Junodagen

Det är så himla mysigt, härligt och ett stort privilegium att få och kunna träffa nära & kära. Tänker ofta på alla de som inte har eller kan varken det ena eller det andra. Som kanske tvingats fly, flytta långt bort av någon orsak eller som är ensam av någon annan anledning. Det är ju ibland lätt att ta sin familj och sina vänner för givna men det är ju faktiskt inte en självklarhet.

Att samla hela min familj är snudd på omöjligt. Inte bara för att den är stor och geografiskt spridd, utan även för att alla lever olika liv och en del t.o.m valt att helt leva sina egna liv utan “oss andra”.
Det är väldigt sorgligt men man får liksom acceptera deras val…

Just i dag var i alla fall en stor bunt av oss samlade för det har varit lilla Junos namngivningsdag.
Lillebror Markus och hans Lina hade ordnat så fint med mat, musik, sång och dikter. Precis som på storasyster Iris namngivningsdag.

Lillebror Markus och Juno

Lillebror Markus och Juno


Vackert fiolspel

Vackert fiolspel


IMG_5246sang
Hela fina familjen! Markus, Iris, Lina och Juno.

Hela fina familjen! Markus, Iris, Lina och Juno.


Denna gången var vi allihop på Glada Grisen och jag kan svära på att alla, även de största köttätarna, girigt mumsade i sig maten och lätt hade velat ha mer om det inte vore för att magen blev så förbenat full.
Själv är jag fortfarande proppmätt och funderar på om det ens kommer gå att äta frukost när det är dax…

IMG_5255gg
IMG_5254namng4
IMG_5251namng3
IMG_5252mat1
IMG_5261mat2
Både Lina och Markus är så där finurliga och påhittiga som jag önskar att jag vore. Just den genen verkar ha missats hos mig nämligen. Men man kan ju inte få allt här i livet. 😉 Jag verkar å andra sidan ha fått ett överskott på gillaattträna-gener så det jämnar nog ut sig i längden. 🙂
Namnet Juno hade de klurat på ett tag och det finns en massa grejer jag inte hade en aning om när det gäller det namnet.
Visste du t.ex att Juno är en asteroid? Att Juno är den högsta gudinnan i den romerska mytologin? Att båten M/S Juno är världens äldsta registrerade fartyg med övernattningsmöjligheter? Ännu mer kan du läsa t.ex här.

IMG_5256namng5
På tal om att orka maten så var jag smart nog att se till att komma hungrig till kalaset. (Jag har ju varit på det där stället förr…)
Löpning och sen simning tillsammans med superproffset (och min klubbkompis) Salli. Hon som vann det där stentuffa Engadine swimrun i helgen. Makalöst att hon ens kan gå! Det är gott krut i ungdomen nu för tiden. 🙂

IMG_5242sim
Försökte sen göra plats i magen med hjälp av ett skönt yogapass men det gick väl si så där. Dock var det gudagott för både kropp och själ. Som alltid. 🙂

IMG_5264yogasal
Kram från Ingmarie.

En repris, en upptäckt och en stillad längtan

Det finns så vansinnigt många guldkorn i Halmstad så inte ens denna simpla blogg skulle räcka om jag började rabbla alla.
Men jag gör mitt bästa för att dela med mig. 🙂

Galgberget och trappan upp dit har jag förvisso redan berättat om här men det tål att upprepas. Både för att det är obeskrivbart vackert där med all bokskog och utsikten över stan, men även för att hela stället är så in i bängen effektivt om man vill bli trött i hela kroppen.

IMG_5220trappa
Körde nästan exakt samma som förra veckan förutom att “uppvärmningen” och nedjoggen blev längre och att jag efter alla trapporna klämde in ett styrkepass. Pinsamt nog har jag aldrig varit på Garnisonens utegym trots att jag sprungit förbi det massor av gånger.
Det är hur som helst grymt fint! Och grymt jobbigt om man är på det humöret. 😉

IMG_5212gym1
IMG_5238gym2
IMG_5200gym3
IMG_5208gymsista
Det där tog några timmar och jag hann inte mycket mer än att duscha, käka och stans bästa kroppsfixare innan nästa grej.
Några mil norr om Halmstad utmed kusten ligger mysiga lilla Steninge. Här finns allt från hantverk och strand till minigolf och café.
Mitt i skogen finns Rosenlunds gård där bl.a mamma har sin Islandshäst Stjarni.

