Tips

Planerat Göteborg inför oplanerat äventyr

En väldigt lång dag börjar gå mot sitt slut och sover jag inte bra i natt vet jag inte när jag gör det.

Den började tidigt i morse med vattenlöpning på Brottet. Inte så tidigt att jag hängde på låset men snudd på. Vägen till och från går på Prinsen och var nog allt liter extra vacker just i dag!

 

Strax efter kl 10 for jag, mamma och Ulf med tåget till Göteborg för att träffa lillebror Daniel och hans Noel.

Vi har kollat in deras nya fina kontor mitt i smeten och käkat vansinnigt god mat på mysiga Andrum. Jag var så glupsk att jag glömde fota maten… De nya ägarna har verkligen lyckats och lyft stället ännu några snäpp!

Hela eftermiddagen har vi hängt på Botaniska. Det där är verkligen en oas och ett ”måste” när man är här!

 

”Bi-hotell”

Och ett bi-samhälle

Allt detta toppades med mat hemma hos Daniel och Noel. Indiskt och veganskt lagat från grunden av Noel. Den mannen borde öppna restaurang!

Enda knasiga med denna dag är alla steg jag tagit för hastigt och lustigt ska jag på oplanerat äventyr i morgon. Men det är en helt annan historia som jag återkommer till i morgon. Om jag överlever…

Kram från Ingmarie

 

 

STHLM 5 – the full story

Vår plan var att börja guld-utmaningen på STHLM 5 kl 8.30 i går med Brunnsviken och så blev det. För alla utom mig vill säga. Mina oregelbundna jobb-tider sista tiden har (tillfälligt) satt min dygnsrytm helt ur spel. När klockan blivit 01 och jag fortfarande var klarvaken så insåg jag att det inte skulle funka med så tidig uppgång och start för mig. Några sms senare till Anna och Kajsa så var min plan ändrad. (De sov förstås.) Jag startade helt enkelt en timme senare och skippade finkaffet mellan Brunnsviken och Kungsholmen för att ha en chans att hinna i kapp dem.

Brunnsviken-rundan är ca 12 km. Jag har ju kutat den, liksom alla de andra, massor av gånger men dels var det ett tag sedan jag var i de där trakterna och dels sprang jag åt ”fel” håll så det kändes nästan som en helt ny runda. Så ”lättlurad” är jag!

Väskan hade jag gömt i ett buskage och tanken var att jag skulle ta buss och tunnelbana till St Eriksplan för att möta upp Anna, Fredrik och Kajsa men ingen buss kom. Eller så stod jag vid en hållplats som inte var en hållplats. Man kan aldrig riktigt veta med SL… Så det slutade med att de fick åka tillbaka för att hämta upp mig. Snacka om service! Och mer blev det! Fredrik körde som om han aldrig gjort annat än rattat runt i 08a land. Vi hade inte ens problem att hitta parkeringar. Helt otroligt!

Kungsholmen runt är ca 9 km, om man springer rätt, men babblar man för mycket och glömmer svänga blir det en kilometer till. Den metoden använde vi. Att ha sällskap gör att tiden liksom bara försvinner och jag tyckte knappt vi börjat innan vi var klara och det var dax för lunch.

Och vilken lunch! Jag har gått förbi Organico massor av gånger men aldrig ätit där. Nu vet jag att jag kommer gå dit många fler gånger för jösses vilket ställe! Allt är vegan och det var så gott att vi nästan inte kunde prata. Dessutom var detmycket mat och billigt!

Det var också ungefär då regnet kom. I rejäla doser. Det var också efter detta jag anade att min utmaning skulle komma. Har nämligen aldrig suttit ner och käkat så här för att sen börja om igen. Södermalm och Årsta var nästa etapper. 10,7 + 7,5 km med ministopp mellan för påfyllnad och, skulle det visa sig, ombyte till torra kläder.

Vi parkerade vid Eriksdalsbadet under bron vilket var perfekt för då slapp vi regnet åtminstone den lilla stunden vi stod där.

Jag vet inte om det var maten, pausen eller något annat men för mig kändes det som jag sprang utanför mig själv. Jätteskumt! Jag var liksom där men inte i kroppen. Den sprang dock så helt borta kan jag ju inte ha varit. Det regnade precis hela tiden och jag och Anna lyckades bli extra blöta när några bilar passerade vägens regnpölar exakt när vi var i jämnhöjd. Tur det inte var is-vatten….

