Om ett svettigt långpass, ett skönt simpass och gårdagens roliga kick-off

Det kan verka märkligt men jag tycker det är lite småtrist att kuta långpass ensam. Inte alltid, jag gillar ju att hänga med mig själv, men tiden går liksom lite fortare och det är allt lite roligare när man har sällskap. Därför var jag extra tacksam att Camilla hängde på halva passet i dag!

Det var varmt och svettigt men det gillar ju jag. Alla backar gjorde det ju inte direkt mindre svettigt heller antar jag. 🙄

Camilla hade tydligen svettas nästan 2 liter på den tiden vi kutade tillsammans så jag måste ha blivit av med minst lika mycket under de där 3 milen jag gnetade ihop. Inte konstigt jag var så törstig efteråt…😱

Jag hann knappt ta av mig skorna innan jag hängde under vattenkranen. Vätskan jag hade haft med mig var tokslut. Mest längtade jag efter min dagliga dos av Athletic greens. Den är snordyr men galet god och absolut proppfull med nyttigheter. Jag mår otroligt bra av den har jag märkt. Både i kroppen och knoppen. (Och nej, jag ärt inte sponsrad utan vill bara dela med mig av något jag tycker är riktigt bra.)

Simturen lite senare var ljuvligare än ljuvlig kan jag berätta. Mjumma för kropp och knopp! Någon sa det var 23 (!!!) grader i vattnet och jag tror det stämmer faktiskt.🥳 Många som simmade där i kväll och jag hade sällskap av Per igen. Det var typ hans andra sjö-pass och nu är han fast! 😄

På tal om bra grejer så vill jag pusha för målar-kick offen med Fanny som jag var på i går. Riktigt bra oavsett om man är helt ny eller hållit på ett tag. Vi gjorde massor av roliga övningar och testade några av alla olika slags tekniker och metoder som finns. Precis som i Skaparladan handlar det om att finna glädje och lust till att måla och att släppa på prestationsångesten och att skapa för skapandets skull. Inte för att producera och  ”göra något”. Fanny jobbar dessutom med yoga och meditation så det blev lite sånt också. Underbart! 🥰

Jag älskar att måla med händerna!

 

Tänk att ha en sån här ateljé och studio… Vilken dröm!

 

Kram från Ingmarie

Blöt sötdöd

Det var uppehåll medan jag kutade.


Och det var uppehåll medan jag spradade. (Ser du änderna och de små and-barnen? Jag dog minsann sötdöden där!!!)

Men sen sista biten hem, då öppnade himlen sig!

Man kan verkligen bli blöt av annat än svett och bad. 🤪

Kram från Ingmarie 

Det blir inte alltid som man vill och har tänkt sig…

Det blev inte alls som jag planerade i går.

”Något” tyckte annorlunda. Detta ”något” tyckte det skulle invadera min mage och göra så att jag behövde tillbringa halva natten i badrummet/på soffan med magkramper i stället för hela sovandes i sängen. När klockan ringde 6.30 fanns det inte en enda cell i mig som ville äta, packa ihop grejerna, resa och sen swimrunna i x antal timmar. (Tro mig, jag försökte övertala dem…)

Så det blev en DNS på min första backyard-SR. Min första backyard över huvudtaget förresten. Såklart jag känt mig jätteledsen för jag såg verkligen fram emot det. Men vad gör man? Det är ju liksom bara att gilla läget…

Och kroppen är fantastisk!

Efter några timmars sömn kom jag i alla fall upp och fick i mig lite mat. Efter ytterligare några timmar hade jag både städat och kutat en sväng! Långsamt men ändock!

Efter ännu några timmar hade jag dessutom cyklat till Flaten och simmat två kilometer. Förvisso uppdelat på två gånger men ändock…

På andra rundan fick jag dessutom lite sällskap av Anders.

Har jag tur är det där ”något” helt borta så jag kan få vara med på ett annat (spontan)äventyr i morgon. För inte kan det väl vara så taskigt att det håller mig vaken en natt till…?

Kram från Ingmarie

Spontan-laddning

De flesta som håller på med löpning vet vad Backyard ultra är. Man springer en bana som är 6706 meter och där starten för varje varv sker varje hel timme. Klarar man inte varvet på en timme eller inte står på startlinjen i tid är man ute. Segraren är helt enkelt den som håller på längst.

