Genrepsfiasko

Måtte klyschan att genrepet ska vara kasst stämma för annars kommer jag och min co-partner Ingemar få det kämpigt på lördag. Särskilt Ingemar om jag inte skärper till mig.

Benen var tunga och hjärnan slö. Jag trasslade in mig i repet, satte paddlarna fel, glömde föra dolmen rätt och fick vatten innanför mina goggels. Jäkligt svårt att se då…

Men jag märkte ialla fall när vi var på fel kurs i vattnet och jag sprang inte fel. Vilket hade varit en sensation i sig för nu har jag sprungit det där varvet så många gånger att jag kan göra det i sömnen. Dessutom är det en idiotsäker runda där man har, och ser, vattnet på samma sida hela tiden.

Men ett träningspass är ett träningspass och det ger alltid minst en ny erfarenhet att sätta in på övningsbanken.


Och bullarna som bjöds på efteråt gjorde inte ont någonstans.


Poolrunpasset tidigare var helt fippelfritt trots trängsel så jag väljer att tänka att det är precis som det ska.

Kram från Ingmarie

Nationaldagen 2016

Min plan var att ta det lite easy i dag med tanke på gårdagen men eftersom jag är ett lättlurat människoknytt så blev det lite si och så med det. Och är det Nationaldagen så är det och då ska man inte hänga upp sig på småfjant utan fira såklart!

Mina skor ville inte kuta i sengångarfart utan det blev en timmes fartlek i stället.  Och jag förstår dem. Man blir ju alldeles pirrig av lycka bara av att se dem!


Sen lockade Swimrunpoddens “föräldrar” Annelie och Jonas med swimrunträning och grillning i fina Skrubba och det begriper ju vem som helst att man inte vill missa!

Vi var minst ett 20 totalt och ca. hälften av oss körde en fantastiskt fin runda i olika sjöar, på stigar, grusvägar, upp och ner på stenhällar och hala mossbeklädda klippor.

Dagen till ära testade jag att köra med min nyklippta dräkt men “fuskade” med vadvärmare. De funkar som lite extra värme och flythjälp helt enkelt.

Omklädningsrum à la swimrun

Dräkter från Head och Trispot att testa för den som ville.

Super-Mats

Genomgång av banan.



Några var helt nya på sporten och andra snudd på proffs. Men det spelar ingen roll! Alla kan vara med. Man kör det man kan på sin egen nivå helt enkelt.

Av alla swimrunners jag träffat så är hittills 100% härliga, fina, mysiga, snälla och extremt trevliga! Som en stor skön familj! Ständigt osminkad och okammad.?

Som alltid är maten extra god efter träning. Särskilt när någon annan fixar.?

Jonas och Mats

Bästa Annelie

Utfodring av matvrak?

Hur har du firat Nationaldagen?
Kram från Ingmarie

Tretimmars med knorr

Något jag tycker är oerhört fascinerande är hur man kan flytta sina gränser framåt om och om igen. Det som i början verkar näst intill omöjligt kan, om man håller i och övar, bli både enkelt, självklart och riktigt lätt!

Det var ju faktiskt inte så längesedan jag tyckte 30-40 min. swimrun var lagom tid, 60-70 min. länge och två timmar en halv evighet.

I dag höll jag på i tre timmar!  Utan problem! 6 simningar mellan 150-1000 m och runt 10 löpsträckor mellan 50 m och 5 km. Och jag hade kunnat fortsätta men min filosofi är att man inte ska älska ihjäl något utan sluta när det fortfarande känns bra.

Jag hade gjort mig till och tagit med mig min vattensäkra kamera för att föreviga, och bevisa att det hänt, när jag och mitt sällskap Lars och Ingemar härjade runt.

Å andra sidan tror jag ingen missade mig när jag kutade iväg. Eller höll på. Och kom tillbaks. Undra just vad grannarna tänker..

Hela passet var fantastiskt! Så skoj att jag nära nog dog skojdöden. Igen! Och tro det eller ej men i dag blev jag så varm att jag nästan inte ville upp ur vattnet och tyckte det var skönt när solen gick i moln. Kuta 4-5 km i våtdräkt med gummimössa på huvudet i + 16-17 grader så förstår du vad jag menar.?

 

Ingemar...

Ingemar…

...och Lars.