IMG_5237hast1
Om det är någonting jag verkligen, verkligen alltid längtar efter så är det att få hänga med dit och just i dag fick jag den där längtan stillad en smula.
Snälla Anne, som också var med, lät mig rida hennes guldklimp Hvarfari medan hon tog Viking. Jag och Hvarfari är gamla bekanta så det kändes extra härligt att få pyssla om honom igen. Det blev en ljuvlig ridtur för oss tre + tre även om den emellanåt var ganska blöt. Det är ju ingen ordning alls på det här s.k. “sommarvädret”.

IMG_5228hast2
IMG_5234regnhast
IMG_5236hastsista
Jag hoppas och önskar att jag en dag åter kan ha en egen, eller lånad, Islänning som jag kan mysa med och uppleva härliga turer med så ofta vi vill.
Tills dess gör jag mitt bästa för att gno in hästlukten i näsan. Synd att jag måste duscha bort den. Eller, måste jag det förresten?

IMG_5230hast4

Kram från Ingmarie.

Kompression och kjolar

När det gäller vissa grejer är jag väldigt “före min tid” men när det gäller andra så är jag hopplöst efter.
Att välja vegoliv för 35 år sedan var ungefär som att idiotförklara sig själv. Kunde typ lika väl ha gått omkring med en dumstrut på huvudet. Nu för tiden är det tack o lov fler som fattat grejen.
Att hålla på med swimrun är inte heller precis så “normalt” men vänta bara! Och kom ihåg vem som var bland de första att skriva om det och som sa det var skitskoj! 😉

Det här med kompressionskläder har ju funnits ett bra tag och börjar nästan bli gammal skåpmat. testar I. Nilsson det äntligen. Men bättre sent än aldrig kanske…
Kommer du ihåg att jag gick lös ordentligt på den där outleten trots att jag inte skulle?
Nu har jag testat och testat och testat och kommit fram till samma sak. Det är bra skit det där!
Kanske är det inbillning, men i så fall inbillar jag mig extremt bra, för varje gång jag haft brallorna på mig efter ett hårt träningspass så märker jag att benen är väldigt mycket fräschare dagen efter kontra om jag inte skulle haft dem. Samma med tröjorna fast då gäller det förstås inte benen. Att kläderna är snygga och sköna gör ju inte det hela sämre. Typiskt bra impulsköp! Och jag älskar ju mina tjusiga och megasköna sleeves! Grymma när man kör swimrun.

IMG_51392xu
Däremot har jag inte testat att kuta med brallorna ännu. Det är liksom inte läge för det varken i poolen eller på land. Även om vädret är si så där om du frågar mig så är det inte långbralleväder.
I poolen räcker det med baddräkt och bälte. Nästan så jag inte ens behövde det i dag för jag var helt solo i bassängen! Och när man kör poolrun-intervaller blir man varm!
På land vill jag ha någon av mina kjolar. De kan man ha oavsett väder och vind. Är det vinter och kallt så har man dem bara över långbrallorna helt enkelt. 🙂 Men det behövdes inte i dag. 🙂

IMG_5181lop2
IMG_5188
Använder du kompressionskläder och i så fall när/hur?

Kram från Ingmarie.

En helg-helg

En helg kan gå så fort så fort så fort att man nästan inte hinner säga ordet (helg) innan den är över.
Men fastän den gått rasande fort, och fastän jag hunnit med en massa inklusive powernaps, fika med kompisar och lite jobb, så har den inte känts varken stressig eller energidödande. Visst är det märkligt? För ibland kan det ju vara helger när man inte får något vettigt gjort ö.h.t och ändå är helt energislut på söndagskvällen.
Det är mycket jag inte begriper här i livet och just det här är en av de sakerna…

I går hade coachen (d.v.s jag) fått för sig att det skulle köras långa intervaller. Innan lät det som en bra idé men precis före jag skulle sätta igång så undrade jag allt lite hur coachen/jag tänkt…
12 + 10 + 8 + 6 + 4 + 2 min. med 2-1 min vila.
Men det var bara att köra och göra mitt bästa.

