TGS-race

Det finns lopp och sen finns det lopp. 

Du vet de där som går rakt in i (löpar)hjärtat och som ger minne för livet.

I dag har jag sprungit ett sånt! 🤩 TGS – Trail genom Skåne – arrangeras av Anna Nystedt,, Fredrik Nystedt och Laurent Leloup.
TGS50 är en 50 km lång A-B-sträckning mellan Lövestad och Kullatorpet.
TGS 25 är de sista 25 km på ultran, från Snogeholm till Kullatorpet.

Jag valde 25:an (i verkligheten var den 26,3 km men det visste jag inte då🤪) mest för att jag inte ville Anders skulle behöva vänta på mig för länge.😬

Snogeholm är ett enormt  vackert strövområde och vi var en härligt brokig skara löpare som hämtade våra nummerlappar och ”stämpel-pinnar” innan start. Smidigt och enkelt!

Betydligt knepigare var det att välja kläder…Det blåste kallt och varnades för regn så t-shirt kändes plötsligt inte så smart. Valde en tunn långärmad tröja i stället och vantar. Är man klen så är man. 🥶( Vantarna åkte dock av efter en halv-mil.😄)


Anna hade en kort genomgång innan vi äntligen fick springa iväg.

Loppet följde Skåneleden med några få utsvävningar emellanåt. Den är minst sagt varierande! Stigar, grusvägar, asfalt, små byar, ”djungel”, kohagar, snår, bröte, platt, kuperat, djup skog, öppna slätter, färister, stegar, grindar och obanat.jag tror banne mig allt fanns med utom möjligtvis vattenpölar och gyttja.

Första halvan var ”lätt” på så vis att den var utan bröte. Jag hade redan innan bestämt mig för att njuta och inte maxa. Inte så lugnt att jag såsade omkring men så lugnt att jag inte skulle krokna eller missa det vackra. Tog t o m lite foto!

Suveränt markerad bana!



Efter nästan halva skulle man ”stämpla in sig” innan det bjöds på ”godis-bord”!  Massa godsaker som gav mer energi!


Efter några kilometer till kom tok-backen. Lång, seg och med motvind. Tur jag gillar sånt!😀Det var värre med ko-hagen och brötet den bjöd på. Där hade jag verkligen inga snabba ben. Inte bland brötet innan golfbanan heller. Benen blev inte direkt snyggare om jag säger så och det är väl tur jag inte är en klen fotbollsspelare för då hade jag väl lagt mig ner och rullat runt av smärta.🤪🤪🤪

De sista kilometerna blev jag plötsligt lite osäker på om jag sprang rätt för jag såg inte en enda pil. Däremot de orange Skåneleds-markeringarna så jag tuffade på. Det var här “grindöppnandet” också började. Jag tappade räkningen ganska fort. Skulle ju hålla koll på vart jag skulle också och även om jag var pigg så är väl hjärnan inte den skarpaste vid slutet av sådana här äventyr. Åtminstone inte min.

Några kilometer från mål stod Anders så då visste jag att jag var rätt. Brant ner, brant upp, lite stig och sen platt väg in i mål!

Fredrik och Anna- det fantastiska paret som ordnar flera lopp/år!

Resultaten kom direkt på den stora skärmen (fördel med “stämpel-pinnar”) och allt flöt på fantastiskt smidigt. Massor av godsaker att välja på direkt efter mål och sen fick vi dessutom en varsin burgare. (Jag valde vegan förstås.) Supersmarrigt!

Jag fick även pris! Kom tydligen 3a efter ungdomarna.🥳

Det här loppet får 10 av 10 möjliga poäng!
Otroligt välorganiserat, mysigt och trevligt! Banan hade allt man kan önska sig, suverän service rakt igenom och dessutom helt galet billigt! Tack Fredrik, Laurent och Anna för ett helt otroligt bra arrangemang! 🙏🏻 Ni lyckades t o m hålla borta regnet! 😄

På vägen till Halmstad, där vi är nu, åkte vi inom Saxtorpssjöarna igen. Hur skulle jag liksom kunna låta bli. Jag är helt kär i denna (konstgjorda) sjö! 😍

Kram från Ingmarie

Där man minst anar

Ibland händer det man minst kunde tro och ana. Som t ex att lilla Svedala skulle ha en helt magiskt fin utomhus-bassäng. Med ett jättemysigt ”ute-omklädningsrum ”. Men så är det!

