Från fullt ös till super-chill

Har du någonsin blivit så trött på ett träningspass att du inte ens orkat spotta? Då vet du hur jag kände det på de två sista intervallerna i dag.

6 x 5 minuter med 1 minuts vila är inget monsterpass men jag tryckte på vad jag hade och då kan det bli så där. Det var inte heller några racer-tider men det kändes bra och det är det viktigaste!

Betydligt lugnare var det på simningen. Åkte ut till min absoluta favvosjö här och fullkomligt dog njutardöden. Tyst, stilla, bedövande vackert och ljummet vatten. Det är när det är så här som jag älskar simningen som allra mest.

Allra lugnast har kvällen varit. Middag på mysiga Söderfamiljen med min fina kusin och kusinman. Dvs de jag alltid bott hos innan i den röda lilla söta stugan. Nu har de dock flyttat och vi har vår lilla lya så det gäller att ses på annat vis!
Och ja, du ser att Anders lyckats ta sig hit också. En annan väg mot den i går för det är tydligen fortfarande stopp från Hässleholm.

Kram från Ingmarie

 

Samma sak varje gång

Det slår banne mig aldrig fel.

När det blir sol och värme blir min energi så hög att den är långt över både trädkronor, måne, planeter och rymden. Det är liksom som det plötsligt inte finns någon stoppknapp på mig.

Trots gårdagens aktiviteter så pinnade benen på lätt och fint på löpturen. Sprang upp på Galgberget igen och förbi Hallandsgården för att njuta av bokskogen. Finns det egentligen några vackrare träd?

Stranden var ännu ljuvligare och vattnet ännu varmare än i går. Det var så där varmt att man torkar innan man hunnit upp ut vattnet. Underbart!

Sen var det dax för dubbelpass!
Först ett Strength Development som är typ Body Pump men med fokus på tyngre vikter och färre repetioner.
”Ett koncept där klassisk gymträning möter gruppträningens fördelar. Tänk dig styrketräning i gymmet fast i gruppträningssal och mycket effektivt.”

Jag gillar idén jättemycket och det blir säkert bättre ju mer man gör det men precis som i Bodypumpen så har jag jättesvårt för det här att det måste bytas vikter hela tiden. Jag gillar heller inte att ha en tung stång på axlarna. Dels gillar inte min rygg det och dels är det omöjligt att få den vikt mina ben klarar över huvudet. Men som sagt var, ju mer man gör ju bättre blir det säkert. Jag hoppas åtminstone på lite träningsvärk i morgon.

Direkt efter stack jag bort till Norre Katts park för ännu ett ute-pass.

Nu var det inte Stefan som höll i det och det var ”bara” 45 minuter, men jag lovar att det räckte. Miljarder (nåja) intervaller och hopp så hela kroppen dog mjölksyredöden i oräkneliga omgångar. Ändå lyckades jag och Eeva få till några slags foto-hopp efteråt…

Avslutningen på denna dag tillsammana med Eeva och Maria hade varit magisk oavsett men den blev allt lite extra magisk och skön efter allt svettande.

Kram från Ingmarie

Maxpuls

Att det är viktigt att konditionsträna och höja pulsen så hjärtat får jobba vet väl de flesta vid det här laget.
Jag har i ärlighetens namn dålig koll på både min vilo- och maxpuls men jag vet ändå både när den är låg och hög. Liksom jag vet när jag får mjölksyra. Har allvarligt funderat på att göra fys-tester på ex Aktivitus för att ev kunna optimera träningen bättre men dels är jag lite snål och dels känns det väldigt seriöst. Å andra sidan är det säkert en bra investering, motiverande, inspirerande och lärorikt. Jag har gjort det flera gånger förr i tiden och kanske är det för att jag vet hur de där maxtesterna går till som jag drar mig. De är s-j-u-k-t jobbiga.

I dag tror jag dock banne mig jag lyckats komma bra nära maxpulsen flera gånger!
Första var på löppasset. Jag har en ”trapprunda” som innebär att man springer 184 trappsteg (har räknat dem) upp på Galgberget och när jag är uppe på toppen svänger jag höger och kutar så fort jag bara kan sträckan ner till start igen. Först platt och sen svagt ner. I början känns den biten väldigt behaglig men ju mer mjölksyra benen fått ju tuffare blir även den delen. Grymt bra träning och en garanterad pulshöjare!
Åtta varv med start var 5.30 minut. Plus dit och hem förstås. Medvind och uppför dit. Motvind och nerför hem…

Men det var inte slut där. Nu i kväll har jag testat NW Halmstad uteträning. Just i dag var det ett GRIT Cardio-pass. ”Bara” 30 minuter men himmel som jag fick jobba. Trodde hjärtat skulle hoppa ur ett tag och jag såg nästan inte för svetten rann i ögonen. Superskoj! Deras uteträning finns på flera platser och är helt gratis!

Eftersom jag ändå var både svettig och i gång fortsatte jag på gymet. NW Halmstad City är ett grymt fint gym och de har ett enormt utbud. Faktum är att Halmstad är helt galet gym-tätt så konkurrensen är stor vilket jag tror är jättebra!