IMG_5151interv1
Farten skulle bli högre och högre ju kortare intervallen blev och om TomTom-klockan inte helt sov så skilde det ca. 40 sek./km på första och sista intervallen. Ganska bra fördelat om jag får säga det själv.
På nedjoggen la jag till ett gäng med hopp&skutt-övningar för att vara säker på att benen skulle bli trötta. 🙂 Ska det vara hårt så ska det ju vara hårt.

IMG_5143interv3
IMG_5147interv2
Simträningen blev på Brottet igen. Även om det är några kilometer dit så är det värt cykelturen för hur det än är så blir just teknikträning bättre i en stilla (saltvattens)bassäng kontra OW. Att det dessutom är helt gratis (!) gör ju inte det hela sämre. Så bra är det här nämligen.

IMG_5157brottet
Teknikträning är skoj men man (läs jag) gör ju det helt ärligt mest bara för att klara av “the real thing” så bra som möjligt.
Och även om Bästkustvädret just nu är det sämsta tänkbara för en sol- och värmeälskare som mig så är (nästan) allt förlåtet när man har en sån här swimrunsjö.

IMG_5178torvsjon
Och inte bara det! Min klubb-kompis (och storsimmare) Micke hakade på och jösses vilket pass vi fick. Magi på högsta nivå!

IMG_5174on1
IMG_5177on2
IMG_5173iom
IMG_5176onsista
Extra roligt var det att Micke tyckte jag simmade fint och väldigt mycket bättre än förra sommaren. Flit lönar sig tydligen. 🙂
För så är det. Man får hålla i och hålla ut och kämpa på. “Use it or lose it”. Det gäller det mesta här i livet. Yoga och meditation med. Man blir liksom aldrig “klar”. I ärlighetens namn gör det mig ingenting alls eftersom jag älskar det jag gör. En del ser tydligen träning (och yoga) som ett straff men för mig är det belöning rakt igenom.
Att få yoga här är banne mig ett av de största privilegiumen man kan ha här i livet! Mitt klippkort försvinner i en rasande fart men vad gör väl det? Det går ju alltid att köpa ett nytt. 🙂

Ett ännu större privilegium är att ha vänner och en härlig familj. Vår har precis fått en ny liten medlem och är så söt så man dör sötdöden direkt.
Och ännu en gång blev jag så där go, glad och mätt i magen. Lyllos mig!

IMG_5166juno

Svägerska Lina, Iris 4 bast med lillasyster Juno och min fina mamma. :-)

Svägerska Lina, Iris 4 bast med lillasyster Juno och min fina mamma. 🙂


Mamma, Lina, extrapppa Ulf, lillebror Ulf, Iris och jag. :-) På bordet massor av (vego)mat som det efteråt inte fanns en smula kvar av. :-)

Mamma, Lina, extrapppa Ulf, lillebror Markus, Iris och jag. 🙂 På bordet massor av (vego)mat som det efteråt inte fanns en smula kvar av. 🙂


Hoppas du också haft en härlig helg och ser fram emot nästa vecka för det gör jag!

Kram från Ingmarie.

Hur man bäst umgås en hel dag

Det finns bra dagar, jättebra dagar och helt fantastiska dagar. Sen finns det de här unika megaunderbarasuperduperkanonmagiska dagarna upphöjt till 15 miljarder som händer då och då. De där som man vet att man aldrig kommer glömma oavsett hur senil man blir. Jag har haft turen att få uppleva en del sådana och torsdagen den 7:e juli 2016 kommer definitivt att vara en av dem.

Om jag fick bestämma skulle jag hänga med världens bästa Anna helst varje dag men eftersom vi bor många mil från varandra så får man passa på att utnyttja de gånger avståndet mellan oss krympt till mycket mindre än hälften.
Vi kommer aldrig få problem med att roa oss tillsammans eller få brist på samtalsämnen. Det enda som nog skiljer oss åt, förutom utseendet, är att jag gillar att simma (vilket Anna inte gör) och hon gillar att cykla långt (vilket jag inte gör). Just nu i alla fall. Man ska ju som bekant aldrig säga aldrig…

Så hur har vi nu roat oss?

Well, håll i hatten och häng med.

