Balsby – Lerjevallen (med knorr)

Mitt Skåneleds-upptäckande fortsätter och i dag blev det SL6 mellan Balsby och Lerjevallen. Det är tre etapper och den första börjar egentligen i Kristianstad men jag var inte alls sugen på att kuta så mycket asfalt och ännu mindre förbi en stad. Med facit i hand var det tur jag tog det valet för annars hade mina fötter nog helt gått i strejk…

Jag visste efter att ha läst om rutten att den skulle gå en hel del utmed den gamla järnvägen men jag var inte beredd på att det var så långt och så mycket asfalt. Tror inte de som gör de fina beskrivningarna vet det heller för det kändes som om asfalten var väldigt nylagd. Hade jag haft Annas sällskap hade dessa första 10 km varit en baggis men när man bara har sina egna tankar att lyssna på kan det bli en smula enformigt med pannkaksplatta asfaltsrakor. Å andra sidan är det garanterat karaktärsbyggande och fötterna höll sig glada så jag har egentligen inget att klaga på.

En bit innan Arkelstorp rättade det dock till sig. Rejält! Nu snackar vi fina skogsvägar med hästhagar, mossbeklädda gärdsgårdar, stigar, backar, gulliga små byar med hus i alla storlekar och former. Plus en massa roliga vägnamn.

Islandshästar!

Ardenner!

Glömde ta bild på ”Korta Inger” och ”Lille Pär”. 🙂

När man närmar sig Lerjevallen kommer man på några av alla de spår som finns där. Sista biten till sjön är nerför den fd skidbacken!

För att njuta lite till tog jag även ett varv runt sjön innan jag mötte upp Anders som roat sig på egen hand på spåren där. Lerjevallen var en otippad pärla! Här kommer vi garanterat att hänga mer.

Jag hade ställt in mig på att äntligen få bada i en sjö och fick nästan lite panik när jag såg den var istäckt! Men det finns fler med samma längtan för det fanns ett perfekt hål vid badbryggans stege!

Hela festen avslutades med fika på värmestugans veranda. Underbart!

Men jag blev frusen. Trots rumpvärmare och full värme i bilen, en extra sightseeing-sväng för att nyttja den där värmen, storhandling med både mössa och vantar frös jag så jag skakade. Ändå ville jag simma!
Ja, jag håller med om att det är en smula konstigt… Men det dröjde inte många minuter innan coach Håkan gjort så jag fått upp värmen. Jätteroligt och jättejobbigt pass som jag inte ångrar en sekund att jag var med på. man gör ju sällan det. Inte ens fastän tänderna skallrar.

 

Kram från Ingmarie

Grattis till mig!

Ett år till på jorden och som vanligt tycker jag det var nyss jag fyllde år! Vad hände liksom? Faktum är att det hänt ganska mycket detta 56:e år. Jag har slutat på jobba på SÖS, frilansat, flyttat och börjat på nytt jobb, jag har varit på löparäventyr, köpt en lägenhet/fritidsboende, fått nya vänner och ”tappat” några, tagit farväl av nära, skapat och sålt tavlor, legat inlagd på sjukan, satt Pb i marklyft, blivit intervjuad ang att det är något som inte stämmer med de så kallade covid-vaccinen, gjort en crosstraining-utbildning, coachat, varit kattvakt, slutat färga håret, varit på målarkurser och en massa andra grejer.

Livet alltså!

Nu för tiden älskar jag det men du som varit här ett tag vet att det inte alltid varit så. Vissa perioder har jag varit djupt nere i det jag kallar ”svarta hålet” där precis allt är tomt, mörkt och meningslöst. En känsla som är helt omöjlig att beskriva och som jag hoppas jag aldrig ska behöva känna igen.

Att ta sig ur det där har inte varit lätt men helt klart värt det. (Alternativet är inget alternativ egentligen…) Jag älskar livet innerligt mycket och längtar verkligen till morgonen när jag går och lägger mig. Märkligt hur det kan vända ändå. Men jag hade aldrig klarat det ensam utan Anders, min familj och de vänner som stöttat mig och funnits där hela tiden. TACK!