Hade en egen 50-metersbana hela passet som dessutom gick grymt bra!

Inte trodde jag heller att Trelleborg skulle bjuda på härlig strand för att slöa, ha picknick och bada.  Men så är det också!

Den fina långbryggan gjorde ju inte precis det hela sämre. Faktum är att det påminde lite om Californien!

En slö och härlig dag! (Trots att det är fredagen den 13:e.) I morgon hoppas jag dock bli lite trött av det här.

Kram från Ingmarie

Bokskog och hav

Jag är ganska säker på att oavsett vilken löpare du frågar i Skåne med omnejd så vet hen var Bokskogen finns. Det är varenda löpares och naturälskares paradis! Första gången jag var där för tre evigheter sedan var jag helt hänförd och jag är det inte mindre efter i dag.

Det finns flera markerade spår att att välja på och jag tror banne mig att de är de bäst markerade i Sverige och topp 5 i världen. Dessutom är de extremt väl underhållna. Man kan springa omarkerade också men jag höll mig till 10 km slingan + ett av elljusspåren. (Jag “råkade” komma in på det sista för jag kände mig liksom inte riktigt klar.) Anders körde 7:an och var lika hänförd!

Bokskog är min absoluta favoritskog och en av de saker jag saknar mest i Stockholm. Det finns några få träd men det kan knappast kallas skog. Men det här! O lalallaaaa!

Vi velade länge var vi skulle äta lunch, det finns för mycket att välja på helt enkelt, men det blev till slut Graffit café i Ystad. Ett bra val visade det sig. Gott och mycket!

Ystad är en supermysig stad med stranden in på knuten. Vilket märks särskilt sommartid. Fortfarande mycket folk överallt men vi kom så småningom till stranden och njöt av den ljuvliga solen och sanden. Jag kunde förstås inte låta bli att simma lite också men med bara 15-16 grader i vattnet blev det ingen lång tur men allt räknas, eller hur?

På vägen tillbaka till Trelleborg åkte vi kustvägen. Kollade in ännu fler vackra sandstränder och såklart ett stopp vid Smygehuk. Sveriges sydligaste udde.

Vi lyckades komma exakt samtidigt som det var någon slags veteranbils-samling. Personligen går jag inte alls igång på det där men det finns tydligen de som gör det för det var fullsmockat med folk.

Sydpunkten är vacker och vi hade tur för det var inte alls mycket folk där.

Ännu en fin dag. Tack!

Kram från Ingmarie

Söderut i Skåne

Nu är vi i Trelleborg och det känns i ärlighetens namn lite som ett nedköp i jämförelse med Helsingborg. Jag älskar verkligen Helsingborg! Så där långt in i hjärtat! Men vi vill också till Ystad och enda stället med vettiga hotell-priser var just Trelleborg. Fatta mig rätt, det är inte dåligt men det är liksom inte wow!

Dessutom bodde vi ju ruskigt fint med en frukost som var outstanding. Varje vegans dröm!

Resan till Trelleborg var dock en riktig höjdare! Snälla Anna mötte upp vid Saxtorpssjöarna och bjöd på en helt galet fin runda i skogen. Det var tur hon inte sprang ifrån mig för jag hade aldrig hittat tillbaka trots alla markeringar. De var nämligen en smula luriga…

Vi såg dock inga…

Det lite festliga är att vi inte lyckats ses på flera år och nu har vi redan setts två gånger på kort tid, förra gången var det ett rejält långt och blött långpass, och kommer ses redan på lördag igen. Och sen, om inte förr, ännu en gång i oktober för många timmar tillsammans. Något jag är oerhört glad och tacksam över!

Du ser sjön där i bakgrunden. Den är precis lika fin som den ser ut. Vattnet var ljuvligt och detta är helt klart en av de bästa sjöar jag simmat i ever!  Och de är ju en del…

Lunchen hittade jag tack vare Google.

Boregby stenugnsbageri var en chansning som visade sig vara en riktig höjdare. Det var så där gott så jag inte ens kunde prata.