Anna hann inte mer än ställa in väskan i hallen innan vi gav oss iväg. Min härliga klubbis Salli hängde på en bit och hade det inte varit för att hon ska köra det där supertuffa Engadin swimrun på söndag så hade hon garanterat hängt med på hela vår runda.

IMG_5103torsd1
IMG_5104torsd2
Vi började med att avverka hela Prins Bertil leden. Fortsatte förbi Möllegården (utan att ens köpa en kaffe), hela vägen tillbaks in till stan, upp på Galgberget där vi cirkulerade runt på slingorna och sen tillbaks till startpunkten

IMG_5110torsd3

På bästkusten behöver man ingen hårfön. det sköter naturvinden så fint ändå. :-)

På bästkusten behöver man ingen hårfön. Det sköter naturvinden så fint ändå. 🙂


IMG_5111torsd7
IMG_5116torsd4
IMG_5115torsd9
Jag tror aldrig tre timmar har “försvunnit” så fort! Plötsligt var vi liksom bara klara. Supernöjda och superhungriga.
Det väldigt braiga är att nu för tiden finns det i alla fall några vegohak att välja på i denna staden.

Glada Grisen har inte funnits så jättelänge men är redan superpoppis och vi förstår definitivt varför. Hur mysigt som helst, trevlig och serviceminded personal, fullständiga rättigheter för den som önskar sånt, billigt och extremt god mat. Dessutom fick man mycket!

IMG_5124gg1
IMG_5123gg2
IMG_5119matvi
IMG_5120
IMG_5121mat

Inte mycket kvar där...

Inte mycket kvar där…


Att umgås med Anna en hel dag utan att dricka (minst) en cappuccino finns inte. Och jag är inte så svårövertalad att sällskapa på sånt.
Café Frei´s cappuccino var helt ok men Anna som är expert på det där tyckte den kunde varit lite krämigare och jag tyckte de misslyckades en smula med ena (havremjölks)bladet. 6-7 av 10 poäng blev det från panelen. Ett extra plus blev det ändå tack vare solen. 🙂

IMG_5127capp2
IMG_5126capp
Någonstans här började det bli sen eftermiddag utan att vi fattade riktigt hur.
Avrundningen blev ett 90 minuters härligt hot yoga-pass på Yogainstitutet. Det där är verkligen ett av jordens bästa yogahak och jag blir liksom aldrig besviken. Tror inte Anna var det heller. 🙂

Mig och Anna känner du nog igen vid det här laget och lägst till höger är det Mikael som höll i passet denna kväll.

Mig och Anna känner du nog igen vid det här laget och längst till höger är det Mikael som höll i passet denna kväll.


Det här är vad jag kallar ett perfekt sätt att umgås en hel dag på och jag kommer att somna som en ännu lyckligare, gladare och tacksammare människa i kväll.
Tack!

Kram från Ingmarie.

Elakingen goes Sommarcup

Som tack för att jag får låna min (klubb)kompis Marias mysiga lya så dror jag med henne på alla möjliga och omöjliga träningspass. I dag fick hon t.ex. ett 90-minuters löp/back/teknik-pass.
Före frukost.
Det var väl snällt? 🙂

Men jag är faktiskt inte genomelak så jag drog även med henne till Spis & deli där vi glufsade i oss en gigantisk frukost. Jag valde bl.a en smoothie med det passande namnet “Grön styrka”. Äpple, spenat, ingefära och avokado.
S-å-g-o-d-a-t-t-j-a-g-n-ä-s-t-a-n-d-o-g.

IMG_5076
IMG_5077
Om det var den där drinken, de tre kopparna kaffe eller att jag jobbade som en gnu hela eftermiddagen som gjorde att jag blev attans pigg på kvällen låter jag vara osagt, men när vi drog igång sommarens första Sommarcup kunde jag omöjligtvis ta det så lugnt som jag tänkt från början.
“Sommarcupen” innebär att man kan testa ett fullt triathlon, duathlon, swimrun, bara simma/springa/cykla eller hur man nu vill kombinera ihop det hela. För den som vill finns tidtagning och vem som helst får vara med.

IMG_5088cup6
IMG_5087cup5
IMG_5086cup4
IMG_5078cup1

Instruktioner är superviktigt oavsett var man simmar men särskilt i vatten som är strömt och där det rör sig både kanotister och båtar.

