Simning

Bockeboda

Bara drygt 30 minuters bilresa från oss ligger Bockeboda.

Bockeboda strövområde ligger på Nävlingeåsens sluttning, ner mot Kristianstadsslätten. Från Bockatorpet utgår flera av Stiftelsen Skånska Landskaps markerade vandringsleder och en mtb-led. I strövområdet finns en zoneringskarta med zoner för friluftsliv. I området finns också motionsspår för den som vill löpträna. I Bockeboda möter du granskog i norr och blandad lövskog i söder. De hundraåriga ekarna vid Uddarp är särskilt värdefulla och ingår i Kristianstad Vattenrikes temalandskap ”Värdefulla trädmiljöer i odlingslandskapet”.

Jag hade hört mycket positivt om detta ställe och nu fattar jag exakt varför folk gillar det så mycket. Wow alltså!

Det finns massor av olika spår att välja mellan, en fin rastplats, ett litet utegym och själva torpet har både omklädningsrum och servering. Det var dock stängt i dag. Funderar på att även gå med i Härlöfs IF för då kan man köpa till en tagg så man alltid kan komma in. Dessutom verkar de ha en del skoj träningar!

Jag och Anders sprang en bra bit i hop på först gula och sen blå slingan. Helt galet fint och då är det ändå fortfarande inte ens vår. Det är blandskog, granskog, bokskog, ekskog och tallskog i en underbar blandning. Stigarna är extremt bra markerade och det är nog faktiskt snudd på omöjligt att springa fel.

På den blå leden finns flera olika roliga informationsskyltar man kan läsa.

När Anders ville vända tillbaka fortsatte jag. Ju mer och ju längre jag sprang ju mer förälskad blev jag. Det går liksom inte riktigt att förklara hur fint det är. Bokskogarna kommer vara magiska när de slår ut!

Det blev många timmar där innan vi avslutade med gofika. Den bästa fikan om du frågar mig!

För att hinna till simträningen hade jag packat med mig alla grejer. Trodde jag…
Hade visst glömt det viktigaste.
Baddräkten!

Men det var kanske bra för då kom Anders hem och slapp roa sig med att vänta.
Vi åkte hem, packade ur alla prylar + matkassar (storhandlade på vägen), jag fick med mig baddräkten och sen in till stan igen. Jag var bara 3 minuter sen och hann med hela passet. Som alltid ruskigt skoj och så värt bilkörandet!

Nu väntar tre intensiva kursdagar men jag är både laddad och redo!

Kram från Ingmarie

 

Tomt men proppfullt

Det är något i knoppen som inte är riktigt med mig just nu. Kroppen är tipp topp men huvudet trött och egentligen vet jag ju varför. Under två månader har precis allting varit (och är fortfarande) nytt med allt vad det innebär. Ny plats, nytt jobb, nya kollegor, nya utbildningar, nytt hem, nya rutiner, nya träningsmiljöer, nya grannar, nytt gym och mitt i alltihop en extra kurs som kräver både tid och fokus, inköp av ett “fritidsboende”, sjukdom i familjen och utställning på Åhus konstrunda.
Så nej, det är inte ett dugg konstigt att skallen är både full och tom på en och samma gång. Den håller liksom på att svämma över men eftersom ännu mer måste in så försöker jag göra tomrum genom att inte fundera så mycket på någonting som kan ta plats. Troligtvis en konstig förklaring men det är också en märklig känsla…

Fatta mig rätt, det mesta är ju övervägande bara roligt och positivt och framförallt helt självvalt så jag klagar inte. Jag bara konstaterar och förstår varför jag liksom har lite svårt för att “tagga till” när det vankas intervaller eller lyfta tungt.

Sen vet jag inte om jag kanske bara inbillar mig allt för kroppen fortsätter att funka och leverera. Jag är millimeter från att klara en chins utan band, jag ökar på vikterna och på dagens 4 x 1500 m på elljusslingan här sprang jag många sekunder snabbare än förra gången.
Å andra sidan blev jag också tröttare. Tror jag. Minnet när det gäller sånt är tack och lov högst kortvarigt.