Fredik inte bara sprang, hittade kaffe-barer och körde runt oss. Han fotade en massa också!

Mitt jobb i bakgrunden!

Efter det där 19 km-badet blev det torra kläder (igen) och finfika vid Maria-torget på Johan & Nyström.

Kaffe med havremjölk alltså! Och kaka! Hur kan man leva utan det?

Nu var det bara Djurgården kvar. Knappt 9 km. Lite stelt var det allt i början och jag fick åter igen den där känslan att jag var ”utanför mig själv”. Men sprang gjorde jag. Hela vägen och vi ökade t o m lite på slutet!

 

Känslan av att vara i mål var minst sagt härlig!

Och naturligtvis blev det en sprada. Har aldrig gjort det på Djurgården innan så hur skulle jag kunna låta bli? Mina vänner var lite tveksamma men otroligt lättövertalade! Vet till 100% att de inte ångrade sig för man gör faktiskt aldrig det!

Sen var det bara avslutningen kvar. Efter ca 48-49 km (beroende på vems klocka vi kollade på) var maten och myset på vego-haket Chutney obeskrivbart! Anders mötte upp och även om han inte kanske blev direkt sugen på att haka på någon annan gång så blev han inte avskräckt. Lyckan och glädjen hos oss gick liksom inte ta fel på!

Denna dagen är en av de jag alltid kommer att minnas. Vilket äventyr och ffa vilket sällskap! Tusen, tusen tack Anna, Fredrik och Kajsa! Utan er hade detta nog aldrig ens blivit av och det hade ju varit helt fruktansvärt sorgligt!

I dag känns kroppen nästan löjligt pigg, måste ha varit all mat och kaffet, men jag nöjde mig med lite vattenlöpning i Söderbysjön. Det kommer ju fler spring-dagar! Och fler lopp!

Nu sitter jag på tåget söderut för nya äventyr och upplevelser. Livet alltså! Så himla fint!

Kram från Ingmarie

Swimrun-äventyr med xtra allt

Att gå upp tidigt efter att man jobbat en sen kväll, plus SL-stopp så den blev ännu senare, är ingen höjdare men ibland är det verkligen värt det. T o m jättemycket värt det. T.ex för att ha en heldag med swimrun i skärgården!

Jag och Petra har länge pratat om att åka till Utö för att köra swimrun men det är som bekant inte helt enkelt att få ihop två olika livspussel men i dag blev det! Och vilken dag. Jag kan nästan inte ens skriva för det liksom bara bubblar av lycka i hela kroppen!🤩😍

Vi tog båten strax efter kl nio från Årsta brygga och fick då även sällskap av Helene. Redan där kände jag att jag skulle få en grymt härlig dag med dessa två super-quinnor. Solen sken, vindarna var ljumna, vattnet var så där blått som bara havs-vatten kan vara och vi hade ingen mer tid att passa än sista färjan hem. Snacka om frihetskänsla! Dessutom älskar jag åka den där båten. Jo jag vet. Jag är lättroad…😄

På Utö mötte Ingela upp oss och tog med oss hem till sitt fina hus uppe på kullen. (Gissa om jag ville flytta dit direkt!?)
Madde och Marika kom också dit och plötsligt var vi alltså sex tjejer som skulle ut på swimrun-äventyr.🏃🏻‍♀️🏊🏻🏃🏻‍♀️🏊🏻🏃🏻‍♀️🏊🏻🥳

Madde, Marika, Helene, Petra, Ingela och jag

Ingela som kan ön mer eller mindre utantill guidade oss och vilken guide! Jag trodde på riktigt att hon gjort detta hundratals gånger innan för vi snackar fullblods-proffs!🤩

Vi sprang på välmarkerade stigar, över spång, förbi hagar och genom nässelhav. Just det sista var väl kanske inte helt planerat men vad gjorde väl det? Vi var ju på äventyr och då kan och får (nästan) vad som helst hända!

Hur rundan egentligen var har jag helt ärligt ingen aning om och hade de sprungit/simmat i från mig hade jag varit helt lost. 😱

Vi tog oss mellan små öar, klippor och skär upp och ner i och ur havet. Vattnet var hur fint som helst och hade det inte varit för att vinden var lite väl stark för klena mig på den ”yttre” sidan hade jag velat simma längre. Den gjorde nämligen att jag kyldes ner varje gång jag kom upp. Inte så jag ”frös” men det blev lite småkallt helt enkelt. 🥶 Det bra var att då kunde man välja om man ville springa i stället så det gjorde jag en gång när de andra simmade. Hur bra som helst!