Instruktioner är superviktigt oavsett var man simmar men särskilt i vatten som är strömt och där det rör sig både kanotister och båtar.

Olika huvudvarianter på Maria, Therese och mig. :-)

Olika huvudvarianter på Maria, Therese och mig. 🙂

IMG_5079cup2

När så här många glada, pigga och förväntansfulla atleter samlas så dras jag med direkt. Energi ger energi och trots att jag var den enda som körde swimrun så hade jag hur skoj som helst. En del fortsatte att simma, en del cyklade iväg, en del sprang direkt efter simningen och en del hejade. Solig kväll = mycket folk ute och jag kan nog sätta min ena lilltå på att ingen missade mig när jag sprang runt och i Nissan i en absolut ologisk ordning.
Men jag tänker som så att det är lika bra att Halmstadborna vänjer sig så jag hade på mig hela munderingen redan när jag gick ut från lyan och ställde mig i hissen.

IMG_5080
Min plan var att jogga dit 5-10 min. och sen simma ca. 20-30 min. i Nissan.
Den där ån är lurig som fasiken för den är inte bara kolsvart, den är även vansinnigt ström och passar man sig inte är man snart någon helt annanstans än dit man tänkt sig. Motströms är det dessutom skitjobbigt (förstås) men medströms känner t.o.m jag mig snabb!

IMG_5094cup7
IMG_5098cup8
IMG_5099cup9
IMG_5091cupsista1
IMG_5092cupsista2

Jag kände mig riktigt stark och simningen funkade bättre än väntat. Nu hoppas jag bara att jag inte bränt för mycket krut för i morgon kommer världens bästa Anna hit och hon lär inte nöja sig med att hänga i soffan. Inte jag heller när jag tänker efter. 😉

Kram från Ingmarie.

P.s. Extra tack till xtrabrorsan Henrik som fotade! D.s.

Från ett mys till ett annat mys

Jag har flyttat. Men inte så långt. 🙂 Från mamma och Ulfs mysiga lya där jag passat goaste Silverkatten till min vän Marias lika mysiga lya där jag mest passar mig själv. Och blommorna. 😉
Silverkatten är Elvira the cats absoluta motsats.Silver är social och så kelig att han helst vill krypa innanför skinnet på den människa som är närmast honom.

IMG_5037silver1
Elvira the cat är extremt osocial och ve om man kelar henne “fel”. Då får man ett gäng klor i handen i bästa fall. I värsta fall blir det även ett gäng sylvassa tänder.
Men en sak har de gemensamt. (Förutom att sova i sängen.) De kan tjata hål i huvudet på en. Särskilt efter mat…

IMG_5048silver2
Men oavsett var jag bor i bästa staden så fortsätter såklart Trainingcamp Halmstad.
Det är förvisso inget beachväder men för träning är klimatet perfekt!

Löpintervallerna gick som tjohejsan. I alla fall så länge jag inte kollade farten. Men känslan är viktigast och den var toppenbra! 2 x 5 min. (vila 1 min,) + 10 x 60-30 + 10 x 15-15.

IMG_5039int1
IMG_5044pust1
IMG_5041int2
IMG_5045pust2
Direkt efter körde jag ett hårt pass på ett gym jag aldrig testat innan. Rent, fräscht, bra grejer och inga krusiduller. Här är man för att träna!

IMG_5046gym
Lagom tills jag var klar med packandet och uppackandet så drog jag och ett härligt gäng från både min klubb och Halmstadtriathleterna till handikappbadet vid Tylösand. Ännu en guldgruva!

IMG_5055ow1a
IMG_5049ow1
IMG_5051ow2
För dig som undrar. Ja det finns två nästan likadana klubbar i denna lilla stad. Gammalt groll gjorde att det blev en delning men nu blåser det andra mer kärleksfulla vindar så nu jobbas det på att det åter igen ska bli en gemensam klubb.
För det är ju roligare tillsammans! För att inte tala om hur skoj det är med saltmätta vågor!

IMG_5056owgr1
IMG_5061owgr2
IMG_5062owgr3
Och precis som i går avslutade jag dagen med ett härligt yogapass på det där braiga haket. 🙂

Kram från Ingmarie.