…och Lars.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det tog ungefär 2,5 min efter jag ätit och lagt mig på soffan innan jag stensov. I love powernaps! Sen var jag piggelin igen och cyklade till finaste utegymet.  Där kan man roa sig timtals om man vill. Och orkar. En timme styrka + yoga och lite meditation räckte dock för mig. Här är några av övningarna:




I princip kan jag nog yoga och meditera var som helst och när som helst oavsett om jag är ensam eller i stora folksamlingar. Blundar jag så försvinner liksom omvärlden. Ungefär som när man var liten och trodde ingen såg en om man blundade. Ja så lättlurad är jag.?

På utegymet funkar det hur som helst plättlätt. Ute är ändå bäst.❤️


Kram från Ingmarie.

I stället för maran

Visst känns det en viss sorg i hjärtat att inte vara en av alla de som sprungit Stockholm marathon i dag. Troligtvis kommer jag ju heller aldrig kunna göra det igen. Mina fötter verkar helt enkelt vägra kuta så långt på asfalt. Inte resten av kroppen heller om jag ska vara ärlig.

För mig är det loppet extra speciellt av många anledningar men nu är det som det är och jag håller fast vid de visa orden: ” Don’t cry because it’s over. Smile because it happened.”  Det är få förunnat det jag har fått uppleva både där och på andra lopp och jag är otroligt tacksam för det som varit. Var sak har sin tid och jag är ju faktiskt väldigt bra på att roa mig ändå.?110 min härlig swimrun i perfekt väder och ljuvlig natur. Världens bästa sambo cyklade med en bit och fångade mig på några bilder. Bättre än så här kan det nästan inte bli!?







Det kanske ser ut som om jag är ensam i plurret men skenet bedrar. I alla fall i denna sjön. Vi var en hel bunt, både med och utan våtdräkt, som njöt av vattnet på ett eller annat vis.

Hellasgården och hela området runt omkring är fantastiskt och jag springer ofta, ofta där. Men vill man “bara” hänga, bada och ha lugn och ro så är Flaten min absoluta favvo.
Jag vågar även påstå att det är en av Universums vackraste yogastudios.



Och jadå, jag badade “vanligt” med. Förstås. ?


Kram från Ingmarie.

Slipning

Det är mycket som är bra med att vara ny på något.

Man kan bl.a. ställa hur korkade frågor som helst och man kan vara absolut sämst utan att skämmas.

Dessutom lär man sig hela tiden nya saker både om det man försöker lära sig och om sig själv.

Som t.ex. att simträning  i bassäng oftast inte betyder att man nöter x antal meter utan i princip allt handlar om teknik, teknik, teknik och ännu mer teknik. Och det finns hur många övningar som helst!

Man ( läs jag) lär sig också att känslan för hur det ser ut när man gör en viss rörelse inte alls behöver stämma överens med hur det ser ut på riktigt. Foto och film avslöjar verkligheten vare sig man vill eller ej. 

Jag begriper fortfarande inte hur något som ser så skitlätt ut kan vara så förbenat svårt!?

Så lyllos mig som har hittat universums bästa Coach  för annars hade jag gett upp för längesedan!

Nicolas är lugn, metodisk, otroligt pedagogisk och med ett tålamod jag inte trodde fanns. 
Varje gång har han även med nya leksaker och passar jag mig inte har jag väl snart en egen hög.?

Jag är ingen stjärna på det här men gudarna ska veta att jag kämpar väl och det är “Good enough” för mig.

Flit lönar sig, det vet jag ju, så vänta bara! En dag kommer jag kanske förvåna oss båda två.

Mest flit har jag nog ändå lagt på att vila benen denna dag. Sånt måste ju också göras. Ibland.

Kram från Ingmarie

Värdefull låda och trötta ben

Långt in i ett av våra förråd, bland skor, gamla cd-skivor, julpynt, pärmar, en stol, verktygslådor, buntar med papper, presentsnöre, massor av kanvarabraatthasaker och en skrivare står en grå ganska stor kartonglåda. Den ser inte ut att innehålla något viktigt när man ser den. Faktiskt inte ens när man öppnar den. En bunt med olika typer av block bara.

IMG_3269
Men för mig är den där lådan guld värd!
För i den ligger alla mina träningsdagböcker!

IMG_3271
33 stycken ligger där just nu. Och fler lär det bli.
En del är vanliga simpla kollegieblock som jag själv ritat streck för dagar och veckor. En del är sådana jag fått på olika lopp där start och mål på dagboken är själva dagen för loppet. Andra är avancerade grejer med tabeller och statistik (som jag aldrig fyller i). En del är stora och en del är små men alla har använts på samma sätt.

