Trög och pigg

Det hjälpte inte varken med sol, medvind, fin miljö eller snabbskor. Benen var tröga som en mycket gammal och igenrostad traktor.😱

Men jag gjorde som jag tänkt ändå för det var ju inga andra ”fel” på mig. 🤪

Uppvärmning, 30×30-30 + 5 minuter i tröskelfart och nedjogg.

Plus ett gympass och där var åtminstone de tröga benen starka. Alltid något!🥳

Som överallt i vårt land denna tid på året så mörknar det tidigare än barnprogrammen börjar men är man badsugen så är man. Då stoppar inte ens mörkret en! Nu har jag dessutom sån tur att jag har likasinnade vänner som Maria med pannlampa (missade nämligen få med den i packningen) så det var inte ens ett problem att det var kolsvart. Helt klart var vattnet varmare än den friska vinden och det var nog mer tur än skicklighet att inget flög i väg. Härligt var det och som alltid längtar jag till nästa gång.

Kram från Ingmarie

Mysdag

Det blåser frisk på bästkusten kan jag berätta men det gör inget för det är ändå mest bara härligt att vara här! Har hängt med mamma och Ulf i två olika omgångar och det har absolut varit det bästa i dag! Ännu en fördel med Åhus för det blir kortare väg för att träffa dem.

Löprundan blev runt Sperlingsholms gods. En av minna favvisar oavsett årstid. Bokskog är banne mig fint även när det är november. Löven på marken är alldeles roströda!

Var även en sväng på Actic-badet. De tycker elen och räntorna är för dyra och har därför bara bastun öppen vissa tider. Men inträdespriset var förstås det samma…
Tack och lov är den bassängen en av de varmaste jag vet men därmed inte sagt att den är varm-varm. Så det de sparade på bastun förlorade de på att jag duschade varmt extremt länge och jag är garanterat inte den enda som gör det…

Kram från Ingmarie

Sånt man inte behöver veta

Vissa vetskaper kan man verkligen leva utan men ibland lär man sig saker trots att man inte vill. Som i dag.

Det går tydligen att köra och instruera ett svettigt och tufft Indoor Running pass med bedövad käft. Ett ”kort besök för lite putsning” hos tandis blev nämligen ett nästan 90 minuter långt inklusive x antal bedövningar och några stygn. Fy bubblan alltså. Fatta mig rätt, jag är otroligt tacksam över att ha jordens bästa tandläkare men därmed inte sagt att jag gillar att besöka honom. Nu hoppas jag i alla fall jag slipper gå dit på ett tag. Har varit lite väl många besök där på sistone. Förutom mina dåliga fot-gener så har jag även fått dåliga tand-gener men jag gör mitt bästa för att de inte ska ta över mitt liv. Gener går att påverka otroligt mycket men inte alltid till 100%.

Hur som helst. Resten av kroppen har i alla fall varit på topp och sånt ska man alltid vara tacksam över. Benen har gått som trumpinnar på alla löppassen. Två ute och två inne. Enda sega var väl uppför Götgatsbacken på hemvägen. Den backen kan verkligen döda vilka ben som helst! Särskilt om man har rygga.

Mitt plåster på den stackars tanden blev det här. Funkar mot allt!

Kram från Ingmarie

Svettiga jobb och kalla bad

Det blev visst vår i ytterligare några dagar! Eller nästan svensk sommar förresten! Jag hade på tok för mycket kläder på mig i går när jag sprang. Blev verkligen grundlurad av det gråa vädret!

I dag var jag smartare men det var varmt hela vägen trots konstant motvind. Ljuvligt! Då menar jag alltså inte motvinden.

Mina jobb är alltid varma så där är inga överraskningar.
Detta är såklart svettigast.

Sjukan-jobbet är dock emellanåt inte långt efter. Det brukar svalka att komma ut men inte i går kväll trots den sena timmen. Märklig känsla!

När jag hade coachat/kutat klart i dag drog vi till Nynäshamn. Åkte bl.a den fina Strandvägen och hittade en vacker vik i solen! Lite krångligt att gå i för all sten men det var det värt!

Ett annat stopp var vid mysiga Lövhagens café. Har varit där innan när vi kört den coola swimrun-banan som finns där så jag visste det skulle bli bra. De har jättegoda vegan-mackor, varmt kaffe och personalen är supertrevlig. Den mysiga miljön ingår.

Hemvägen blev en kringelikrokväg genom småbyar och som av en händelse (nåja) så dök det upp en jättefin sjö med badplats. Ja du fattar va? Hur skulle jag ha kunnat låta bli?

I morgon blir det en hel-dag med svett och jag är lite nervös men samtidigt väldigt förväntansfull!

Kram från Ingmarie

När man minst anar det

Jag har satt Pb i marklyft!

Inte bara som ”post-klimakteriet Pb” utan Pb som i någonsin. Nästan så jag tror jag hittar på.. Haha.