Kanske är det ”tack vare” de där mörka åren som livet känns extra ljust och värdefullt nu? Jag vet inte men jag vet att jag älskar att fylla år även om jag inte gör något speciellt. Faktum är att den har varit lite som vanligt men med extra piff.

Har kört intervaller på skjutfältet. 4 x (5-3-1) min. Kändes riktigt bra och var bland det snabbaste jag kört på ett bra tag. (Därmed inte sagt att det var ”snabbt”. haha)

Dödade sen benen helt på gymet med en timmes svettfest!

Blev belönad med en födelsedags-drink av gymet! Proteinpulver, havremjölk, vanilj och blåbär. Ruskigt god!

Självklart blev det även en liten simtur. Grått, stilla och bedövande vackert.

Har även fått en gigantisk bukett rosor och presenter som gjorde att jag trodde jag fyllde jämt!

Ingen tårta men (vegan)kaka och semla funkar lika bra, eller hur?

Tack alla som har grattat mig på ett eller annat sätt i dag. Jag uppskattar det jättemycket!

Kram från Ingmarie

Svårfattat och bortglömt

Benen var bly på löpturen i dag men vad gör det när hjärtat känns lätt och solen skiner? Jag har fortfarande inte riktigt fattat att detta faktiskt är vårt ”hemma” nu! Tog mig via en rejäl omväg till Fårabäck och tillbaka utmed havet och i skogen. I medvinden med sol i ansiktet inbillade jag mig att det var vår på riktigt. Det kanske det är ? Det sägs ju att den kommer tidigt här nere!

Det finns ju också en naturlig förklaring till varför benen var slut. Tre, för mig, ganska tuffa dagar på raken går inte obemärkt förbi. Men överkroppen var pigg så på gymet var det desto lättare! Blev påmind om att jag ju haft som mål att klara en ynka chins utan gummiband men tydligen glömt (harkel) det. Så nu tar jag tag i det igen för såklart vill jag kunna klara det!

På tal om att ha svårt att förstå. Detta är lika obegripligt.

Alltså inte att jag badar utan att jag har detta vackra så nära! Älskar verkligen mina stunder här.

Hade glömt baddräkten men trosor och bh funkar lika bra! Dessutom är jag nästan alltid helt ensam där och de fåglar som flyger förbi bryr sig knappast. Inte de ev. fiskarna heller.

Kram från Ingmarie

 

Antagligen en dålig ide

Efter över nio timmars sömn kan man tydligen både bli odödlig och få helt galna idéer i huvudet.

Jag ska nämligen på ett löparäventyr i morgon med en pigg ungdom och borde med andra ord ta det lite easy i dag så jag pallar och stackars Anna inte dör tråkdöden i mitt bentrötts-tempo.

Men så smart var jag alltså inte… I stället har det städats och fixats (har t o m strukit!), handlats, tvättats och lagats mat. Fast inget av det där är ju egentligen särskilt jobbigt för benen. Det som totalt dödat dem var att jag först körde intervaller på spåret (30 x 60-30 sek.) + hopp&skutt i backe. (Ja det finns faktiskt en ganska rejäl där!)

Lägg till ett gympass som helt oplanerat blev fokus ben, vet som sagt var inte vad som flög i mig, så kanske du kan ana känslan.

Men kul har jag haft! Tänker också att det är lika bra att passa på när de här odödlighets-dagarna kommer för vem vet när den kommer nästa gång? En dag kommer de ju faktiskt att aldrig mer komma så jag är lika tacksam varje gång det händer.

Belöningen var den bästa och jag är övertygad om att den gjorde kroppen gott. Det var ruskigt roliga vågor att hoppa i!

Kram från Ingmarie

Aldrig samma

Havet är verkligen aldrig samma dag efter dag. Lika stilla och blått som det var i går, lika vågigt och grått var det i dag. Stillsamt i går, livat i dag!

Jag var i så länge att jag för första gången på länge shivrade i flera timmar efter! Men det var ett bra sätt att somna på för när jag väl blev varm slocknade jag direkt. Ska jobba i natt så det var perfekt!