Vi tog det lugnt, stannade och kollade av vart vi skulle, planerade om rutten ibland och plötsligt var vi vid sista simmet upp mot själva Gruvbyn. Helt ofattbart att över tre timmar kan gå så otroligt fort! 😃

Men vi behöver helt klart öva på det där med att synka ett hopp.🤪🤪🤪

Att maten på Seglarbaren satt som en smäck efteråt behöver jag väl kanske inte ens berätta. Jag valde en riktigt god bowl med tofu. Och alkoholfri öl.

Ja du fattar vilken dag alltså! Jag har inte bara fått uppleva ett fantastiskt swimrun-äventyr. Jag har även fått nya härliga vänner som berikade min dag och mitt liv ännu mer. Massor av skratt, omtanke, djupa samtal, vänskap och (girl)power. Tack! 

Vi hann med en båt i perfekt tid och nu sitter jag på vår balkong hemma i Bagis och njuter av kvällen och funderar på om mamma and ligger kvar under sin bänk..

De flesta bilderna är förresten tagna av Petra och Ingela.

Kram från Ingmarie

 

Privilegium och några podd-tips

Den här sjön alltså.  Den är utan tvekan en av de vackraste och bästa ”swimming-pooler” jag vet!

Jag älskar dess skiftningar och nyanser oavsett årstid men just nu är den absolut som vackrast.
Simma här är en ynnest och ett stort privilegium!

Ett annat privilegium är det där att få betalt för att springa. Just denna klassen på onsdagar är bara tillfälligt och är slut nästa vecka (kör ju inne under höst-vinter-vår) och extra lyxigt är det förstås när solen skiner. Bjöd på ett backpass i dag och den som inte blev trött fick helt enkelt skylla sig själv.🤪

Jag vill också rekommendera (ännu) några podd-avsnitt från min favvo Rich Roll.

Ett är avsnittet med Hellah Sidibe.  Han är mannen från en fattig by som kom till USA för att bli proffs-fotbollsspelare men pga bl.a visumproblem så började han i stället springa mer och mer. Nu har han bl.a sprungit över 1500 dagar på raken (minst 5 miles/dag) och kutat över USA som den förste svarta personen och han gjorde det på 84 (!!) dagar. Helt plantbased. Hans inspiration och livsglädje smittar så var beredd på att det kan dyka upp (nya)  idéer även i din skalle.

Ett annat avsnitt är det med Mary Cain. Det var hon som sprang i Nikes team i Oregon med coach Alberto Salazar. Hon var bara 16 år när hon kvalade till OS men i stället för att bli världslöpare bröts hon ner av Nike-teamet och ”försvann”. Tills nu. Ett oerhört gripande avsnitt men ändå fullt av hopp.

Jag har även lyssnat på några ”Sommar” och har bl.a gillat Fredrik Steen och Peter Jöback. ”Problemet” när man börjat lyssna på Roll är att man blir ganska kräsen. Ytligt snack gör liksom att jag tappar intresset. Jag vill ha djup, intressanta ämne, kunskap och liv i det jag lyssnar på.

Har du några podd-tips?

Kram från Ingmarie

 

 

Kalmar swimrun 2021

Det finns platser man verkligen gillar och sen finns det platser man v-e-r-k-l-i-g-e-n gillar och man gör det liksom direkt.

Efter ganska exakt 24 timmar i Kalmar vågar jag påstå att jag är förälskad i staden. Och det beror inte enbart på sällskapet, det suveräna boendet, det makalösa vädret och enhetlig fantastisk swimrun-tävling. Men det hjälper såklar till.😀 Kalmar är helt enkelt väldigt vackert och supermysigt! 😍

Och loppet! Så fint! Men jag tar det från början.

