Month: december 2021

Från det ena till det andra

Att komma från sol, barmark och värme till isgator, kyla och mörker är nog inte roligt för någon. Jag tycker det är jätte-tufft med omställningen men jag visste ju liksom om det och får väl i princip skylla mig själv. Det  är verkligen en himla tur att välkomnandet var så här! Och såklart det var härligt att träffa Anders igen.

Vi har i princip ingen snö här men en himla massa is och det var nog mer tur än skicklighet att jag höll mig på benen under löpturen. Det blev ingen lång historia, och det var garanterat årets långsammaste, men bättre än inget. Det var desto roligare att komma tillbaka till favvo-gymet igen! Och väldigt skönt att slippa munblöja.

På Playitas hade det julpyntat både högt och lågt men det är ju som sagt var en smula svårt att känna julstämning i sommarvärme. Ganska häftigt ändå hur det kan vara. För dem och ex de som bor i Australien är ju jul = sol och värme. Undra om de tycker snö och kyla blir helt bakvänt?
Hur som helst så tycker jag faktiskt det är kul med både julpynt och bling-bling. Gärna i överflöd. Jag tok-älskar hur amerikanerna har extra mycket av allt! Tycker det livar upp och det gör mig glad. Så även om vi inte firar jul särskilt mycket, dessutom ska jag “som vanligt” jobba, så vill jag ha fram julgrejorna och hyacinter är ett “måste”

Puzzel är dock inget julpynt. Haha

Gillar du julpynt?

Kram från Ingmarie

 

Det finns alltid ett slut

Sista dagen här. Försöker mentalt förbereda mig på (Stockholms) vintern men det är helt omöjligt.🥶

Jag har inte längtat hem en sekund och gör fortfarande inte men allt har ett slut. Även en ( nästan) sex veckors Playitas vistelse. En sista löptur blev det innan den långa hemfärden.

Det har varit underbara veckor och jag är oerhört tacksam över allt jag upplevt och fått här.🙏🏻 Nu är det hemresa, vardagsliv  och nya äventyr som väntar.🤩

Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

Nästan alla sorters

Ingen kan i alla fall säga att vädret, eller livet är enformigt här.🤪

Så här vacker var morgonen.

När jag sprang blåste det storm och det var riktigt feta moln.😳

På gymet var det dock same same.😀

Vid lunch kom en regnskur men inom 5 minuter stekte solen igen.☀️

På Body combat passet var det blandat av allt men mest sol. Det är säkert 30 år sen jag körde ett sånt pass och det var ju riktigt skoj! Men jag föredrar när man får slåss ”på riktigt” mot säck.😀

På kvällen när vi tog ett glas vin var det mest bara mysigt.🍷❤️

Kram från Ingmarie

Svett och frys

Det är inga problem att hålla värmen när man springer. Då är det svettigt värre. Kanske inte lika mycket i motvinden som medvinden men det är liksom ingen risk att man fryser. Inte ens när det är molnigt och särskilt inte som i dag när det blev intervaller. De där 20 x 60-30 var inte bara svettiga. De var jobbiga också! Men känslan var bra!

Inte heller fryser man på gymet. Lyckades dessutom sätta ett PB för i år på marklyft. Inte utan att jag blev en smula stolt!

Fryser gör jag dock i bassängen. Begriper inte hur simmarna klarar av att vara i flera timmar/dag. Har de inbyggda värmeslingor i skinnet? De är ju inte direkt feta så det där med underhudsfett stämmer inte. Jag hade swimrundräkt plus dubbla badmössor och ändå hackade jag tänder och asplövs-skakade jag i hela kroppen en bra stund efter jag kommit upp.

Så man kan väl kanske säga att jag är både stark och klen? Det kommer onekligen bli intressant att bada isvak igen…

Kram från Ingmarie

Södra delen

Det blev en ny lokalbuss-utflykt igen men denna gången söderut till Morro Jable.

Bara åka bussarna dit och tillbaka är ett äventyr för man vet inte riktigt när/om den kommer plus att den åker kringelikrokar till busshållplatser ute i absolut ingenstans. Kunde inte låta bli att fundera på vem som bor där och hur man lägger buss-stopp där närmsta hus verkar vara flera kilometer bort. Men det är nog bara något jag inte fattat. 🤪

Det var roligt att se att det var lite mer livat mot förra gången.. Mycket mer var öppet och det var otroligt många fler människor överallt.

Stranden var lika vacker och vattnet helt magiskt. Vi (Peter och Magnus var också med) tog en härlig promenad utmed havet men jag vågade inte simma för vågorna och strömmarna gick huller om buller. Ingen mer än jag var i!

Och såklart det blev en cappuccino på ett café! Havremjök är inget som verkar vara poppis här så man får stå ut med (söt) sojamjölk i stället. Oatly borde komma hit och jobba in sig!

Det har varit väldigt skönt med en sån här dag där man mest dräller omkring. Sprang en sväng på morgonen och mediterade vid havet. Bedövande vackert!

Egentligen har jag inget behov av att resa runt här för dels vet jag hur det ser ut och dels så räcker fina Playitas-byn mer än tillräckligt.

Kram från Ingmarie

Nya (ultra)vägar

Jag sprang västerut i dag på nya och okända vägar mot Playitas syster-hotell La Pared. Följde en handdragen ritad linje på en fotad karta och var minst sagt osäker på om jag skulle lyckas med målet att möta Rune, Marathon-Mia och deras ultragäng.

Men det gjorde jag! Först kom ett gäng. Sen kom Mias gäng och kort därefter Runes.