Nu finns det även några swimrun-backyard och en ”råkade” jag anmäla mig till för bara några dagar sedan.😱

Last one standing (”LOS”)” går på Långholmen i morgon lördag där också  sprintloppet (ett varv) kommer gå av stapeln.Ett varv är 5 km fördelat på 4,5 km löpning och 500 m sim vilket kan verka som en baggis men dels ska man i och ur vattnet 5 ggr och dels är det en rejält kuperad bana om jag förstått det hela rätt.

Jag har absolut inga planer på att bli den som håller på längst. Tvärtom. För mig är detta ett ”enkelt” sätt att få till ett bra långpass med service och sällskap . 🥳 Jag kommer inte ens behöva ha vatten med mig. Allt finns! Hur bra och lyxigt är inte det? 😀🙏🏻

Min laddning inför detta är väl allt utom just en laddning. Bra träning hela veckan och PT-passet i går gav mig träningsvärk t o m i armvecken! Och kul var det som alltid!

Hur många timmar jag stått och gått på jobbet vågar jag inte ens fundera på. Jag vet bara att benen blir väldigt trötta av det. Så trötta att jag inte ens orkar stå sista biten på tuben.🤪

Utesimmet i dag var dock både kort och lugnt. Fick finsällskap av Per som provade sjösim för första, men inte sista, gången. Jättekul!

Nog räcker det för att vara pigg igen i morgon?😄

Konstigt gnäll

Jag vet inte hur många gånger jag hört folk säga, eller skriva, att de tycker det är förskräckligt och hemskt att det är så mycket folk på stan/bussen/tuben. Att de inte kan förstå varken att folk inte håller sig hemma eller varför Sverige inte har (haft) hårdare krav på karantän. Varför de själva var på stan/bussen/tuben framkommer i princip aldrig. Inte heller varför de inte håller sig i karantän om de nu tycker det är en bra idé. Det går nämligen alldeles utmärkt att göra det utan krav från högre instans. Konstigt gnäll…🙄

Samma sak med värme. Så många som gnäller över den! Varför? 😱 Dels är den varken ofta eller särskilt långvarig i denna del av världen. Dels går det ju att svalka sig. Sprada är perfekt! Hann med ett ljuvligt och svalkande dopp innan jobbet i går!

Simma är förstås ännu bättre. Särskilt efter dagens intervaller som var så härligt svettiga att det sved i ögonen! Det var faktiskt så skönt att det blev två simturer.😍

Och har man inte tillgång till sjö/hav går det (nästan) lika bra med en kall dusch. 😀

Kram från Ingmarie

Det finns alltid något att fira

Egentligen kan man ju fira något varje dag. Faktum är att jag tycker man ska det och jag gör faktiskt det. Bara det att man vaknar varje morgon är ju en slags vinst, eller hur?
Så det firar jag. Varje morgon!

I dag firade jag även ett ok intervallpass, att solen sken och att det varit superlugnt på jobbet. Så lugnt att jag t o m kunde sluta tidigare och fick njuta av den fantastiska solnedgången.


Vad firar du?

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

Topp-dag!

Att kuta 25 km med bara 2,5 dl vatten med sig är kanske inte jättesmart. I alla fall inte när det (äntligen) är sommarvärme. Men så kan det bli när man får feeling och glömmer bort tiden.

Å andra sidan så är jag en värmetålig värmeälskare så det var inget egentligt problem. Jag njöt mest av allt det vackra.

Sprang bl.a till Hästhagen och förbi ”Kranglan” där mitt drömboende finns. Vem vet, kanske drömmen en dag kan bli sann?

Sprang också runt vackra Erstaviken innan jag tog mig hemåt igen. Älskar kontrasterna av grönskande ängar och djuoa skogar.

Dagen avslutade jag i Hellas med härliga TS-gänget. Över 18 grader i vattnet nu! (Förvisso vid kanten men ändock…)

Det blåste en hel del så det guppade ganska mycket längre ut, men coach Pål höll hos som alltid varma och glada. Kul och bra övningar + lite distans.

Absolut underbart!

Foto: Pål Török

Foto: Pål Török

Kram från Ingmarie

 

Utskälld

Det här med lösa hundar i skogen trots att det inte är tillåtet i bl.a Naturreservat i allmänhet, och just nu i synnerhet, verkar vara ett evigt bekymmer. Oräkneliga är de gånger jag hållit på att springa på/snubbla över en lös hund som kommit från ”ingenstans”, blivit jagad av hund, träffat på lösa hundar utan ägare i närheten och t.o.m blivit biten.