Dan före dopparedan

Just nu funderar jag på vilket som är mest pirrigt.Tävla själv, stå jämte och se på när någon man känner tävlar och som man verkligen vill ska “lyckas” eller arrangera tävlingen.

Jag tror faktiskt det sistnämnda vinner. Följt av att stå jämte. För hur det än är så kan du inte påverka någon annans prestation eller att allt ska klaffa till 100% i en organisation. Inte för att man kan påverka sig själv till 100% heller men jag tror du fattar vad jag menar. 🙂
Alla som är med för att ordna inför morgondagens Halmstad triathlon jobbar som turboflitiga myror dygnet runt nu. De flesta av oss tillhör klubben men utan alla frivilliga utifrån skulle det aldrig ha funkat. Även om jag varit funktionär på åtskilliga lopp så tänker jag som sagt var att det är give-back-time. Något jag tycker alla som någon gång är med på lopp borde prova på. Man uppskattar funktionärerna ännu mer efteråt + att man fattar hur lätt det är att något går fel. Dessutom är det roligt!

Jag tror jag har läget under kontroll nu. Men antagligen är det mest inbillning. Det kommer garanterat bli någon slags kaos men det är bara att lösa det man kan lösa och göra det bästa av situationen. Så länge säkerheten är garanterad så kan man ju faktiskt skratta åt det mesta.
Det ska bli skitskoj, jag gillar det här att vara projektledare har jag kommit på, och jag ser verkligen fram emot att få se alla kämpar, uppleva stämningen från insidan och träffa många härliga människor.
Några tält är redan uppsatta eftersom nummerlappsutdelningen började redan efter lunch i dag. Nu i kväll riggas allt det stora och både cykelbanan och simmet är markerat. Vi kommer rigga löpbanan i morgon bitti. Dels för att det är ju dit alla tävlande kommer sist och dels har snitslar, pilar och skyltar i stan en viss tendens att försvinna en fredagsnatt. 😉

IMG_4853ttmsk
IMG_4850ttm1
IMG_4852ttm2
IMG_4854ttm3
Mina två pauser har bestått av först ett segt men skönt hyfsat långt löppass. Seg kropp är (förstås) inte lika kul som pigg kropp men det underlättar när man får sega i den här miljön. 🙂

IMG_4835lop1
IMG_4832lop2
IMG_4846lop3
IMG_4849lop4
IMG_4834lopsista
Sen ett underbart yogapass på ett av jordens bästa yogahak.
Måste erkänna att jag är en smula avis på alla som bor här som har möjlighet att få yoga för Mikael och hans härliga gäng så ofta de bara vill. Men jag är är otroligt tacksam och glad att jag har chansen att lagra in lite extra av fin yoga av olika slag.

IMG_4856yogains
Så nu är jag så laddad jag kan inför i morgon. Jag slipper åtminstone fundera på vilka kläder jag ska ha på mig eller hur mycket mat jag behöver käka. 😉

Kram från Ingmarie.

Tusentals (Galgbergs)trappsteg

Galgberget i Halmstad är egentligen inte ett berg utan en rullstensås. På 1600-talet fanns där en avrättningsplats och en galgbacke, därav namnet, men i dag syns tack och lov inget sånt. Nu är det istället ett superfint friluftsområde med ett 13 meter högt utsiktstorn, massor av löpslingor, ett stort utegym och Hallandsgården med sitt café och museum.

För att komma dit kan man antingen knata alla trapporna upp till toppen, ta asfaltsvägen som kurvar sig upp eller ta en del trappor och sen direkt på något av löpspåren.
Så gjorde jag i dag. Att kuta där är som att kuta i en sagobok. Vet inte vad du tycker men jag får nog lov att säga att bokskog är bland det vackraste som finns.

IMG_4795
När jag värmt upp med en halvtimmes löpning tog jag mig an dagens “riktiga” pass.
Trapporna.
Jag har en liten runda som tar drygt 4 min. och planen var sex varv f.f.a. eftersom det var längesedan sist. Minns liksom inte hur trött jag brukade bli. Däremot minns jag att jag blev trött.