Tänk att vi träffats två dagar på raken nu och innan dess var det oräkneliga år. Mia har jag inte heller träffat på alldeles för lång tid men hoppas det blir ändring på det nu!

Det här gänget skulle först springa hela vägen till Playitas, luncha och sen tillbaks igen. Ca 60 km. Mina 25 kändes ju minst sagt fjuttiga!🤪🤪🤪

Men det var lagom för mig. Har ingen längtan efter, eller planer på, att springa längre just nu. Vet i ärlighetens namn aldrig om jag kommer bli en “riktig” ultra. Blir ju uttråkad efter 4-5 timmar om det är same, same. Men man ska aldrig säga aldrig. Så mycket har jag lärt mig i livet!

Den här sprang vi förresten också på!

I stället för ultralångt blev det ett bra och roligt cirkelpass.

Och lek i vågorna!

Kram från Ingmarie

Podd & två hårda

Jag vet inte hur många år ultra-kungen Rune Larsson och jag har försökt få till en träff så jag kunnat vara med i hans “Löpar-podd” men i dag hände det helt oplanerat och otippat. Hundratals mil från Sverige. Hur kunde det ske?

Han bor egentligen på andra sidan ön och har en ultra-vecka med marathon-Mia men var här på Playitas för att visa några i sin grupp stället och då råkade vi mötas ”på torget”. Helt galet när man tänker efter!🤪

Det var jättekul att få vara med och som alltid så försvinner tiden när man är med Rune. Vi får se hur resultatet blir! Fortsättning följer.

Jag kom till podd-inspelningen direkt från intervallerna. Utan att passera duschen men å andra sidan hade svetten blåst bort innan den ens hade hunnit komma fram. Haha. Och Rune är ju van vid otvättade löpare… Jag hade lite spontant hakat på ett gäng som skulle köra hårt och kort. Kul och effektivt! Och sjukt jobbigt.

Mitt gympass blev också hårt. Kom i n i världens flow så det var bara att njuta!

Och sen det där härliga som avslutning och belöning.

Förresten, hoppas du haft en fin andra advent!
Här börjar julpyntet och glittret synas lite överallt!

Kram från Ingmarie

Katterna

Du som var “med mig” på min förra resa hit i april- maj kanske undrar om kissekatterna är kvar? Det är de! Playitas tar väl hand om dem och vi gäster som vill hjälper till. Man kan t ex skänka pengar till El Capitan, en organisation som räddar katter, och ge dem mat. Jag har gjort och gör båda. Kissemissarna är otroligt fina och verkligen en del av detta stället. Över lag tror jag djuren här på ön har det ganska bra med undantag av bandhundarna jag berättat om innan. Det gör ont i hjärtat när jag ser dem… Sen vet man förstås inte vad som finns bakom de stängda dörrarna. Dvs precis som i Sverige och hela världen.

Jag har annars mest tagit det ganska lugnt i dag och njutit av solen. Å andra sidan gör man ju det oavsett när man är ute. Även i bassängen även om jag (fortfarande) tycker den är för kall.

Tabata-passet var däremot lika kul och svettigt som alltid. Jag och Peter körde på vad vi hade och racade i björngång. Eller vad vi nu ska kalla det vi gjorde. Kul hade vi alla fall och det är ju faktiskt det viktigaste!

Kram från Ingmarie

 

I mål! (Och det blir inte alltid som man planerat…)

Han är i mål och ett nytt världsrekord är satt! Rait Ratasepp har gjort 60 Ironman på 60 dagar och alla utom en på sub 11 timmar. ( Den avslutade maran har legat på mellan 3.05-3.15!😱)

Helt ofattbar prestation om du frågar mig. Han ger inte ens gått stelt på kvällarna!😳

Målgången blev en fest med massor av människor som hyllade honom. Så roligt! Jag, Peter och Magnus firade även lite innan men kanske mer för att vi är här ö h t.🥳

Min egen träning fattade jag nästan inte hur den hände och blev. Hade planerat löpvila i dag men istället blev det ett hårt och förlängt Light-house pass! 🤪🤩

Nästan PB men vinden var brutal i dag och man kan ju liksom aldrig få igen det i medvinden. Trött blev jag i alla fall…

Gymade i dag igen och yogade såklart. Både på morgonen och kvällen på stranden. Lite extra utmanande i vinden.🤪

Vågorna är fortfarande en utmaning för mig men jag börjar bli mer och mer vän med dem.

Kram från Ingmarie

 

De trogna följeslagarna

Det spelar ingen roll var man springer (undantaget är strandpromenaden) så är det alltid vind och backar. Det är mer en fråga om hur stark vind och hur branta backar.🤪

Jag valde alla möjliga i dag. Backar alltså. Vinden är ju som den är. Faktum är att jag verkligen älskar de där långa sega uppför!👌❤️

Som pricken över allt blev det även gymet. Där är garanterat ingen vind men man kan få trötta(re) ben om man vill.

Gjorde även ett kort havssim med bästa Peter. Han är en riktig viking. Jag är verkligen bara en klenis i jämförelse.😱 Peter simmar i badbrallor och dessutom längre så du fattar va? Å andra sidan är det ytterst få som havs-simmar nu ö h t och de få som gör det har “riktig” våtdräkt. (Swimrundräkten är inte alls lika varm.) Dessutom är jag faktiskt ganska stolt över att jag vågar utmana vågorna! (Ja du hör hur jag försöker peppa mig själv! Haha!)

Men Nicitas HIT-pass gjorde mig varm igen så nu är kroppstemperaturen normal och balansen återställd.

I morgon hoppas jag det blir en rejäl fest här. Du som hängt med anar kanske?

Kram från Ingmarie