Mellan dessa pass har jag dock inte gjort många knop. Mest har jag hängt på stranden med mamma och moster. De är så coola! I stället för att ta bussen så gick de hela vägen med solstolarna på sina ”Dramater”. Mina förebilder!

Kram från Ingmarie

S-e-m-e-s-t-e-r

Klockan 22 i dag, eller snarare 22.05, så började min mycket efterlängtade ledighet. Verkligen både välbehövd och välförtjänt! Tre veckor utan någon klocktid, matlådor och landstingskläder. En underbar känsla faktiskt och jag ska försöka att inte tänka på hur juli-veckorna kommer bli….

Jag började fira detta redan innan jag gick på mitt pass. Varför vänta liksom och dessutom är jag för trött för partaj nu när jag är hemma. Först kalasade jag med löpning, gym och bad.

Och sen med mitt livs billigaste tandläkarbesök!

Det beror i och för sig på att jag lagt en förmögenhet innan och har därmed  har högsta ”rabatten”. .. Men så billigt och inga hål så på något vis är det ju som en dubbel vinst, eller hur?

Kram från Ingmarie

Sånt som ger starka ben

Ibland är jag avis på Anders som kan jobba hemifrån varje dag och slipper att resa och därmed passa busstider. Å andra sidan hade jag aldrig pallat sitta så där mycket. Jag hade fått rumpskav inom  tre dagar. Eller snarare en dag. Så sitt-klen är jag. Vissa dagar sitter jag nästan inte mer än de där turerna på bussen och hur trött jag än är så föredrar jag faktiskt det.
Lägg till en löptrur som i går så är det inte så konstigt att jag plättlätt kommer över 20 000 steg mer eller mindre varje dag. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt men det är nog tur att jag inte har anlag för åderbråck för stödstrumpor vill jag absolut inte (behöva) ha på mig. Det är svettigt nog ändå.

I morgon klockan 22 (hoppas jag) går jag dock på tre veckors (välförtjänt och välbehövd) ledighet så då får benen åtminstone vila lite från betonggolv!

Hurra!

Just i dag har de dock fått jobba dubbelt. Sträckan Åhus – Friseboda har många lättsprungna kilometer men mest är det djup, djup sand eller kuperade spår i skogen. Det är då det är bra att ha kort minne för jag verkar glömma från gång till gång hur jobbigt det är att försöka ta sig fram i mjuk sand. Det gäller verkligen att kolla vinden innan för motvind i detta i 23 kilometer vet i sjuttsingen om jag ens vill prova…

Kanske glömmer jag för att få plats att komma i håg hur magiskt vackert det är! För det är det och det är därför jag gör om det. Sen tänker jag att det måste ju vara grymt bra träning det här! Mina ben är hyfsat starka och det är jättebra tycker jag. Mitt mål är att kunna fortsätta kunna ta mig upp från golvet utan hjälp av händerna, springa i djup sand och uppför backar, hoppa på ett ben och göra djupa benböj med vikt.  Hur fort allt går eller hur tungt jag kan lyfta är mindre väsentligt men ju mindre ”raset” är ju bättre är det förstås. Ju äldre man blir ju mer får man dock jobba för det. Inget kommer längre gratis som så ofta när man är under 40. Bara att acceptera och gilla läget.

Vågorna och strömmarna i havet gjorde att jag fegade ur för en simtur men sprada kan man ju alltid! Och fika!

Kram från Ingmarie

Lättsamhetsbehov

Det är ytterst sällan jag kollar tv när jag kommer hem från jobbet. Jag brukar käka, prata med Anders och slösurfa lite. Men i dag ”behövde” jag verkligen skingra tankarna efter allt tungt på jobbet och då är det onekligen en ganska bra metod att kolla på lättsamheter som t.ex  ”Vänner”.  Ja just precis den gamla serien med femtielvahundra avsnitt. När den gick följde jag den aldrig trots att ”alla” verkade se den så det är kanske på tiden. Den är onekligen fortfarande både rolig och lättsam i alla fall!

Förmiddagen var (tack och lov) också lättsam. Lugn löptur i skogen och en sväng på gymet.

Ibland är det tur man inte vet vad som väntar för då hade jag nog inte upplevt det lika lättsamt…

Kramfrån Ingmarie

Tacksam

Visst finns det ganska många saker jag saknar och gillar med Stockholm men att flytta hit har onekligen varit ett väldigt, väldigt bra val. Det som Stockholm har finns ju faktiskt här också. (Förutom Sats men det finns i Halmstad och snart kommer det förhoppningsvis vara mitt hermmacenter! Fortsättning följer.)

Att ha havet så här nära är absolut en av de största fördelarna. I dag blev det OW-sim premiär och det gick över förväntan! Men det märks att jag är ringrostig när det gäller guppiga vågor. De syns inte här men några hundra meter ut är de ganska envisa.

Några pass till sen kommer det kännas mer bekvämt och jag kommer bli mer och mer säker igen. Jag kanske rent av blir en rackare på att guppa omkring!