Samtidigt så tror jag att träningen är min bästa ventil och den som gör att jag orkar. Ute är bäst men simma i en solfylld bassäng på egen bana är inte så illa det heller!

Det blev några kilometer innan jag tyckte jag var klar. Gjorde lite olika teknikövningar och intervaller men mest bara väldigt kravlöst på känsla.
Enda nackdelen med simningen är att det är en bit att åka så det blir inte riktigt så ofta som jag önskar. Till sommaren öppnar de dock en utebassäng här som jag ser fram emot att nyttja!

Kram från Ingmarie

Bakgårdslöpning, teater och toksim

20 km på min bakgård denna söndag och alltså vilken bakgård jag har! Lyllos mig! Att solen sken från en klarblå himmel gjorde ju inte det hela direkt sämre. I medvinden med solen i ansiktet önskade jag att jag hade kortbrallor. I motvinden i skuggan önskade jag att jag hade mössa.

Egentligen hade vi planerat en utflykt men insåg att tiden inte skulle räcka till för eftermiddagen var vigd åt kulturen. Jag har sett Phantom of the Opera en gång för 130 år sedan i Stockholm, eller i alla fall minst 40 år sen, och minns hur hänförd jag var. Det blev samma känsla i dag även om träsmaken pga dåliga stolar höll på att döda min rumpa och mina ben. (Anders också!) Jag är helt fascinerad över de medverkandes röster och orkesterns musik. Ofattbart när man funderar på hur mycket de måste ha övat och hur de kan leverera föreställning efter föreställning.

Den där musiken klingar fortfarande i mitt huvud och var med mig på hela simpasset utom när jag höll på att dö av mjölksyra och syrebrist. Tufft och skoj! Coach Håkan vet minsann hur vi ska utmanas.

Kram från Ingmarie 

Sportlov

Ledig fredag är guld för då kan jag simma med klubben. Det är tydligen sportlov så det var lite extra gott om plats idag. Underbart! Fast lite konstigt också. Ska man inte sporta mer på sportlovet? Eller har alla åkt iväg för att sporta någon annanstans?

Simningen gick väl si så där men det kvittar för oavsett så är det bra och skön träning med roligt före- och eftersnack.

Kanske var det sportlovet som gjorde det var gott om plats på gymet också fast det borde ju egentligen vara tvärtom…


Hur som helst så sprang jag dit och hem för även om det regnar så vill jag ju vara ute (och sporta). Faktum är att dagsljus är livsviktigt för oss alla på många olika sätt och vis så det borde vara lag på att alla ska ha tillgång till det. Eller vad tycker du?

Kram från Ingmarie

A till B med extra allt

I måndags testade jag ju Skåneleden nästan hela vägen till Gropahålet men fick vända eftersom jag behövde ta mig hem igen. I dag hade jag lyxen att kunna springa one-way för Anders kunde möta upp mig i Friseboda.

Vädret var lika fint som i måndags förutom lite mer vind. Jag sprang genom stan via fina Äspet innan jag hoppade på Skåneleden.

Helgeån genom Åhus

Denna sträckan klassas som enkel men jag tror inte den som bestämt det har sprungit alla kilometrarna i sanden. Den suger! Men det gör inget för dels tänker jag att det är bra träning och dels är det så vackert att man liksom glömmer bort hur tungt det faktiskt är.

Stränderna är som tagna ur en resebroschyr och stigarna är varje (trail)löpares dröm!

Husen man springer förbi är ofattbara och jag har fantasi-köpt minst 23 stycken bara i dag.

Precis när man börjar känna att benen inte orkar med mer sand så svänger leden av in i skogen och man får springa stig igen ända till bron över Gropahålet.

Vid Nyehusen tar leden slut och man får hitta egna vägar fram till Friseboda. Det finns massor av stigar att välja mellan och så länge man bara har koll på vad havet är kan man i princip inte springa fel. Har man pigga ben väljer man sandstigar. Om inte kan man välja skogen. Hur bra som helst!

I Friseboda väntade Anders (han hade orienterat lite) men innan picknicken fanns bara en sak i mitt huvud trots att jag egentligen var både hungrig och sjukt kaffesugen. Men havet alltså! Hur skulle jag kunna motstå det?