Eeva och supporten Maria sov gott medan jag av någon underlig anledning sov skitkasst. Jag vet dock att det inte behöver betyda någonting och att man grejar att presentera ändå. Så jag brydde mig helt enkelt inte så mycket. Eftersom det skulle bli riktigt varmt både på land och i vattnet så hade arrangörerna i sista stund bestämt att man inte behövde våtdräkt/neopren så vi valde att köra i andra kläder. Det gjorde mig dessutom extra färgglad .🤩 Valet var helt klart rätt även om det skulle visa sig att jag kan frysa trots att det är över 22 grader i vattnet. Måste vara den klenaste swimrunnern ever…😱


Starten gick kl 10 och började med lite över 6 km löpning  ner och upp genom Stensö. Det var så obeskrivligt vackert att det inte ens är lönt att jag försöker beskriva och havet låg absolut stilla. Eeva fick bestämma farten när det gällde löpningen eftersom jag just nu råkar vara den starkaste och vi tog det lugnt. På simningen drog jag så då var det jag som bossade.🤪

Första simningen var ca 500 m. Eeva fick lite problem med andningen pga allt sjögräs så jag tog det lite lugnare ett tag men sen märkte jag att hon var med mig och jag kunde mata på. Vet ju själv hur det är att känna sig stressad i vattnet! Resten av loppet märkte jag inte ens av henne. Vet jag någon gång var tvungen att kolla om hon var med. Grymt bra simmat av henne!

Kort löp innan sim 2 mot Kalmar slott och det var där jag tyckte det blev kallt. Efter ännu kortare löp till sim 3 och sen den långa 900-meters på sim 4 hackade jag tänder! Jo du läste rätt.🙄 Jag skrev ju att jag är klen.😱 I alla fall när det gäller kyla. (Trots att jag kör vintersim men det är liksom en helt annan grej.)

Dessutom ramlade jag vid uppgången vid ”Kattrumpan” och slog hål på skenbenet. Fast det märkte jag inte förrän vi var i mål så det var verkligen ingen fara.😆

Efter 5e simmet var det en längre löpning på ca 4 km och då fick jag äntligen upp värmen igen. Jag hade ingen som helst energidipp, det var alltså inte därför jag frös, utan jag kände mig stark och pigg precis hela tiden och började dra även på löpningen när Eeva var med på det.

Sista 3 simmen vevade jag på allt jag hade och drog så mycket det bara gick på löpen. Man är ett team så det gäller att ha koll på varandra och hela tiden checka läget på den andra. Eeva har en fantastisk kämparglöd  och vi kunde t o m öka på sista biten in i mål. Det var bara hennes andra swimrun-tävling ever och jag är så grymt imponerad! Kanske ffa att hon pallade vara med mig en hel dag.🤩

För efteråt fanns det gott om tid både för dusch och jättegod vegan-mat på EAT innan mitt tåg skulle ta mig tillbaka till 08a land.

Extra kul att jag äntligen fick träffa Lars-Göran live! Det är förresten han och Maria som tagit bilderna från loppet.🙏🏻 Det lär komma fler när Maria redigerat klart sitt ”jobb”.😀

Kalmar swimrun är ett av de bästa swimrun-lopp jag kört. Totalt ca 22 km varav 3,5 km sim. Extremt välorganiserat och jättefin bana! Simningarna var lite blandad kompott och ofta var det i ärlighetens namn lite väl mycket växter och ”sunk” men samtidigt gjorde det att det blev lite utmanande. Banan är platt och lättsprungen, massor av trevliga funktionärer som visade banan, det fanns helt ok med energi och publiken var underbar! 🥳🥳🥳 Snygg tröja fick man också!

 

Vi bodde på Kalmarsund hotell och det rekommenderar jag verkligen om du ska till Kalmar. Supernajs!

Tack kära vänner för ni ville hänga med mig! Nu är vi ännu ett äventyr rikare!🙏🏻❤️ Livet alltså! Så himla häftigt!😍

Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

Att hålla sig hel & frisk

Flera gånger har jag nu fått frågan hur jag hållit mig skadefri och frisk så länge (och jag tänker direkt peppar peppar) trots att jag tränar minst en gång/dag och jobbar som jag gör. Jag har ju dessutom levt ungefär som vanligt under den här pandemin. Jag har gymat, simmat i bassäng, åkt kommunalt, kört klasser och handlat. (Tänker inte gå in mer än så på vad jag anser  om restriktioner och munskydd.🤪)

Helt ärligt har jag (såklart) inget svar. Kroppen är fantastisk men den kan också vara lurig. Man kan känna sig pigg och laddad men sen är det som om man har gummistövlar med bly i när det ska tränas och vice versa. Man kan göra ”alla rätt” och ändå går det åt pipsvängen.

