Vissa dagar svettas jag extra mycket för att få lön. Som i dag.
Det blev tre Indoor Running pass – dvs nästa två timmar på löpbandet. Jag vet inte hur det är med dig men jag svettas så det stänker!😅😅😅
Dessutom sprang jag 35 minuter ute (behövde transportera mig och ibland är benen faktiskt snabbare än SL) och gymade 40 minuter för att ha något att göra mellan två av passen.
En sak är säker, jag ska inte svettas mer i dag i alla fall!🤪
Kram från Ingmarie
Jag har haft fest hela helgen. Min typ av fest alltså. Utan tinnitus och baksmälla.
Den började redan på lördagsmorgonen (efter den ofestliga veckostädningen ska jag väl kanske tillägga) med intervaller i skogen. Hade en fundering på att köra med Löparnas vänner men kände att jag ville vara i min egen lilla bubbla. Regn, grått och kallt men det spelade ingen roll för som jag längtat!
Det var inget märkvärdigt pass, 10 x 2 minuter, men det var intervaller ”på riktigt” igen. Dvs det första sen blodkärlet sprack.
Blev precis lagom trött och absolut toppennöjd.
Ännu nöjdare blev jag med gym-passet. Lastade på så nu blev det nytt ”efterklimakteriet-Pb” (ja jag kallar det så för det är skillnad) på både marklyft och sumo-squat. Väldigt snart är det 10 kilo mer än min vikt på båda. Ja du ser ju hur bestämd och koncentrerad jag är! Haha!
Som alltid försvann tiden rasande snabbt. 70 minuter gymfest!
Nästan så jag inte hann till lördagens verkliga fest. Eller firande. I går var det nämligen 21 år sen vi blev vi.
Ofattbart!
På tal om att tiden går fort…
Hoppas vi får minst 21 år till ihop.
Vi firade på fina Chouchou. ”Växtbaserat och jävligt gott” är deras slogan och vi kan bara hålla med! Makalöst! Vi valde buffén vilket var både bra och dåligt. Bra för det fanns massor att välja på, precis allt var galet gott och man kan ta om hur många gånger man vill. Det var just det där sista som är mindre bra för en som mig som har svårt för att sätta stopp…
Men det var tydligen bara bra för det behövdes till dagens festande.
Jag och Kari åkte till Tyresta Nationalpark . Hon hade en runda som hon absolut ville jag skulle få uppleva och jag förstår varför.
Den hade verkligen allt.
Stigar, grusvägar, asfalt, klippor, bröte, rötter, kalhygge, backar, öppna fält, ängar, tjärn, hav, stegar, mörk trollskog, öppna vidder och t o m vattenpumpar med jämna mellanrum så man slapp vara törstig! Vi fick även se solen emellanåt. Bara en sån sak!
Alltså jag blev helt kär!
Så nära vår huvudstad med allt brus, liv och stök som där är finns denna pärla som känns som en helt annan värld! (Vilket den i och för sig även är…) Enda knepiga är just det där att man verkligen måste ha bil för att komma dit.
Helt klart var vi alla tre lika lyckliga.
På slutet mötte vi Anders som startat lite senare och sprang sin egen runda. Han var lika lyrisk trots felspringningar och blöta fötter.
Men jag undrar ändå om inte Sälka var lyckligast av oss alla. Så härligt att ha henne med igen!
Rundan var ”bara” 18 km men det tog tre (!!!) timmar. Vi tog förvisso en hel del pauser men då stannade jag (som alltid) klockan så de är inte ens inräknade i de timmarna. Vi tog det också väldigt lugnt men mest säger tiden en hel del om hur terrängen var emellanåt. Men vad gjorde väl det? Vi hade tid och vi ville ha ett äventyr!
Undrar dock om detta ingår i just ordet äventyr…
Nu är jag ju som jag är och har jag fått för mig att jag ska bada så ska jag bada. Även om det börjar regna och svetten börjat kallna.