Så här var det;
Med tanke på hur kasst jag sov i natt (månen verkar vara extra fet och jobbig för jag är inte ensam om detta) så hade jag inga förhoppningar på dagens Performance Strength pass. Faktum är att jag sov så dåligt att jag avbokade morgonens Run&Box pass och i stället sov en stund till. Det blev ett hyfsat bra sim-pass i stället.

Även om jag hade sovit bra så hade jag inga som helst planer på att maxa några marklyft eftersom jag skulle coacha löppass direkt efteråt. Men så blir det som det alltid blir på SoFo. Jag får massor av energi, jag inspireras av de andra deltagarna (särskilt min vän Kajsa som är galet stark) och får massor av pepp av coach Cathrine som har dessa torsdags-pass.

10 kilo över min vikt har varit mitt första mål och det blev 10,5 kilo i dag!

Jag är väl medveten om att det finns de som lyfter både tre och fyra gånger sin egen vikt men det struntar jag i. Jag är skitnöjd och jätteglad! Och lite stolt faktiskt. Tror inte det är många 56 + åringar som klarar det. (Eller?)
Nu får det nya målet bli 15 + min vikt. Phju!

Det var betydligt svårare att få till ett synkat hoppfoto med Cathrine och Kajsa än att lyfta tungt. Haha!

Det är riktigt festligt och förunderligt det här att jag som inte velat ha ett endaste mål på extremt många år plötsligt har konkreta mål både med styrka och löpning! (Tänker på det där sex-milsloppet i april…)
Man ska verkligen aldrig säga aldrig!

Har du några mål just nu?

Kram från Ingmarie

 

Verkligen svettats för pengarna

Vissa dagar svettas jag extra mycket för att få lön. Som i dag.

Det blev tre Indoor Running pass – dvs nästa två timmar på löpbandet. Jag vet inte hur det är med dig men jag svettas så det stänker!😅😅😅

Dessutom sprang jag 35 minuter ute (behövde transportera mig och ibland är benen faktiskt snabbare än SL) och gymade 40 minuter för att ha något att göra mellan två av passen.

En sak är säker, jag ska inte svettas mer i dag i alla fall!🤪

Kram från Ingmarie

Helgfest

Jag har haft fest hela helgen. Min typ av fest alltså. Utan tinnitus och baksmälla.

Den började redan på lördagsmorgonen (efter den ofestliga veckostädningen ska jag väl kanske tillägga) med intervaller i skogen. Hade en fundering på att köra med Löparnas vänner men kände att jag ville vara i min egen lilla bubbla. Regn, grått och kallt men det spelade ingen roll för som jag längtat!

Det var inget märkvärdigt pass, 10 x 2 minuter, men det var intervaller ”på riktigt” igen. Dvs det första sen blodkärlet sprack.

Blev precis lagom trött och absolut toppennöjd.

Ännu nöjdare blev jag med gym-passet. Lastade på så nu blev det nytt ”efterklimakteriet-Pb” (ja jag kallar det så för det är skillnad) på både marklyft och sumo-squat. Väldigt snart är det 10 kilo mer än min vikt på båda. Ja du ser ju hur bestämd och koncentrerad jag är! Haha!

Som alltid försvann tiden rasande snabbt. 70 minuter gymfest!

Nästan så jag inte hann till lördagens verkliga fest. Eller firande. I går var det nämligen 21 år sen vi blev vi.
Ofattbart!
På tal om att tiden går fort…
Hoppas vi får minst 21 år till ihop.

Vi firade på fina Chouchou. ”Växtbaserat och jävligt gott” är deras slogan och vi kan bara hålla med! Makalöst! Vi valde buffén vilket var både bra och dåligt. Bra för det fanns massor att välja på, precis allt var galet gott och man kan ta om hur många gånger man vill. Det var just det där sista som är mindre bra för en som mig som har svårt för att sätta stopp…

Men det var tydligen bara bra för det behövdes till dagens festande.
Jag och Kari åkte till Tyresta Nationalpark . Hon hade en runda som hon absolut ville jag skulle få uppleva och jag förstår varför.
Den hade verkligen allt.
Stigar, grusvägar, asfalt, klippor, bröte, rötter, kalhygge, backar, öppna fält, ängar, tjärn, hav, stegar, mörk trollskog, öppna vidder och t o m vattenpumpar med jämna mellanrum så man slapp vara törstig! Vi fick även se solen emellanåt. Bara en sån sak!
Alltså jag blev helt kär!
Så nära vår huvudstad med allt brus, liv och stök som där är finns denna pärla som känns som en helt annan värld! (Vilket den i och för sig även är…) Enda knepiga är just det där att man verkligen måste ha bil för att komma dit.

Helt klart var vi alla tre lika lyckliga.

På slutet mötte vi Anders som startat lite senare och sprang sin egen runda. Han var lika lyrisk trots felspringningar och blöta fötter.

Men jag undrar ändå om inte Sälka var lyckligast av oss alla. Så härligt att ha henne med igen!