IMG_3313
Jag har skrivit hur länge jag kutat, var och vad jag gjort och ibland även farttider. Om hur det kändes, om jag hade sällskap, om det blev buskbesök och ibland även om vädret.
Man kan ju tycka det är tramsigt men om det skulle börja brinna, eller om vi får inbrott, så är den där lådan den jag skulle rädda först.
Där har jag ju skrivit ner mer än halva mitt liv! Internet i all ära men dels skriver man ju inte allt där och dels gillar jag både att skriva för hand och att kunna sitta och bläddra i mina böcker.
Och minnet kan jag absolut inte lita på. Det bleknar ju fortare än kvickt.

Hur gör du?

Dagen har annars varit både rolig, solig och svettig.
Tre löppass. Två företagspass och ett Indoor Running. Två tuffa med intervaller och ett lätt. Med andra ord ganska mycket som ska få plats i dagens lilla träningsdagboksruta.

Värm upp, spring, vila, repetera.
Typ så.

IMG_3280
IMG_3282
IMG_3302
IMG_3310
Det där med vila var det väl i och för sig lite si och så med. Stopp i tuben p.g.a dörrfel. Tur jag redan var svettig för inklämd bland hundratals andra en hot sommardag gör inte att man varken ser ut som man kom från skönhetsfabriken eller luktar smultron precis. Inte för att jag gör det annars heller, åtminstone inte det första, men du fattar nog vad jag menar.

I morgon ska jag dock undvika tuben helt. Och vila benen.

Kram från Ingmarie

Lyxjobb med smartidén som kom av sig

Beslutet jag tog någon gång på senvintern, att satsa mer på att coacha/instruera löpning fram till midsommar, är verkligen extra glassigt just nu.
Ljusa, ljumna, fågelkvittrande, blomdoftande dagar och kvällar där det enda jag behöver ha med mig är det jag har på mig (så länge jag har rätt “uniform”), en linda, telefonen, SL-kortet och en visselpipa.
Ibland inte ens det för ligger det rätt till så kutar/cyklar jag dit och hem och på Indoor Running räcker det med det jag har på mig. 🙂

Begriper fortfarande inte riktigt hur man kan välja löpband framför utomhus. Själv vill jag ju bara vara ute! Men hur det än är så är det grymt effektiva 45 min.(mina pass är ingen walk in the park om jag säger så), man slipper pollen om man nu lider av det och man kör helt efter sin egen förmåga utan att bli frånsprungen.
En annan bra grej är att när jag nu ändå är “tvungen” att vara inne så passar jag på att köra på gymet med. Himla smart om jag får säga det själv.
I morgon är det dock sista innelöpningen för denna säsongen. Nu blir det sommaruppehåll och det känns faktiskt lite skönt hur mycket jag än gillar de där passen.

IMG_3243indoor
Och jag är ju tack och lov till 98% ute.
Med små gäng såväl som med stora gäng. Snabba racerlöpare såväl som nybörjare. Unga, äldre och mittemellan. Tävlingsinriktade såväl som “gladaöveratttasigut” löpare. Likt en kameleont byter jag skepnad och anpassar mig efter gruppen och förutom att det är überlyxigt att få betalt för att träna så är det fantastiskt kul att se hur deltagarna utvecklas och hittar både rörelse- och löpglädje.
Endorfinrus är bästa ruset alla kategorier och det helt utan baksmälla! Om man bortser från ev. träningsvärk, ökad aptit och mer tvätt vill säga.
Jag erkänner direkt att jag är kraftigt beroende. Men hellre det än att ha cravings på självtaskiga grejer. Eller inga cravings alls! Måste ju vara otroligt trist att inte längta tokmycket efter någonting!

IMG_3256ut
Mitt sista pass i dag innebar ännu mer intervaller så svetten rann. Det låter nog tuffare än vad det var för svettas när det är 20+ är trots allt inte särskilt svårt. Vi var ca. 20 pers på Outdoor Running-passet som härjade runt nere vid vattnet i Tanto och jag tyckte jag hade en idiotsäker idé till hur vi skulle coola ner oss efteråt.
Ja du anar nog vad…

Vid Tanto finns en jättefin badplats och fastän jag glatt hoppade i först så var det bara två till som vågade sig i.
Två!
Men hallå! Vad är det för fel på (löpar)folket?

IMG_3268badruta
IMG_3265bad
Fast jag såg och hörde allt efteråt att det var många som ångrade sig.
Det gäller att ta chansen när den kommer annars kan den försvinna.
Nästa gång ska vi vara åtminstone det dubbla i plurret för nu är det ju faktiskt sommar. 🙂

Kram från Ingmarie.