J-a-g-s-k-a-b-a-r-a-i!
Med eller utan blödande sår.
Så nu har jag även testat Rakstas fina badplats.
Och nej, jag ångrade mig inte. Det gör jag aldrig.
Som pricken över allt detta hade vi förstås fika med. Tur bästa Kari hittade ett tak för annars hade det blivit bil-fika och det är ju faktiskt inte riktigt samma sak som ute i det fria-fika, eller hur?
Kram från Ingmarie
Jag vet inte om det är det faktum att jag/vi tagit det stora steget att flytta och börja nytt jobb som gjort att jag plötsligt blivit extra modig. Nu har jag, trots att jag sagt att det inte längre funkar med att planera lopp och trots att det är långt fram i tiden, så har jag anmält mig till inte bara till ett utan två lopp!😱
Det första är i december mitt i flyttkaoset men jag tänkte som så att träna ska jag ju oavsett och 17 km blir nog ett lagom halv-långpass då.😄
Det andra är inte förrän i april nästa år. 😱 Det är dessutom 60+ kilometer vilket kommer bli det längsta jag tagit mig fram till fots någonsin. Alla vet ju också hur vädret kan vara i april så det kan verkligen bli dubbelt utmanande. 🥶
Men utmaningar är skoj! Det gör att vi utvecklas, eller hur? Ibland går det som man tänkt sig och ibland inte hur väl man än förbereder sig och kämpar, men det är väl så livet är och ska vara och är?
Jag sprang till Sofo och testade ett nytt pass i dag.
HIIT Run & Box. Alltså så sjukt skoj! En garanterad svettfest! Passade mig perfekt eftersom jag gillar både löpning och boxning!
För att bli ytterligare lite trött, i musklerna vill säga för träning gör mig mest bara piggare, så blev det ett styrkepass tema ”press” med coach Catherine. Vi kan väl säga som så här, Kajsa är sjukt stark på bänkpress men jag not so much…😱
Och så här blev min avslutning på denna dagen. Svårslaget!
Kram från Ingmarie
Att vara löpcoach är (i all fall med lite fantasi) nästan som att vara proffs.😄 Man får ju faktiskt betalt för att springa!
Det är i alla fall garanterat roligt och svettigt! Körde två Indoor Running pass på raken i dag och tror banne mig inte jag hade mycket mer svett kvar att svettas!😅
Crosstrainingpasset som var innan på dagen var inte riktigt lika svettframkallande men det var inte långt ifrån. Skoj var det i alla fall och det kommer säkert kännas i morgon.💪🏻🤩
Hur har din onsdag varit?
Kram från Ingmarie
En väldigt bra grej med att springa med ryggsäck, kanske extra mycket nu när det blir kallare och den blir tyngre och tyngre, är att när man tar av den och springer utan känns det plättlätt! Särskilt om det dessutom är på löpband som när jag coachar. För ja, det är lättare på löpband för i princip behöver du ju bara lyfta på fötterna.🤪 Du behöver ju liksom inte förflytta kroppen framåt som när du springer ute. Därmed inte sagt att det inte kan vara bra och jobbigt! Är farten hög och/eller bandet lutar kan det bli riktigt tufft men aldrig lika mycket som ute.
Nackdelen med rygga är väl just att det blir tungt och steget sämre vilket ev kan öka risken för skador. (?) jag varken vill eller rekommenderar att man gör det alltid!
Jag passade på att springa med ryggan både före och efter dagens (jobb-löp)pass (på band) så det blev bra blandning av båda varianterna!