Rundan var ”bara” 18 km men det tog tre (!!!) timmar. Vi tog förvisso en hel del pauser men då stannade jag (som alltid) klockan så de är inte ens inräknade i de timmarna. Vi tog det också väldigt lugnt men mest  säger tiden en hel del om hur terrängen var emellanåt. Men vad gjorde väl det? Vi hade tid och vi ville ha ett äventyr!

Undrar dock om detta ingår i just ordet äventyr…

Nu är jag ju som jag är och har jag fått för mig att jag ska bada så ska jag bada. Även om det börjar regna och svetten börjat kallna.
J-a-g-s-k-a-b-a-r-a-i!

Med eller utan blödande sår.

Så nu har jag även testat Rakstas fina badplats.
Och nej, jag ångrade mig inte. Det gör jag aldrig.

Som pricken över allt detta hade vi förstås fika med. Tur bästa Kari hittade ett tak för annars hade det blivit bil-fika och det är ju faktiskt inte riktigt samma sak som ute i det fria-fika, eller hur?

Kram från Ingmarie

Bokat utmaningar

Jag vet inte om det är det faktum att jag/vi tagit det stora steget att flytta och börja nytt jobb som gjort att jag plötsligt blivit extra modig. Nu har jag, trots att jag sagt att det inte längre funkar  med att planera lopp och trots att det är långt fram i tiden, så har jag anmält mig till inte bara till ett utan två lopp!😱

Det första är i december mitt i flyttkaoset men jag tänkte som så att träna ska jag ju oavsett och 17 km blir nog ett lagom halv-långpass då.😄

Det andra är inte förrän i april nästa år. 😱 Det är dessutom 60+ kilometer vilket kommer bli det längsta jag tagit mig fram till fots någonsin. Alla vet ju också hur vädret kan vara i april så det kan verkligen bli dubbelt utmanande. 🥶

Men utmaningar är skoj! Det gör att vi utvecklas, eller hur? Ibland går det som man tänkt sig och ibland inte hur väl man än förbereder sig och kämpar, men det är väl så livet är och ska vara och är?

Jag sprang till Sofo och testade ett nytt pass i dag.

HIIT Run & Box. Alltså så sjukt skoj! En garanterad svettfest! Passade mig perfekt eftersom jag gillar både löpning och boxning!

För att bli ytterligare lite trött,  i musklerna vill säga för träning gör mig mest bara piggare, så blev det ett styrkepass tema ”press” med coach Catherine. Vi kan väl säga som så här, Kajsa är sjukt stark på bänkpress men jag not so much…😱

Och så här blev min avslutning på denna dagen. Svårslaget!

Kram från Ingmarie

Som ett proffs

Att vara löpcoach är (i all fall med lite fantasi) nästan som att vara proffs.😄 Man får ju faktiskt betalt för att springa!

Det är i alla fall garanterat roligt och svettigt! Körde två Indoor Running pass på raken i dag och tror banne mig inte jag hade mycket mer svett kvar att svettas!😅

Crosstrainingpasset som var innan på dagen var inte riktigt lika svettframkallande men det var inte långt ifrån. Skoj var det i alla fall och det kommer säkert kännas i morgon.💪🏻🤩

Hur har din onsdag varit?

Kram från Ingmarie

Rygga-löp och vild bassäng

En väldigt bra grej med att springa med ryggsäck, kanske extra mycket nu när det blir kallare och den blir tyngre och tyngre, är att när man tar av den och springer utan känns det plättlätt! Särskilt om det dessutom är på löpband som när jag coachar. För ja, det är lättare på löpband för i princip behöver du ju bara lyfta på fötterna.🤪 Du behöver ju liksom inte förflytta kroppen framåt som när du springer ute. Därmed inte sagt att det inte kan vara bra och jobbigt! Är farten hög och/eller bandet lutar kan det bli riktigt tufft men aldrig lika mycket som ute.

Nackdelen med rygga är väl just att det blir tungt och steget sämre vilket ev kan öka risken för skador. (?) jag varken vill eller rekommenderar att man gör det alltid!

Jag passade på att springa med ryggan både före och efter dagens (jobb-löp)pass (på band) så det blev bra blandning av båda varianterna!

Hade helt glömt att det är höstlov men blev snabbt medveten om det när jag skulle simma.😱 Folk kan varken läsa eller bete sig verkar det som och vad badvakterna gjorde har jag ingen aning om. Den ( ja en) syntes inte till mer än vid lekdelen. Grejen var bara att folk verkar tro det är lek lite var som helst. De få crawlbanor som finns (två ynka eftersom alla andra är bokade av föreningar efter kl 15) förvandlades till både hopp-lek- och slö-bröstsim. Det är då jag kör extra mycket med fenor och paddlar/dolme för det gör att de flesta fattar.🤪 Och ja, jag sa ifrån också helt enkelt eftersom det är en säkerhetsrisk.

Kram från Ingmarie