet på ännu ett  Hitta ut-äventyr? Jag tog nämligen alla check-pints och spikade nästan varenda en! Börjar nästan få hybris…

Nu har jag inga kontroller kvar i Åhus att leta upp! Men kartan är stor och närområdena nära.

Kram från Ingmarie

Hitta ut

Jag vet att jag har sett ”Hitta ut”- kartor innan men aldrig riktigt fattat vad som är grejen med det eller ens hur det funkar. Det är ju en toppengrej! Även för en sån som mig som inte är orienterare.

Hittaut är en gratis friskvårdsaktivitet där du med hjälp av karta (på papper eller i appen) ska finna checkpoints. Det finns checkpoints i fyra olika svårighetsnivåer och de är placerade i stadsmiljö, parker, bostadsområden och tätortsnära skogar. Hittaut är tillgängligt dygnet runt under sommarhalvåret så du kan ge dig ut när det passar dig. Du kan delta på egen hand eller tillsammans med andra. Välj om du vill gå, springa, cykla, åka skateboard, inlines eller något annat. Vissa checkpoints är placerade längs asfalterade eller hårt packade grusvägar, för att vara tillgängliga med barnvagn, rullstol, permobil, rullator, cykel eller liknande. Dessa är märkta med en hjulsymbol. Varje checkpoint är markerad i terrängen med rosa Hittaut-logotyp, nummer och bokstavskod. Skapa ett Hittautkonto och registrera koden på de checkpoints du hittar. Då är du automatiskt med i utlottningen av priser. Om du vill kan du utmana en vän, granne eller kollega i Hittaut och följa resultatet i topplistorna på hemsidan. Känner du dig osäker på din orienteringsförmåga? Ingen fara, börja med gröna checkpoints – det är dom lättaste. Du kan även aktivera mobilens GPS och ta hjälp av den i appen.

Det här finns på en massa olika ställen och appen är väldigt användarvänlig. Eller så tar man med sig papperskartan. Jag har doc k inte aktiverat GPSen. Det känns som lite väl mycket fusk. Typ som att följa ett snöre.

Gröna är som sagt var enklast och svarta svårast. Kanske ffa för att de kan vara mycket väl gömda!

Det jag ändå tycker är knepigast är att du måste verkligen gå rakt på dem eftersom det bara är en pinne som inte syns på långt håll. Men det är lika skoj varje gång man hittar en! Målet är att hitta alla i Åhus och sen så många som möjligt på de andra ställena runt Kristianstad. har ju till november på mig…

Det regnade isbitar när jag var ute men jag hittade alla jag ville. Även de svarta! På köpet hittade jag nya stigar att springa på.

Har du testat?

Kram från Ingmarie

Småsolar

Det finns de som tycker maskrosor är ogräs men jag är inte en av dem. Förutom att de har många fantastiska läkande egenskaper så lyser de verkligen upp sin omgivning som små solar!

Såg massor av dem på vägen till och från gymet och för mig innebär de verkligen vår! Nu väntar jag på att körsbärsdalen ska blomstra så jag (förhoppningsvis) får se det live. Man har bara några få dagar på sig nämligen så det gäller att jag är ledig!

Gympasset gick helt ok om du undrar. Nästa gång ska jag nog våga mig på lite tyngre benövningar igen.

Kram från Ingmarie

Mer ÖST

Jag brukar inte dela extra bilder från ett lopp flera dagar efteråt men när det är så där speciellt som t ex ÖST så bara ”måste jag! Det var ju inte bara det längsta jag sprungit utan även ett av de mest spektakulära, välorganiserade och utmanande lopp jag kutat.
Så varsågoda!

(Foto: Jacob Zocherman och ”glömt namn” som sagt ok)

Jag fortsätter ta det lugnt med träningen. Mest för skallens skull. Skönt att liksom bara lulla runt lite i skogen utan mål och plan. Särskilt nu när det börjar bli så fint!

Jobbet är desto mer krävande. Var så trött i kväll att jag nästan inte orkade ta mig hem. Då är det riktigt illa!

Kram från Ingmarie

Turbovilat

Ja om man nu kan det alltså?  ”Turbovila”.
Har inte ens gått 1/3 av mina dagliga stegmål!