Hade helt glömt att det är höstlov men blev snabbt medveten om det när jag skulle simma.😱 Folk kan varken läsa eller bete sig verkar det som och vad badvakterna gjorde har jag ingen aning om. Den ( ja en) syntes inte till mer än vid lekdelen. Grejen var bara att folk verkar tro det är lek lite var som helst. De få crawlbanor som finns (två ynka eftersom alla andra är bokade av föreningar efter kl 15) förvandlades till både hopp-lek- och slö-bröstsim. Det är då jag kör extra mycket med fenor och paddlar/dolme för det gör att de flesta fattar.🤪 Och ja, jag sa ifrån också helt enkelt eftersom det är en säkerhetsrisk.
Kram från Ingmarie
Det var rena grädd-dimman här i morse och jag tycker det är jättemysigt! Allt blir liksom mjukt, tyst och mystiskt. Den försvann dock ganska snabbt så det blev inga så där dim-coola bilder när jag sprang utmed vattnet till jobbet.
När jag tog mitt efterlängtade AW-bad var det så mörkt att man måste använda fantasin för att fatta att det ens är vatten.🤪 Men det är det och jag var i länge. Två gånger t o m. Behövde tydligen verkligen ”bada av mig jobbet”. 😱
Det närmsta jag kommit Halloween denna dag är denna och det räcker.😄 Har ju som bekant en smula svårt för alla dessa kommersiella ”fest-dagar”. 🤪
Kram från Ingmarie
Har du också gått på det där med att man blir stor av att lyfta tungt?
Jag har definitivt gjort det men sen många år tillbaka vet jag att det är en myt. Tvärtom är det ganska svårt att bli stor och biffig! Ärligt talat tror jag inte att jag ens kan blir det.
Däremot har jag lärt mig att lyfta ”heavy shit” är jätteviktigt! Särskilt när du blir äldre och särskilt som kvinna och särskilt före/under/efter klimakteriet.
100% av alla kvinnor som har förmånen att bli äldre kommer ju förr eller senare i klimakteriet men ändå är det fortfarande otroligt tabu att prata om och forskningen är minimal.😳🙄
Lyfta ”tungt” är förstås relativt men för mig är det mer än min kroppsvikt på ex marklyft och sumo squat.
Ju mer jag lyfter ju roligare blir det också!🥳🤩 Körde på Sats Slakthuset i dag för att variera mina vyer lite.😄
Solen har skinit så fint hela helgen och jag har gjort mitt bästa för att fånga så många strålar som möjligt mellan jobbpassen. I går kändes det nästan som vår!
Men vi går mot vintern. Det känns på vattentemperaturen.😀 Snart är det nog is-sim!
Och alltså, det här. Så makalöst vackert och härligt! Absolut en av de bästa sätten att finna ro och få ny energi efter tuffa (arbets)dagar.
Kram från Ingmarie
Sats har ganska nyligen lanserat tre nya HIIT Zone-klasser. De är HIIT Run & lift, HIIT Run & box och HIIT Circuit.
45 minuter högintensiv träning och just nu finns de vara på Sats SoFo (det krävs en helt egen sal) så trycket på att få komma med har varit och är enormt! Jag har hittills hamnat långt ner på väntelistan men skam den som ger sig! Det blev dessutom två på raken! Run & lift + Circuit. Tur man har en träningskompis som Kajsa som är lika tokig. Instruktörerna fattade nämligen inte hur det var möjligt.😀 Vi var ju lyckligt omedvetna innan på vad som väntade i denna sal..😁
Eftersom jag är trögstartad som attan och visste det skulle vara högintensiva 2 x 45 minuter så sprang jag dit. Hade jag inte gjort det hade jag antagligen inte kommit i gång förrän första passet var slut.🤪
Det var ruskigt svettigt, riktigt tufft, superskoj och väldigt varierande. Först kändes det otroligt rörigt men det blev kristallklart ganska fort. Vi sprang fortare och fortare, både på platten och i branta backar. Vi lyfte, hoppade, kastade och svingade tills inte en enda muskelcell var oanvänd. Tiden bara försvann!
Mina kläder var dyngsura av svett! Underbart!