Men kanske finns det ändå vissa grundfaktorer som spelar in.

Jag tänker på dessa:

1: Sömn. Jag har perioder då jag sover dåligt men nu för tiden är de väldigt korta. 1-3 nätter sen är jag på banan igen. Förr kunde det gå veckor med halvdan sömn och det är inte bra för någon. Att se till att sömnen är bra är viktigt oavsett. Den är vår bästa reparations-verkstad och 100% naturlig doping. I princip alla sover dåligt någon natt då och då och det är ingen fara men har du övervägande ”dåliga” nätter så bör du absolut göra något åt det. Dålig sömn hänger ofta ihop med stress av något slag som t ex kan bero på jobbet, taskiga relationer, dålig mat, oro, mediciner, näringsbrist eller hormoner i obalans. Meditation är något jag gör varje morgon och som hjälper mig att stilla tjattret i huvudet.

2: Näringstät mat. Jag är förvånad över att folk inte tänker mer på vad de stoppar i sig faktiskt. De flesta, särskilt de som tränar, är ju medvetna om att maten är bränslet och spelar roll för måendet. Hel/halvfabrikat, pasta, vitt ris, socker och annan ”grå” mat är inget jag vill ge min kropp. (Fast jag ska erkänna att jag ganska ofta köper färdiga ex. falafel, tempeh och tofu men jag väljer bra kvalité utan en massa konstiga tillsatser.) Min mat är färgrik och hemlagad till 95%. Du som följt mig vet ju också att jag inte äter djur (och i princip inget som kommer från dem heller) vilket ffa beror på att jag inte vill stödja en industri som är så vidrig mot både djur och natur. Och nej, inte ens eko är djur- och miljövänligt. Det kan låta fint i teorin men i praktiken är det i princip ingen skillnad alls. Vilket ju också har avslöjats.  Jag vill inte varken orsaka eller äta ångest, smärta och lidande helt enkelt. När det gäller kosttillskott så är det såklart individuellt men jag är övertygad om att alla behöver extra D-vitamin ffa under höst/vinter/tidig vår samt magnesium. Själv tar jag även C-vitamin, gurkmeja, Cellexir, selen, Omega 3 samt vissa B-vitaminer.

3: Varierande träning. Att bara köra same, same vecka ut och vecka in säger sig nästan själv inte är så bra i längden. Särskilt inte när man blir ”äldre”. Redan vid 25-30 årsåldern börjar kroppen åldras och vid 40 får man verkligen svart på vitt om man skött sig. Det är då krämporna börjar komma. Tills dess klarar kroppen fixa det mesta men sen pallar den inte allt. Vid 50 märks det ännu mer såklart. Hitta många olika idrotter som du gillar så du kan variera. Se också till att ha olika intensitet och längd på dem. Som jag skrivit innan så är mina lugna pass verkligen lugna och mina hårda är hårda. Det finns mellanpass men de är ganska få. En del behöver och tycker man ska ha vilodagar men jag är inte en av dem. Dels är jag van vid att träna, dels tror jag de flesta rör på sig för lite över lag och dels beror det på vad/hur man tränar. Mina favorit-sporter är löpning, simning, swimrun, styrketräning och vattenlöpning. Jag yogar lite varje dag men vill inte kalla det för ”sport” och den yogan jag gör är bland det lugnaste man kan hitta på. 🙏🏻

4: Hormonbalans. Det här hänger mycket ihop med sömn och mat förstås men vi är också i olika faser i livet som kan påverka. kanske särskilt för kvinnor. Klimakteriet är något 100% av alla kvinnor förr eller senare kommer gå igenom om de bara får leva så länge. Faktum är att man kan hamna i ett förstadie redan vid 30-40 årsåldern och själva perioden kan vara i flera år. Träning hjälper helt klart att göra de ev besvären mindre men förändringar blir det oavsett. Att skriva om allt det innebär skulle kräva många sidor men jag har en del tips här och här.. Det finns även många olika örter och adaptogener som kan hjälpa. Livet är inte slut när det sker och man kan absolut fortfarande både träna och satsa hårt. Man  t o m ska det om lusten finns. Mäns hormoner förändras såklart också och det finns väldigt mycket mer forskning om det kontra kvinnors. Läs på och ta hjälp om det behövs. Andra viktiga hormoner är t ex sköldkörtelns, binjurarnas och såklart hjärnans.