Varje trapp-parti innehåller 191 trappsteg om jag inte räknat helt fel. Räknehjärnan är liksom inte den vassaste kniven i lådan när jag börjar bli trött. Man får nämligen jobba på bra både för att ta sig uppåt och för att inte snubbla. Jag inbillar mig att det är grymt bra träning både för benstyrkan, hjärtat, lungorna och fotisättningen.

IMG_4803

Rundan börjar längst ner vid bilvägen.

IMG_4805

Sen är det bara att mata på!

Efter sista trappsteget tar jag höger några hundra meter till...

Efter sista trappsteget tar jag höger några hundra meter till…

...stigen som leder ner till asfalten som...

…stigen som leder ner till asfalten som…

...tar mig tillbaks till starten.

…tar mig tillbaks till starten.

IMG_4824

 

Sen är det bara att börja om igen. :-)

Sen är det bara att börja om igen. 🙂

Sex varv blev till åtta blev till tio.
Så om jag lägger till de där trappstegen jag tog bara för att komma dit, plus de 191 extra för att fota, så blev det över 2000.
Kan bli en intressant morgondag.:-)

Vattenlöpningen på Actic innehöll dock inte ett enda trappsteg. (Om man bortser från stegen i och ur vattnet.) Och absolut inga backar! Inte ens ett litet gupp!
En timme helt solo på två banor. Undra om det händer någon annanstans än här? 🙂

IMG_4826
Kram från Ingmarie.

Tävlingsförberedelser!

Att arrangera en löpartävling innebär galet mycket jobb.

Att arrangera en triathlontävling är sinnesjukt mycket jobb. Faktiskt så mycket att det är snudd på ogreppbart

På lördag arrangerar min klubb Halmstad triathlon och open water och på något skumt vis har jag blivit ansvarig för hela löpdelen.
Från början hette det att jag “bara” skulle snitsla banan, sätta ut pilar och se till att funktionärerna var på plats.
I verkligheten visade det sig att det där var bara förrätten.
Jag ska även fixa förcyklister, bära ut stora, tunga betongbumlingar för pilmarkeringarna, spraya vägar, sätta upp kravallstaket, fixa matlådor och tröjor till alla funktionärer (och se till att de kommer ö.h.t.), sitta på timslånga möten och när allt är slut även se till så att alla de där betongbumling flyttas bort och varenda liten snitselbit plockas ner.

IMG_4788mote1

IMG_4789troja

IMG_4791kylbox
Men fatta mig rätt. Det är också väldigt skoj! och lärorikt! Jag ser det lite som att jag ger tillbaks till både klubben och idrotten som gett mig så otroligt mycket genom åren. Och ger!
Mina klubbisar är guld värda. Och att reka banan tillsammans med några av dem är ju faktiskt som att kombinera nytta med nöje på riktigt!
IMG_4771loprek
När vi kutade banan så blev jag också påmind om utegymet vid Friskis så när vi var klara hojjade jag dit och roade mig furstligt på egen hand.
Hade hela lekplatsen för mig själv och det kan kanske bero på att det regnade ganska duktigt mellan varven.

IMG_4779gymskylt

 

IMG_4774gymjag

IMG_4772gymtrx

IMG_4777gymjag2 Och eftersom vi är som vi är i TT&M, d.v.s. ständigt träningssugna, så passade några av oss på att få till ett härligt sjösim i fina, fina Torvsjön innan kvällens möte. Måste vara en av Sveriges vackraste platser oavsett om man vill simma, kuta, båda delarna eller bara pilla naveln.
Magiskt är bara förordet. Så magiskt att nästan precis när vi kom dit så slutade det att regna. 🙂

IMG_4786sim1

IMG_4781sim2
Min största fasa inför lördagen är nog att funktionärerna inte kommer. Blir ju liksom en aning kämpigt att fara omkring mellan stationerna och se till att löparna tar rätt väg och bilarna håller sig där de ska.  Å andra sidan kommer jag få en väldans massa matpaket och tröjor helt för mig själv…
Så om du råkar vara i Halmstad på lördag och vill ta del av allt roligt, antingen som funktionär,  publik eller deltagare så missa inte detta! Startlistan är i och för sig i princip full men som funktionär och publik finns det alltid någon liten plats kvar. 🙂

Som funktionär får man förresten inte bara mat, tröja och trötta ben, man blir även bjuden på fest i höst.  Just saying… 🙂

Kram från Ingmarie.