Finns det förresten något härligare och godare än just kaffe och lite goda (vego)mackor efter träning och bad? Finare än så här blir det nästan inte!

Men dagen var inte slut där. Efter handling och förberedelser för middag och matlådor var det dax för söndagssimmet med klubben. Håkan bjöd på ett ruskigt roligt pass och Anders visade ännu en gång att han är en stjärna i bassängen! jag har försökt lära mig voltvända i typ hundra år. Han klarar det direkt. Fort simmar han också!
Helt klart är han en simmare. Han har bara inte fattat det ännu.

Helgen blev som sagt var inte som planerad men den blev väldigt bra ändå!

Kram från Ingmarie

Otto på besök

Typ överallt har det varnats om stormen Otto och nu är den här! (Vem kommer förresten på alla dessa namn???)
Det behövs ingen hårtork om jag säger så. Haha!
Fick hålla hårt i papperspåsarna!

Jag hoppas det lugnar sig till i morgon så att tågen rullar igen så att jag kommer dit jag ska.

Håret blev i alla fall både torrt, luftigt och extra rufsigt efter fredags-simningen med klubben. Förutom att vi simmade fick jag äran att hålla ett kort intro-pass till vattenlöpningens underbara värld. Jättekul! (Även deltagarna tyckte det även om de blev tröttare än de trodde de skulle bli. Hehe) Det innebar också att jag hade extra mycket leksaker med mig.

Innan Otto kom hann jag i alla fall med löppasset. Vet inte vad som flög i mig men de tänkta 4 x (5+3+1) minuter blev 5. Kanske berodde det på att om jag “bara” hade kört 4 set så hade det blivit en extra lång nedjogg och eftersom jag i grunden på något vis är väldigt lat så tyckte jag det var bättre att köra 3 intervaller till. Då får man ju liksom vila emellanåt.

Det var inte förrän jag kom hem som jag märkte att det visst hade regnat en hel del för jag var totalt plaskblöt. Måste ha varit ovanligt fokuserad.. Eller nåt…

Stormar det hos dig också?

Kram från Ingmarie

Mitt fredagsmys

I går var det vår (nåja) och i dag blev det plötsligt en grå sörja av jag vet inte vad. Regn, snöblandat jox och sen ännu mer regn. Men det är ljust längre! För bara två veckor sedan var det kolsvart ute redan när vi simmade. I dag var det minsann ljust ända till slutet!

Körde en serie med 4 x (200-100-50) m + insim, drills och avbad. Gick riktigt bra faktiskt!

Trodde axlar och rygg skulle vara stendöda efter morgonens gympass men det kommer kanske i morgon… Men det gör inget för då är det ju Löpningens Dag och då ska benen (förhoppningsvis) vara de som jobbar mest!

Under en timme på gymet hinner jag väldigt mycket. Vila/babbla är trevligt men när jag kör då kör jag. Fokus överkropp rakt igenom i dag.

Gå med vikt ovanför huvudet är jobbigare än det kan verka. Grymt bra övning!

Stak-intervaller har tydligen blivit min nya grej. Effektivt och svettigt!

På tal om morgondagens tema så har jag ännu inte riktigt bestämt mig för vad det blir. Jag har tre val och alla är bra på sitt vis. Träna själv, provspringa Stävie Trail, eller vara med på mitt hittills kanske galnaste lopp.

Skönt jag kan vela och fundera tills i morgon…

Kram från Ingmarie

Balsby – Lerjevallen (med knorr)

Mitt Skåneleds-upptäckande fortsätter och i dag blev det SL6 mellan Balsby och Lerjevallen. Det är tre etapper och den första börjar egentligen i Kristianstad men jag var inte alls sugen på att kuta så mycket asfalt och ännu mindre förbi en stad. Med facit i hand var det tur jag tog det valet för annars hade mina fötter nog helt gått i strejk…

Jag visste efter att ha läst om rutten att den skulle gå en hel del utmed den gamla järnvägen men jag var inte beredd på att det var så långt och så mycket asfalt. Tror inte de som gör de fina beskrivningarna vet det heller för det kändes som om asfalten var väldigt nylagd. Hade jag haft Annas sällskap hade dessa första 10 km varit en baggis men när man bara har sina egna tankar att lyssna på kan det bli en smula enformigt med pannkaksplatta asfaltsrakor. Å andra sidan är det garanterat karaktärsbyggande och fötterna höll sig glada så jag har egentligen inget att klaga på.