I dag när jag sprang på ett av våra elljusspår möter jag en kvinna och en man med två lösa hundar. (Den ena hunden 10 år och den andra en valp fick jag veta sen.) Den yngre hunden sprang iväg från ägarna och mot/med mig tills jag stannade. Då sprang den upp i skogen och lyssnade inte när de ropade. När jag sprang förbi sa jag att hundarna ska hållas kopplade och jag upprepade detta vänligt men bestämt när jag stannat varpå kvinnan blev skogstokig. ”Valpen” hade blivit rädd när jag kom springandes. Jag försökte påpeka att det brukar vara människor som springer på elljusspår så kanske de borde valt annat ställe att gå på? Och ffa borde de ha hundarna kopplade. Då blev hon ännu argare och började gasta om ”hur tror du det känns att ha ett koppel runt halsen” (att det finns ex selar verkar ha förbigått henne) och hon fortsatte sen med att ”hunden blev rädd när det kom en medelålders kvinna i kjol springandes”. (😲Vad min ålder och klädsel hade med det hela att göra förstår jag dock inte..)
Hon erkände att de gjort fel (!!!) men de hade minsann kontroll på sina hundar (detta då mannen samtidigt var inne i skogen och försökte fånga den yngre hunden) och hon visste dessutom att det var pga att det finns rådjurskid men deras hundar jagade inte. (Att det finns massor av andra djurnamn och att hundarna kunde skrämmas verkade hon inte ens ha tänkt på.) När jag äntligen fick prata (hon skrek flera gånger ”avbryt mig inte!” trots att jag var tyst) och sa att det kunde ju även vara som så att jag är hundrädd så svarade hon ”då ska du gå till psykolog”.
Jösses liksom.
Någonstans där brast mitt tålamod och jag svarade ganska argt att det är just såna som hon som gör att folk inte gillar varken hundar eller hundägare. Hennes svar: ”spring iväg igen i din lilla kjol”(!!!!! )

Man baxnar…

Men intervallerna och de efterföljande hopp&skutt-övningarna gick bra (blev förstås väldans trött) och jag fick till en kilometer sim i Flaten utan våtdräkt. Underbart! 18.5 grader några meter ut så säkert minst 17 där ute.

Att sen ha tid att bara vara, det är bra fint det. Livskvalite´till max.

Fördelen

Jobba skift har åtminstone en fördel. Den att man har förmiddagen ledig och kan njuta av lugnet i naturen och att det är gott om plats på utegymet.

Det är väl å andra sidan den enda fördelen… Komma hem, och somna, sent är Inte lattjolajbans-skoj och ganska säkert inte heller särskilt hälsosamt. Men så länge jag får mina sovtimmar och återhämtnings-dagar så tror jag det ändå är ok. Eller så här; jag tänker att det är ok. Att oroa sig gör absolut inget bättre.

Och jodå. Jag vet att jag missar de fina sommarkvällarna men inte helt för nu är det ljust även när jag slutar!

Kram från Ingmarie

Sommarkänsla

Dofterna nu alltså! De är bedövande! Från blommorna, gräset, jorden, solen och vattnet. Så underbara att jag liksom nästan andas ihjäl mig. Tänk om man kunde spara det på burk. Hur härligt hade inte det varit att ha i gråaste november? Samma med ljuset. Men nu funkar det ju inte så därför är det extra viktigt att njuta så mycket som möjligt nu när chansen ges. Har man tur kommer många fler men det är ju ingen garanti oavsett ålder.

En halvmara med sprada är i och för sig alltid fint men just nu njuter jag ännu mer. Både för att jag kan och för allt det vackra. Jag har rest mycket i världen men det finns ingen plats jag hellre vill vara på än Sverige under sommaren.

Det är minst 18 grader i Söderbysjön nu.

Gymet har väl i och för sig aldrig någon sommarkänsla, eller någon väderlekskänsla ö h t faktiskt, men jag gillar att vara där oavsett. På riktigt tycker jag det är skitskoj och jag älskar känslan av att känna mig stark!

Kanske var det just sommargrönskan som gjorde att just denna tavlans färger blev som de blev. Dock vet jag inte om jag är klar med den ännu. Eller den med mig. Så är det ibland. Då får man ta en paus och låta oss vila från varandra. Sen vet jag förhoppningsvis.

Kram från Ingmarie