Vi hann också med att besöka Höllviken, Skanör och Falsterbo. Det är flera år sedan jag var där och även om det har byggts en hel del nytt så är det lika fint som jag minns det. Den sanden alltså! Och badhytterna! Dör gullighets-döden varje gång jag ser dem.

Lyxlivet fortsätter i morgon med nya äventyr.

Kram från Ingmarie

Söderut

Vi har lämnat Göteborg och dess instabila väder till ett annat lika instabilt i Helsingborg. Vi är på en pytteliten ganska oplanerad roadtrip med några planerade stopp. Precis som vi vill ha det just nu!

För ca 20 år sedan, när vi nästan precis hade träffats bodde vi på samma hotell som nu så det känns extra festligt! Dessutom fyller Anders år i morgon!

Helsingborg är en mysig stad och jag har alltid gillat den. Även när det regnar! Och som alltid så slutar det ju faktiskt förr eller senare.

Testade SATS-gymet här som inte var särskilt flådigt alls men ändå trevligt och helt ok.

På vägen ner stannade vi i Varberg för att käka och simma i utebassängen som ligget vackert precis vid havet. Det kanske ser varmt ut men det var det inte. Jag frös som en nakenhund och ville inte lämna den varma duschen efteråt. Ja jag vet, jag är klen men jag är också envis och älskar att simma så det är väl därför jag “står ut”.

Kram från Ingmarie

 

Sista?

Det är inte helt omöjligt detta var den sista dagen med riktigt “Ingmarie-väder” denna sommar. Åtminstone inte om man ska tro på SMHI:s prognoser. Men de har å andra sidan haft fel förr så vem vet.

Hur som helst har jag verkligen njutit av den. Att få känna varm, mjuk sand mot huden är verkligen lycka för mig!

Sprang lite längre i dag för jag bara kunde inte låta bli när solen sken så härligt! “Prinsen” till Grötvik och vidare till Eketånga-skogen där jag snurrade runt på lite olika trails innan jag tog mig hem utmed havet igen. Bedårande vackert!

Det är verkligen något speciellt med just havet. Jag älskar det samtidigt som det skrämmer mig. Det lockar samtidigt som det oroar och jag längtar alltid till det samtidigt som jag undviker det. Mycket märkligt… Sjöar är också vatten men ändå en helt annan grej. I dem kan jag gladeligen och hur lättsamt som helst simma men i havet vill jag ha sällskap. Det fick jag i dag av Sara och Alexander. Det var magiskt! Vi simmade från Svärjehålan till Tjuvahålan (ja de heter så) och tillbaka. Jag var nöjd där (ls: klena jag frös) men de andra två fortsatte en liten stund till.

I morgon är det dax för lite nya äventyr! Troligtvis i regn men det är ok efter en sån här dag.

Kram från Ingmarie

Annorlunda ”uppladdning” inför det annorlunda

Vissa grejer skjuter man verkligen upp så länge det bara är möjligt. Ibland t o m i flera år. I alla fall vi… Som t ex det där är röja och rensa förråd och skåp. För att inte tala om att städa bakom spisen! Antagligen för att det inte är så där jätte-lattjolajbans.

Men till slut bara måste man och när jag väl börjar blir jag ostoppbar! Fråga Anders. Han har fått hänga med vare sig han velat eller ej.😄

Ett helt förråd med säkert 20(!!!) flyttkartonger har sorterats och slängts. För att få plats med det vi verkligen ville ha kvar fick vi även röja i lägenheten och när vi ändå var i gång med det blev det både garderobs-rens och storstädning. Vi har burit och kånkat, lyft och släpat så svetten runnit. (Lilla Doris-katten har åkt hem till sig då hon har sluppit vara med i röran om du undrar.)

Resultatet är imponerande och vi är så sjukt nöjda! Och en smula trötta. I morgon ska förrådet sägas upp och vi har ingen chans att samla grejer där. Himla bra!

På något vis lyckades vi pricka in ”utejobbet” (alla lådor bara ut för att sorteras/ tas till soprummet) de timmar det inte regnade.Regnet kom när jag sprang och simmade. Ingen trängsel någonstans om jag säger så och det var fortfarande varmt!