Sprada + Swimrun

Det känns som det var väldigt längesedan jag gjorde en vanlig gammal hederlig Sprada. På sistone har jag ju liksom alltid haft den där våtdräkten på mig och det är ju inte riktigt samma sak.

Men i dag blev det äntligen igen! Först en härlig löprunda i skogen och sen helt vanlig badning i ljuva Flaten. 🙂

IMG_3219bad1IMG_3221bad2
IMG_3226flaten
För att njuta extra länge av skönheten, och solen, så hade jag med mig lunchlådan. Det där är vardagslyx för mig!

IMG_322lunch7
I dag är det ju dessutom tisdag vilket är = Sickla Swimrunkväll. Hur trött jag än kan vara, och hur opepp jag än kan känna mig, så vill jag inte missa det. För när man väl kommer dit så rinner all ev. trötthet, olust och opepp av som ovattenfast mascara i regn.
Det är, på riktigt, så skoj att jag dör skojdöden varje gång.
Och jag är inte ensam om att känna så. Vi blir bara fler och fler och alla är verkligen superhärliga! Spelar ingen roll om det är ett superproffs eller en gröngöling. Alla är lika välkomna och alla månar om alla.
I en värld där mycket handlar om att prestera så är detta en så otroligt skön kontrast tycker jag.
Varje gång samlas vi på “verandan” nedanför Hammarbybacken innan vi kutar iväg mot Sicklasjön där vi swimrunner valfritt antal varv. Tror vi var över 30 pers i dag.

IMG_3232swimr1
Jag hade laddat upp med nya paddlar och med facit i hand så funkade de ruskigt bra! Kände mig nästan snabb! I alla fall tills ena gummibandet lossnade… Så nu måste jag lära mig hur man gör dem “idiotsäkra”. Typ som man lär sig knyta skorna “idiotsäkert”. Sånt där fippel har man ju liksom inte tid med för hur det än är så vill man ju det ska flyta (!) utan avbrott.

IMG_3233swimr2
Jag och min Stockholm swimrun-partner Ingemar körde hela timmen tillsammans och övade på att hålla ihop med vårt gummibands-rep. Tanken med det är att man ska hjälpas åt att dra varandra, på land såväl som i vatten, och om man bortser från lite trassel så funkade det faktiskt superbra! Lite mer övning så kommer det bli perfekt!

swimrun
Inte frös vi heller. T.o.m jag svettades under våtdräkten och då är det varmt! Och som du vet så älskar jag det verkligen!
Så stanna goa värme!

IMG_3240swimr3
Vet du, jag hade lätt kunnat vänja mig vid en sån här dag.

Kram från Ingmarie

May I present….

Det är inte bara bloggen som är rykande färsk.
Jag har även en sprillans ny hoj!
In i det sista hoppades jag att min gamla skrutt skulle dyka upp någonstans men det är bara att inse fakta. Den är borta…
Och jag mer eller mindre “måste” ha en hoj.
Visst, man kan kuta i princip överallt, men min kropp skulle ganska snart protestera hej vilt.
Det är hojen jag fraktar alla (tunga) grejer med, den jag tar mig fram med när jobb/träning ligger på ställen som SL glömt bort, det är den jag använder för att spara benen lite emellanåt och det är den jag dessutom sparar tid med för hur fort jag än kutar kan jag aldrig kuta lika fort som jag cyklar.

Den heter Merida, är röd och fin, superskön att cykla på och jag kan packa riktigt tungt på den. Dessutom kan jag ha den som en ren träningscykel både på cykelvägar och i skogen.
Men smakar det så kostar det. Nu är detta inte på långa vägar någon värstingcykel men i min värld blev den snordyr med allt extra lull-lull som (jag tyckte) behövdes.
Så ve den som snor den!!!!

IMG_3215cykel1IMG_3216cykel2

Jag hämtade den i dag efter coachning och egen träning, cyklade hem, packade om och sen vidare till Sicklasjön för träning med coachen och min andra (nya) swimrunpartner. Man måste ju liksom ha flera att slita på. 😉
IMG_3214owtraning
Om mindre än två veckor är det ju dax igen. Undra just om stackars Ingemar fattar vem han ska släpa på…
Både bokstavligen och bildligt talat för i dag har vi bl.a övat på att ha rep mellan oss.
Men helt ärligt tror jag vi kommer bli ett great team. Han drar mig och jag pushar. 😉

Kram från Ingmarie.