En annan grej som i princip aldrig är densamma är (min) träning. Vet inte hur många gånger jag fått frågorna ”springer du varje dag” och ”hur långt springer du varje gång”
Svaret på den första är nej men jag tränar däremot varje dag. För ja, det kan man och kanske t o m ska med tanke på hur stillasittande liv vi har nu för tiden! Träna är ju inte = maxa varje gång. Det kan även vara stillsam yoga, lugn simning eller lätt cykling.
Svaret på den andra är att det beror på.
Jag tror faktiskt aldrig jag kört samma pass två dagar på raken. Knappt ens på en vecka om man bortser från Sats-passen. Efter alla dessa träningsår kan jag hitta på nya både löppass, gympass och cykelpass på mindre än 10 sekunder om det behövs.
Just i dag blev det 4 x 10 min. i tröskelfart + upp-och nedjogg såklart. Jobbigt men kontrollerat på skjutfältet.

Gympasset var med fokus på ben och core. PT-Rafaels core-special är en killer men också så grymt bra! Fick en fråga från en annan som tränade där som undrade om jag var volleyboll- eller basketspelare för jag gjorde så många hoppövningar. Haha.

Hur varierar du din träning?

Kram från Ingmarie

Favoriter

Hittills har jag inte sprungit en enda del av Skåneleden som varit ful eller tråkig. Det kan finnas stråk av det men det är just korta stråk. Minst 70-80% är fina eller makalöst fina! Nu har jag ju inte gjort så många etapper som t ex Anna så egentligen vet jag inte hur det är men när man läst alla hennes berättelser så tror jag att det är svårt att bli besviken. T o m omöjligt!

En av mina favvosträckor på SL6 som går runt Åhus är vid golfbanan. Det är på något vis som att springa i en annan värld. Kargt men ändå inbäddat. Mjukt men ändå fast. Gammalt men ändå fräscht. Ljuset är också oftast magiskt vackert. I dag var det en blågrå färg som ingen bild i världen kan göra rättvisa. Ser verkligen fram emot att få springa här en riktigt het sommardag!

Gym är väl sällan ”vackra” men det jag hänger på i Åhus är åtminstone både rent och välfyllt. Råkade komma precis när halva Åhus ungdomar var där så då gäller att vara flexibel. De tränar på bra och sköter sig men de är många, det snackas mycket och vilas/pillas på mobilerna ännu mer. Dvs grejerna kan vara upptagna väldigt länge.

Min största favorit och vackrast av allt, särskilt i dag, är och var ändå havet.

 

Det är detta som får mig att överleva vintern. På riktigt. Så tack för att jag hittade denna extremt enkla och billiga metod, helt fri från biverkningar, för att hålla vinterdeppet på avstånd.

Kram från Ingmarie

 

Måndag med nytt ställe

Det bästa med att ha jobbat helg är som sagt var den där lediga måndagen. (Ser till att alltid ha den nämligen.) Ledig dag är alltid härligt men av någon anledning är just ledig måndag extra härligt tycker jag.

Löpturen var seg men ändå härlig. Det är ju liksom snudd på omöjligt att gnälla i denna omgivningen…

Förhoppningsvis så är det där sega fixat i dag. Gjorde nämligen ett besök på Pluspraktik. Det är nog det största stället jag varit på när det gäller friskvård/förebyggande! Det finns kiropraktik, fysiologi, massage, kinesiologi, gym, pilates, skoförsäljning, fotskola, löpskola, ultraljud och hudvård!
Makalöst!
Jag hade bokat både kiropraktor och kinesiolog men det hade räckt med den sista för han var även kiropraktor. Dessutom oerhört lyhörd och ”vaken” när det gäller hur allt hänger samman både med både det ena och andra. Har faktiskt redan bokat in en ny tid. Så bra var det!

Stillade även min badabstinens, det är ju flera dagar sen jag var i, men det var nästan så jag funderade på att ställa in för det blåste rackarns mycket och där finns inget ställe med lä. Jag bryr mig inte så mycket men det är ju trevligt om handduken och kläderna är kvar när man kommer upp. Haha! Fast jag visste såklart redan innan att jag inte skulle ha ställt in. Badviruset är starkare.

