Så här dan före självaste doppardagen är jag magiskt nog ledig. Faktum är att jag är ledig ända till annandagen! Minns inte när det hände sist. Eller jo, det är sex år sedan. Så det är väl kanske dax… När jag ändå är inne på jobbspåret måste jag få vräka ur mig lite irritation. Under nästan fem år ställde jag upp, slet, var lojal och flitig som en myra på SÖS. För det fick jag inte vare sig ett tack eller en blomma.
I somras jobbade jag mindre än två månader för Bonliva, ett bemanningsföretag, och fick både ett jättefint tackkort och presenter. I dag kom dessutom detta!
Jag hoppas innerligt att det landsting jag nu valt inte bara ser mig som några bokstäver på ett papper. Jag vet i alla fall vilket bemanningsföretag jag kommer välja när det är dax igen för ja, det kommer det bli. Och ja, jag är allt lite bitter. Men det är inget att göra åt och jag tänker karma…
Här är det i alla fall toppenbra på alla sätt och vis. Varenda flyttlåda är nu uppackad och vi ska “bara” få lite ordning på allt också. Jag minns när vi satt på Sockenvägen och sa “tänk när vi har packat upp allt i nya lyan och bara ska pyssla, finjustera och göra det mysigt”. Nu är vi där! Livet alltså. Så himla häftigt och coolt!
Jag testade en virtuell “The Trip” i dag. Det var gott om plats om jag säger så. Bara jag och en till som svettades i kapp och jag blev precis lagom trött. Det kändes dock lite fjuttigt med den “lilla” skärmen ( i jämförelse med Sats) men eftersom jag kunde sitta precis framför så funkade det hyfsat. Fast det hjälpte nog att jag är både lättroad och lättlurad. Haha!
Både jag och Anders har nu blivit medlemmar i OK Pan och förutom orientering och löpning så har de även simträning så i dag testade jag även det. Som förening simmar man i den “stora” bassängen och har även ett annat omklädningsrum. Fördelen var att ha kompisar, olika pass att välja mellan och en fast tid. Nackdelen var att den bassängen är mycket kallare. Den andra är å andra sidan ovanligt varm så detta var mer en “normal” simbassäng. Förenings-omklädningen har inte heller någon bastu (!) så det blev en ruskigt (och onödigt) lång dusch för att jag skulle tina upp. Men det var det värt och jag kommer absolut att fortsätta!
Nu hoppas jag att du liksom jag känner lite julefrid. Vi har i och för sig inte känt någon julstress på många, många år helt enkelt för att vi valt bort det.
Kram från Ingmarie