När vi var klara med det sista i dag träffade jag Kari vid Flaten. Det blev en härlig simtur men någonstans på andra sidan sjön började jag frysa och det blev bara värre och värre. Väl i land skakade hela jag så ärligt talat är det tur vi inte var längre bort… T o m Anders som kom för ett dopp, blev orolig. Ändå är han ju van vid mina tandhackningar.😱 Så tro inte helt på alla bilder. Jag kanske ser avslappnad ut men i verkligheten är hela jag som ett extra darrigt asplöv.

 

Men nu är det glömt för jag sitter med magen full av mat på balkongen i kvälls-solen. Ibland är det verkligen bra med kort minne!

Om detta var en bra uppladdning inför morgondagens minst sagt (för mig) annorlunda äventyr återstår att se men jag ska göra det med tre riktigt erfarna veteraner och jag ser verkligen fram emot det!

Kram från Ingmarie

 

S-e-m-e-s-t-e-r!

Det där att kunna stämpla ut på morgonen när dagpersonalen kommer är obeskrivligt skönt och särskilt när man vet det dröjer ett par veckor innan man måste stämpla in igen.😄

Jag gillar mitt jobb men just nu ska det verkligen bli skönt med lite ledigt för somrarna är alltid lite extra tuffa pga många vikarier och färre personal. (Plus att den berömda vårdskulden som sagt var ska betalas av…) Detta sista pass blev dessutom lite extra ”festligt ” för jag fick komma upp på taket! Så galet häftigt! Snacka om utsikt! Och svindel! 🤪

Några få timmars sömn fick jag innan jag masade mig till Eriksdalsbadet. Har inte varit där överdrivet många gånger denna sommar, hur det än är så är ju öppet vatten-sim det härligaste, men det var riktigt kul och kändes förvånansvärt bra!🤩Att det var lugnt i bassängen och solen sken bidrog garanterat.☀️

På något vis fick jag en massa energi så vi började röja i förråd och slängde flera ton (nåja) sånt där “bra-att-ha-bröte” som vi inte använt de senaste 10-15 åren… Antar du också har sånt? Fortsättning följer i morgon!

Kram från Ingmarie

 

 

Den där speciella känslan

Långa tröskelintervaller är ruskigt roligt när kroppen är pigg. Som i dag! Drämde av 3 x 12 minuter på det vanliga kuperade spåret oh även om det var svettigt så var det med bra känsla! Det blev dessutom nästan en timme distans för att ta mig dit och hem via en omväg.💪🏻 Känslan efter ett sånt pass är snudd på oslagbar.

Blev även en simtur runt sjön innan jag skulle sova inför sista (🥳🥳) natten. Det blåste så mycket att det t o m blev vågor! Saferswimmern drog åt andra hållet i motvinden och flög på mig i medvinden. Hade det varit i havet hade jag nog inte varit så kaxig men i en sjö tycker jag det bara är galet skoj!

Och om du missat det så är det nära nu! Klockan 07.30 i morgon bitti stämplar jag ut för att äntligen få semester! Den känns enormt välbehövd kan jag säga…

Kram från Ingmarie

 

Jetlagad utan att resa

Egentligen skulle jag (äntligen) haft semester nu. I 3 veckor. Men eftersom det är dom det är i sjukvården varje, varje, varje sommar så har jag skjutit på min ledighet och jobbar en utav veckorna. Det är utan tvång ( mina chefer är som sagt var guldklimpar🤩) utan jag gör det för mina kollegors och patienternas skull. Plus att det handlar om ett givande och tagande och det ger även (lite) extra betalt.

Mina extrapass blev enbart nattjobb. Jag har inga problem med att jobba nattetid men eftersom jag sover som en kratta dagtid så blir ”dagen efter” alltid en smula seg och jobbig.  Faktum är att jag avskyr den där känslan. Det känns som om huvudet är fullt av bomull och seg kola, kroppen är trög och tung och jag vet inte ens om jag är hungrig eller mätt.  😱 Dvs precis som jetlag! Vilket det ju på sätt och vis också är..

Men efter alla oräkneliga nattpass jag gjort så vet jag att det är så här det är och att det går över. Att bara såsa omkring gör allt värre. En timme simning i fina Flaten, lite yoga och meditation sen är jag åtminstone hyfsat på banan igen.

På fredag kl 07.30 går jag av sista gången innan några veckor ledigt och den dagens jetlag ser jag nästan fram emot!

Så här fint var det förresten vid 5-snåret i morse!

Kram från Ingmarie