Nära land är det 20-21 grader och en bit ut 18-19. Anders tog sitt havspremiär-dopp för i år och var lika förtjust som mig. Som jag hörde någon sa; Det är ju som i Grekland!

Förutom simmet så blev det även intervaller. Alla hopp och benövningar sen i går kändes och märktes i benen men det gick ändå ok. 12 x 2 minuter med 1 minuts vila. Jag hade dock inte klarat fler med bibehållen fart. Som f.ö inte alls var hög! T o m Garmin som ordinerade vila tyckte ansträngningen var för låg. Haha!

Men vet du, jag struntar i att jag är äldre och långsammare, att jag är gråhårig, att rynkorna blir fler och fler och t o m att sommaren är tok-kort för jag lever! Just nu är hur bra som helst och det räcker för mig. Förr är borta, förutom minnena, och framtiden vet vi inte ett smack om.  Det betyder inte att jag tycker att allt är lattjolajbans, vissa saker kan även jag verkligen vara utan, men det betyder att jag fortfarande finns på denna planet och är en del av livet. Jag är helt ärligt glad varje morgon jag vaknar och varje dag jag får gå och lägga mig för det är ingen självklarhet. En dag blir det sista gången jag gör det men fram till dess ska jag banne mig både ha så roligt jag kan, njuta, utmana mig och upptäcka nya grejer.

Kram från Ingmarie

Krympt varv

En hel ledig solig (mån)dag och om jag får säga det själv så har jag nyttjat den otroligt väl men jag är osäker på om den gjort mig mer redo för ett nytt jobbpass…

Dels får jag alltid mersmak av ledighet när jag är ledig och dels tror (och hoppas) jag att mina ben kommer vara en smula sega i morgon.

Började med intervaller på vårt lilla elljus spår. Varje varv är 1500m och jag körde 4 varv med 2 minuters vila mellan varje. Två åt varje håll (såklart) och det ”intressanta är att medsols blev det exakt ett varv innan klockan pep och motsols fick jag springa en bra bit extra innan den tyckte jag gjort 1500 m. Tog någon bort en bit på motsolsvarven? Blev i alla fall galet trött trots att de inte gick snabbare än någon gång innan. Men det kändes åtminstone bra. Extra härligt att få svettas så där mycket att det verkligen stänkte om mig!

Det här att sen kunna hoja till playan på mindre än 10 minuter är sån lyx för mig att jag inte kan beskriva den. Kände mig så himla lycklig när jag satte fötterna i sanden och havet! Jag vet att det behövs regn men just nu njuter jag av solen varje sekund. Men jag retar nästan ihjäl mig på puckona som ”måste” vattna sina gräsmattor trots att vi har bevattningsförbud. Hur tänker man då? Eller förresten, man tänker såklart inte alls!

Ledig måndag betyder också att jag kan köra cirkelträningen på gymet på kvällen så nu har jag svettats ännu mer och är ännu tröttare men också ännu mer lycklig!

Kram från Ingmarie

 

Äntligen söndag kväll!

Den enda gången jag längtar efter att helgen ska ta slut är när jag jobbar den. Särskilt när det är snortungt på jobbet och solen skiner där ute.

Men, och det är ett stort men, jag är ändå mest glad över att jag kan gå hem från jobbet och slipper ligga kvar där som patient. Och att jag hinner njuta av det fina vädret innan passet börjar såklart!
Så jag har verkligen inget att gnälla över men jag tror du fattar vad jag menar.

I går fick jag med mig Anders på en del av mitt backpass minsann! Nog för att jag vet att han kan mycket mer än både vad han tror och vill men att han var en sån rackare på att trycka på i backar visste jag inte. Jag hade inte en chans! Kanske bara en tidsfråga innan han slår mig i antal också. Fast det skulle bara vara bra för då har jag ju ännu bättre draghjälp!

I dag sprang jag dock själv. Genom skogen ut till havet, på stranden och via bryggan för en sprada. Outstandning! Kolla in vattnet alltså! Makalöst!

En grej till förresten. Kolla in denna coola månen som gjort mig sällskap hem från bussen!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

Traditioner är till för att brytas

I alla år (som jag kan minnas) har jag haft som princip att inte äta jordgubbar och nypotatis förrän till midsommar. Fråga mig inte varför. Det är ju egentligen en skittramsig princip för tänk om jag blir sjuk eller dör dagen innan midsommar! Då missar jag ju allt det goda!

Så från och med nu är den traditionen bruten och det känns väldans bra! Har ätit av båda i dag inköpta i fina Bondens skafferi i byn. Som vanligt blev det en hel påse med godsaker. Dyrt men så värt det!

”Traditionen” med att träna vill jag dock inte bryta så den fortsätter jag med.

Först en härlig springtur.

Och sen sista sim-innepasset för terminen med klubben. Märk att jag skrev ”inne” för såklart vi kommer fortsätta ute!

Har du någon tradition du inte trodde du skulle bryta men som du ändå brutit?

Kram från Ingmarie