Det enda jag har gjort är att cykla till byn och Bondens skafferi. Älskar att gå omkring där inne och kolla! Massor av gott även om jag önskar de hade lite mer vego-utbud. Det kommer kanske!

Jag har även simmat lite men det är verkligen med betoning på lite! Egentligen mest för att få röra på mig utan att belasta benen och för att det är så skoj att snacka med klubbkompisarna! ”Naturligtvis” kändes det superbra och jag hade inte alls lust att gå upp i förtid. Men det gjorde jag! 40 minuter lugnt och fint utan en endaste liten mjölksyrapartikel i blodet.

Hur det är och känns i morgon är det ingen som vet. Som jag skrivit innan så har det varit några galet intensiva månader och jag har inte kunnat göra på något annat vis än jag gjort för att orka. Det får bli som det blir. Hur som helst så ser jag fram emot det! Samtidigt som jag vill det ska vara över… Hur knasigt som helst!

Förutom själva ”oron”, eller snarare funderingen, på om jag kommer orka så är det egentligen bara två saker som bekymrar mig och ingen av dem kan jag göra något åt.

Den ena är vädret. Just nu ser det ut att bli uppehåll, 6-7 grader och rejäl motvind åtminstone första halvan men så länge det inte regnar är jag tacksam!

Den andra är värre för det är mina fötter. Du som vet hur de ser ut fattar direkt. De är inne i en ”dålig” period och gör ont vid varje steg. Det är jag van vid men blir det värre så är det som att trampa på vassa stenar varje gång foten sätts i marken. Efter 4-5-6-7 timmar blir det snudd på ohållbart. I alla fall för mig.

Nu är det som sagt var som det är och jag har bestämt mig för att så länge jag tar mig framåt och klarar reptiderna så ska jag njuta så mycket det bara är möjligt för mest är jag ändå tacksam över att jag kan, får och ska vara med!

Kram från Ingmarie

Feltryck

Jag har fått en ny klocka för någon vecka sedan som sen julklapp av min snälla sambo. Han tyckte det var dax för detta är den enda jag har haft när jag ska köra intervaller….

En gammal hederlig Casio som inte visar en endaste meter, puls, höjdkurva eller steglängd. Den tål inte vatten och har inte ens en hel klockrem! Enda funktionerna är start och stopp och den går att ställa in tidsintervaller på. I alla fall till max 10 minuter, sen får man börja om igen.
Egentligen  är den bra i sin enkelhet och det är den sorten jag haft under alla mina elitår så helt kass är den ju uppenbarligen inte. Jag bryr mig egentligen inte om alla finesser som finns på de nya coola klockorna men visst, de förenklar ju betydligt om man slipper starta om hela tiden när det är intervalldax och det är roligt att veta hur lång en runda är.

När det gäller intervaller gäller det såklart att man programmerar in rätt… När jag började första i dag tyckte jag det dröjde väääääldigt länge innan den pep och den andra var ännu värre.
Där och då tänkte jag att det var en skitklocka och stängde av allt och körde ”manuellt”. När jag kom hem och kollade lite extra visade det sig att jag programmerat in kilometer i stället för minuter och inte ens under mina bästa år skulle jag ha klarat 2 km på 2 min. Haha.

Så nästa gång går det förhoppningsvis bättre!

Och ja, den nya är både snyggare, lättare och bättre. Den har ju t o m ett riktigt armband.

Och ja igen, jag blev ruskigt trött av de ”nästan” 12 x 2 minutrarna jag gjorde.

Gårdagens tur var betydligt softare. Cruisade fram i skogen och utmed havet och njöt av solen till max. Bara synd att jag behövt jobba dessa  ljuva påskdagar men det kommer förhoppningsvis nya snart!

Vi kunde t o m sitta ute och fika i går! Hur härligt som helst!

I morgon är jag äntligen ledig en hel dag. Då ska det visst regna…

Kram från Ingmarie

 

Vårben

Jag har inte simmat på ett tag helt enkelt för att jag haft knapert med tid för det. Själva simningen tar inte så mycket tid men med transport dit och hem blir det lätt 3 timmar. Men snart så lättar ”livsschemat” en smula så då blir det tid för det igen. Förutom den självklara nackdelen av att inte simma så gör det också att jag liksom glömmer bort att raka benen. När jag mest springer, cyklar och gymar så tänker jag inte på det. Vet egentligen inte varför men jag antar att det blir mer uppenbart om benen är lite lurviga. Haha! Lurviga eller ej, och vem bryr sig egentligen, så hade de i alla fall vårkänslor i dag!