Som de segisar vi är så körde jag och Kajsa ändå lite extra core efteråt.😀💪🏻
Fick även in lite simning några timmar senare för jag skulle ”ändå förbi” simhallen.🙄
Jag och Anders fick nämligen ett ryck och bestämde oss för att lyssna på orgelkonsert i Sankt Jacob kyrkan som ligger precis vid Kungsan. De har liknande arrangemang året runt och det är helt gratis! man kan ju gå på sånt fastän man inte tror.
Vackert och stämningsfullt men emellanåt var det lite väl högt, dramatiskt och stökigt för vår smak. Intressant det där för jag tror inte ljudnivån var mycket lägre än på vilken annan konsert som helst men jag såg inte en enda med öronproppar!
Nu känner jag mig i alla fall redo för helgjobbet. Bara hoppas träningsvärken inte blir allt för svår. haha!
Kram från Ingmarie
Jag vet inte hur det är med dig men när allt flyter på, jag är frisk, familjen är frisk, vännerna hör av sig och man har möjlighet att träffas, jobbet är skoj, maten smakar och det liksom känns härligt att vakna varje morgon då är det lätt att jag glömmer bort mig och tar allt för givet. Lätt att tro att det alltid kommer vara så där bra.
Så är det förstås inte för livet är inte som ett rakt streck. Tack och lov får jag väl kanske säga för personligen tycker jag det skulle vara väldigt trist.😀
Förr eller senare händer något, som t ex det där blodkärlet vid min tolvfingertarm som läckte blod, och allt flytet blir bara en enda röra. Plötsligt kan man inte ens tänka tanken på att lyfta den lättaste hanteln eller springa ens 3 steg. Visst är det både fascinerande och läskigt?
Det är dock då man får en rejäl påminnelse om vad som är viktigt i ens liv och när det åter ljusnar är man verkligen tacksam över varenda litet framsteg. Att springa till jobbet med rygga är en grej. Något jag nästan tyckt varit lite tråkigt är nu som värsta bästa festen!🥳
För att inte tala om att träna styrkepass med en vän som bästa Kajsa och känna att musklerna blir alldeles darriga av trötthet för att man tagit i. 🤪 Jag trodde det skulle vara fokus ”press” på Prf strength-passet och var beredd på att få darrig överkropp men det var ”benböj” på schemat så nu är benen ännu mörare. De jobbade ju på bra i går också och i morgon kommer de få bekänna färg ännu mer.😱🤪
Något jag nog dock aldrig kommer underskatta, tycka är tråkigt eller ta för givet är mina kall-och isbad. Varje gång är både unik och speciell. I kväll var inget undantag. Jag och sjön i pannlampas sken. För mig är detta magi på hög nivå!😍
Kram från Ingmarie
Som du vet har jag svårt att förstå hur man kan sitta ner allt för länge. Mitt rumpskav kommer inom 15 minuter när jag måste sitta still som i en bil (bl.a därför jag föredrar tåg) så då gäller det att förbereda sig väl både fysiskt och psykiskt!
Eftersom plikten kallar behövde vi ta oss tillbaka till Stockholm och eftersom vi nu har en (bil-)Tiger så var ju färdmedlet givet. 😁
Innan avfärd rastade jag av mig i skogen. Både på platten utmed Nissan och i backarna till/på/från Galgberget. Vindstilla, lite fuktig dimma och dis, frisk luft och gudomligt vackra färger. Inte ens 48-timmarsträningsvärken (sen styrkepasset i söndags) kunde förstöra det!
När vi tog oss uppåt landet stannade vi riktigt många gånger både för att sträcka på benen, gå på toa, käka, lämna några dokument och (såklart) bada! Det är minsann inte alla som badat näck en oktober-dag vid Näsudden utanför Värnamo. Men jag har!🥳
Rumpskavet slapp jag inte men det var väldigt mycket lättare att stå ut med när turen blev så här!
Gillar du att färdas med bil?
Kram från Ingmarie