En bit innan Arkelstorp rättade det dock till sig. Rejält! Nu snackar vi fina skogsvägar med hästhagar, mossbeklädda gärdsgårdar, stigar, backar, gulliga små byar med hus i alla storlekar och former. Plus en massa roliga vägnamn.

Islandshästar!

Ardenner!

Glömde ta bild på “Korta Inger” och “Lille Pär”. 🙂

När man närmar sig Lerjevallen kommer man på några av alla de spår som finns där. Sista biten till sjön är nerför den fd skidbacken!

För att njuta lite till tog jag även ett varv runt sjön innan jag mötte upp Anders som roat sig på egen hand på spåren där. Lerjevallen var en otippad pärla! Här kommer vi garanterat att hänga mer.

Jag hade ställt in mig på att äntligen få bada i en sjö och fick nästan lite panik när jag såg den var istäckt! Men det finns fler med samma längtan för det fanns ett perfekt hål vid badbryggans stege!

Hela festen avslutades med fika på värmestugans veranda. Underbart!

Men jag blev frusen. Trots rumpvärmare och full värme i bilen, en extra sightseeing-sväng för att nyttja den där värmen, storhandling med både mössa och vantar frös jag så jag skakade. Ändå ville jag simma!
Ja, jag håller med om att det är en smula konstigt… Men det dröjde inte många minuter innan coach Håkan gjort så jag fått upp värmen. Jätteroligt och jättejobbigt pass som jag inte ångrar en sekund att jag var med på. man gör ju sällan det. Inte ens fastän tänderna skallrar.

 

Kram från Ingmarie

En Höjdar-dag

Jag är verkligen, verkligen lyckligt lottad. Inte nog med att jag är frisk, har ett jobb, ett hem, en familj och världens bästa sambo. Jag har även fantastiska vänner som Anna och Fredrik som så frikostigt delar med sig av både det ena och andra.

Som i dag!

Anna tog med mig på en löparrunda som verkligen hamnade på min topp 10 när det gäller backar, vackra vyer, perfekta stigar, coola vattendrag och variation. Anna gjorde en perfekt beskrivning av första loopen som heter Höjdarnas höjdarled här. Har du möjlighet så testa den! Eller någon av de andra hundra miljoner stigarna och lederna som finns i Hovdala-området.

21 km och 400 höjdmeter blev det men det kändes mer som en runda i en pytteliten park för tiden bara flög i väg! Man kan verkligen spring-snacka bort många timmar utan att det märks!

Men inte nog med detta, jag blev även hembjuden till deras nya fina sportstuga på finkaffe och lunch! Snacka om att bli bortskämd!

Jag är ruskigt avis på stugan men har jag tur får jag komma tillbaka och kanske t o m vara sällskapsdam till Bertil och Ove. Vilka sötnosar!

Den fina rundan, sällskapet, maten, kaffet och kissekatterna gjorde mig tydligen så glad och pigg att jag inte kunde låta bli att köra klubbens simträning i Kristianstad på vägen hem. Superskoj men nu ska jag inte göra många mer knop i dag.

Kram från Ingmarie

Nattfejs

Jag undrar vad de som ständigt jobbar natt, och ändå ser pigga och fräscha ut, har för knep. Förr, typ innan jag blev 45/50, klarade jag både 3 och 4 nätter på raken med både hjärna och kropp i behåll men nu för tiden blir jag direkt korkad av nattsudd.

Under tiden går det väl ok även om hjärnan blir en smula trög emellanåt. Tur det finns miniräknare och manualer om jag säger så.

Men efter. Då verkar varenda cell logga ut.

Sov några timmar och tog mig till simträningen. Den vill jag inte missa och jag vet ju att det är bästa boten mot (jobb)jetlag.

Kram från Ingmarie