Jag har också sett årets första humla!

Vad har du sett för några vårtecken?

Kram från Ingmarie

Fullspäckade dagar och skum teknik

Bloggen fick lite krupp och det funkade plötsligt inte att varken göra inlägg eller ladda upp bilder. Fick bara ett jätteskumt meddelande om ”error” och hänvisades till att klicka på en massa länkar vilket jag inte varken ville och vågade.

Vi hann inte ringa supportern när det var öppet och i dag när vi skulle så dubbelkollade jag hur det såg ut och simsalabim så funkade den igen. Märkligt va? Ibland är det tydligen bra att prokastinera. Haha

Det har varit extremt hektiska dagar i Halmstad.

Som du kanske minns så skrev jag att toan inte funkade i lyan. Hjälp kom sent på kvällen men han kunde inte fixa det så vi fick ta in på hotell. (!) Aldrig bott på Plaza innan men om jag någonsin ska bo på hotell i Halmstad igen blir det nog det jag väljer. Superfint! Fanns t o m hantlar på rummet. Fast jag hade såklart hellre valt gymet på 11e våningen. På frukosten fanns väldigt mycket vegan-alternativ. T o m korvar! Aldrig varit med om förr. Inte för att jag ville ha det men jag gillar omtanken.

Vi har hämtat bord och grejer till badrummet, fått en säng, skruvat ihop allt, städat, flyttat en garderob, burit bort skräp, klurat på hur vi ska få ut så mycket som möjligt av de få kvadratmetrar vi har, flyttat runt lite till, mätt och fyllt skåpen. Vi har även hälsat på pappa på sitt nya boende, träffat hel- och halvsyskon och firat min älskade lilla mamma som fyllt år.

Jag har tränat med. Flera gånger. På fredagen blev det intervaller i vattengravar. Milde himmel så mycket regn det kommit! Det var liksom inte lönt att försöka hålla fötterna torra…

Gymet var i alla fall fritt från den typen av väta. Svett är en bra mycket trevligare att bli blöt av!

I går sprang jag ett 3-timmars pass på Prinsen med förlängning runt Möllegård, Söndrum och Alet. Fruktansvärt trögt men solen sken, utsikten var magisk och jag hade sällskap av Maria en bit så jag ska väl egentligen inte gnälla. Men jag var allt extra glad när jag sladdade in på vår gata och jag fick stanna.

Vi kom hem i går kväll och det känns ju nästan skönt att ”bara” ha jobbat i dag.

Eller nej, nu ljög jag igen. Lite mer har jag gjort. Vi har städat, tvättat och jag har sprungit till och från gymet för ett hyfsat lätt pass där.

Kram från Ingmarie

Roligare tillsammans

Virtuelle Glenn & company som sällskap på spinningen i all ära men inget går upp mot en verklig människa som svettas jämte en. Är den där människan dessutom en supertrevlig kollega så blir det ju bara ännu bättre. 😅

Två pass, 80 minuter svettfest, och benen spagettidarriga av mjölksyra. Fint!🤩


Nu är vi i nya lyan i Halmstad och är svettiga av allt kånkande och dragande. Dessutom väntar vi på jouren för vi har inget vatten i toastolen.😱

Fortsättning följer…

Kram från Ingmarie 

 

Sned firar rak

Det går att springa långpass trots att man är sne som en vindpinad fura. Och har både ett intervallpass och ett gympass i kroppen sen dagen innan. Men det är garanterat enklare om man inte är och har det.

Fint och vackert var det i alla fall! Även i djupsanden och motvinden men det var (såklart) väldans mycket lättare på stigarna i medvind…

Efter ett besök hos bästa Filip på Pluspraktik så är den sneda furan numera rak som en linjal. Sånt måste ju firas och var är väl bättre än i  havet vid Åhusbryggan?

Förresten, det är här på Mölleholmen jag kommer ställa ut en del av mina tavlor på Konstrundan. Har så smått börjat inreda min lilla box och ser verkligen fram emot dessa dagar!

Kram från Ingmarie