Kram från Ingmarie

Finbesök

Att få kuta på stigarna här är som balsam för både kropp och själ. Mjukt, tyst, vackert och fridfullt. Hade det inte varit för att vi skulle få finbesök av mamma och Ulf hade det nog blivit alldeles för långt just i dag för både knopp och benen ville ha mer.

Nu var det ju så bra att finbesöket gärna hängde med på en promenad, trots regnet, i fina Äspet och vid Åhusbryggan. Det är ju trots allt bara vatten och det finns ju paraply!

Märkligt nog var det bara jag som ville bada. Vet inte riktigt varför de andra ville… Man ångrar ju aldrig ett bad!

Så mysigt att ha fått ha dem här hela dagen så det är ännu en fördel med att bo här. Avståndet mellan oss har krympt och det är otroligt mycket enklare att ses.

Kram från Ingmarie

Lättövertalad

När det gäller äventyr är jag oftast lättövertalad och när bästa Anna frågar är det tydligen ännu lättare att få mig att säga ja. För någon vecka sedan skickade hon en länk till detta loppet som jag redan tidigare tänkt var både på tok för långt just nu plus att det skulle ställa till problem med jobbschemat. Samtidigt så ville jag ju egentligen både få ett rejält långpass och uppleva nya miljöer.

Äventyrsvirus är tydligen lika envisa som de där vinterbadsvirusen… När det planterat sig så ger dig sig inte!
Så jag lyckades på något vis ändra om mitt schema och knipa en plats. Att det inte kommer bli ”frozen” som i kallt, hårt, frostigt såg vi ganska snart. Faktum är att jag var nära på att ställa in eftersom prognosen visade snudd på snöstorm. Ta mig genom 3 mil skulle nog funkat men jag ska ju ta mig både dit och hem också utan att riskera att hamna på jobbet. (Dvs sjukan/IVA.)
Nu visar det dock bara regn, regn och ännu mer regn med några få plusgrader och jag är rädd för att jag kommer förvandlas till ett stelfruset russin innan jag är i mål. OM jag kommer i mål. Det står dock ingen maxtid så bara jag hinner runt innan mörkret så kanske det går. Målet är att ta mig i mål och förhoppningsvis ha en extra trevlig dag i skogen! Att det råkar bli med nummerlapp ser jag mest som ett bonus för då får jag snitslad bana, service på vägen och dusch efter.

Jag ser i alla fall fram emot det och har laddat med att jaga modem i stora gallerian, bli intervjuad en första gång för ett program, simma ett riktigt bra pass, leta kläder/värmefilt/första förband så jag förhoppningsvis klarar mig utan frostskador i morgon, kört ett virtuellt Body Balance-pass, leta gardinstänger och badat i havet. Kan berätta att det är väldigt mörkt där utan pannlampa men också väldigt fridfullt, mysigt och härligt!

Kram från Ingmarie

 

De första 2023

Jag älskar att springa från A till B. Det blir liksom ett öäventyr även om jag vet vart jag ska/ hur det ser ut. I dag visste jag hur halva vägen var men resten var outforskat. Anders parkerade vid Fårabäck och jag sprang först dit och sen en runda i skogen där. Jag kan konstatera att ”vår” skog är en guldklimp i jämförelse, att det är skönt med medvind när det blåser så man nästan lyfter, att det kan vara lika varmt första januari som på midsommar, att kusten kan vara smärtsamt vacker, att tuffa intervaller + tung styrka ger trötta ben och att tallksog skyddar extremt mycket mot vinden.

En ovanlig syn men den sista dryga kilometern till bilen höll vi faktiskt sällskap!

Naturligtvis ville jag bada också så här på årets första dag och jag råkar vara ledig. Ofattbart nog hittade vi en vik på Landön där det var lä! Kolla färgerna! Nästan så man tror det är på låtsas men det är det inte.

Vårt hem börjar också ta mer och mer form. När vi fått (betalat) Halmstad-lyan och får bort det som ska dit kommer allt bli ännu bättre!

Hur började du ditt 2023?

Kram från Ingmarie