Så konstigt och bakvänt det kan bli från en stund till en annan. Eller så är det bara jag som inte begriper.
I går, för att inte tala om i förrgår, var det så varmt att t.o.m bikini kändes som för mycket kläder. I dag ångrade jag nästan att jag inte hade vantar på löpturen. Eller i alla fall långärmat. Kanske inbillade jag mig men jag tyckte även det plötsligt luktade höst och att rönnbären var det som lyste mest.
Men så illa kan det väl ändå inte vara? Jag är verkligen inte redo. Om jag nu någonsin blir det… 😉 Tycker det borde vara tvärtom med årstiderna. Att sommaren var den längsta, vintern überpyttekort och höst + vår någonstans där mittemellan.
Mest konstigt och bakvänt var nog ändå dagens yogapass. Jag trodde det skulle vara ett “vanligt” 75-minuters yogapass med olika flöden i olika tempon. Nu var det i stället ett extremt basic pass med fokus på att vara länge i varje position, hitta balans, andas och aktivera de olika låsen. Inget fel i det och absolut bra oavsett om man är ny eller gammal yogi för det där behöver man alltid öva på och påminna sig om. So far so good alltså. Men så plötsligt skulle vi både stå på huvudet och i skulderstående. Två verkligt avancerade positioner i jämförelse med det andra vi gjort. Borde väl ha stannat kvar och frågat hur hen tänkte där. Eller så är det som sagt var bara jag som inte begriper..?
Men resten av dagen har jag i alla fall begripit till 100% och det är ju faktiskt väldans bra. 🙂
Kram från Ingmarie.
Äh, stå på huvudet är den enklaste yoga-positionen enligt mig 🙂 Rönnbär är fina och SMHI lovar varmt igen i veckan. För mig får det gärna bli indian-sommar (trots att jag gillar höst) för det är nästan den bästa sommaren eftersom den känns som en bonus.
hihi. Ja tänk så olikt det kan vara! Som gymnast så fattar jag att det är enkelt för dig men för oss andra vanliga dödliga är det en ganska avancerad grej. 🙂 Indiansommar röstar jag med för!