5: Man måste inte ha en ständig balans. Jag tror inte det är möjligt att ha en perfekt balans mellan allt i livet. Jag tror inte ens alla vill/ska ha det. En del gillar t.ex att jobba skitmycket i perioder och behöver kanske t o m ha en deadline för att verkligen känna kniven på strupen. Andra vill ha ett mer jämnt tempo. Vissa perioder i livet kanske innebär att barnen tar tid och prioriteras medan andra kan innebära att man behöver ta hand om föräldrar, är arbetslös, har flera jobb samtidigt, bygger hus, byter jobb, gifter sig, skiljer sig, flyttar, tar tjänstledigt o.s.v o.s.v. Livet är föränderligt och att då tro man ska ha balans mellan allt hela tiden är nog snudd på omöjligt. Man behöver däremot vara medveten om detta och inte gasa på alla fronter. Eller bromsa för den delen. Inaktivitet fysiskt såväl som psykiskt en längre tid skapar sällan någon energi. Rich Roll har ett pod-avsnitt där han och Adam diskuterar detta och t o m uppmanar att inte hela tiden sträva efter balans. (De pratar även mycket swimrun! 🥳🥳)

6: Ta tag i problem direkt. Om jag känner att det är orange/röd lampa i någon kroppsdel, dvs en smärta eller något annat som inte stämmer och som inte är ”normalt”, tar jag direkt hjälp. Beroende vad det är så blir det oftast Guru-Danne eller Kiropraktor-Micke här i 08a land. Jag går även förbyggande till dem båda. Efter alla år jag levt och tränat har jag lärt mig när det är något som felar. På gott och ont antar jag. Att få läkare att fatta det kan nämligen vara ett heltidsjobb men faktum är att jag hittills alltid haft rätt med min ”känsla”.🤩

7: Ha frizoner. Att ha mål och vilja prestera är bra tror jag men har man det inom allt kan det nog tära rejält efter ett tag. Personligen tror jag mer på att ha någon/några aktiviteter utan några som helst prestationskrav. Där man kan vara fri att göra precis som man vill och skratta hur högt och mycket man vill. Gör gärna något kreativt för det är något många saknar i sina liv men som faktiskt är oerhört viktigt. Det kan vara att pyssla i en trädgård, sticka, skriva, väva, sjunga, spela teater eller snickra. Själv har jag ju hittat tillbaka till målningen för även om jag numera även säljer mina tavlor så har jag absolut noll prestationskrav. Det blir liksom som det blir.😀

8: Var ute i naturen. Att vara i naturen är bevisat mer än en gång att det främjar hälsan såväl fysiskt som psykiskt. Har du inte en skog i din närhet så kan det räcka med att gräva med händerna i jorden, gå barfota i gräset eller krama ett träd. Så stark effekt har det! Ser även till att ha mobil- och datorfri tid. Stäng av alla meddelande-signaler så du inte hela tiden påminns om mail/mess som kommer in. Man måste inte svara direkt!

Ja ungefär så där tänker och gör jag. Kanske har jag glömt något. Hur tänker och gör du?

På tal om träning så blev det ett lugnt 70-minuters löppass innan jobbet i går. Med sprada. Som att bli fulltankad av ny energi!😍

I dag var det hårt. Och varmt. Som ett bikram-pass fast ute och springandes. Underbart! Värmen är som doping för mig!💪🏻

10 x 120-60 sek. + 10 x 60- 60 sek. + 10 x 30-30 sek. + hopp och utegym och upp-/ned-jogg. Totalt höll jag på i 2 timmar. Kändes bra och jag är jättenöjd!

Blev även lite vattenlöpning i Söderbysjön men det var megalugnt! Fascinerades mest över svanarnas framfart på vattenytan, hur vackert det är i naturen och över de små vågorna på vattenytan.❤️

Kram från Inngmarie

Ett riktigt (måndags)äventyr

Jag och Kari har pratat länge om att vi skulle vilja köra swimrun genom de ”närmsta” sjöarna och i dag blev det äntligen av. Vi hade en vag plan på vilken ordning vi skulle göra dem för att få ihop det men den var just bara vag. Det finns nämligen oändligt många variationer.

Men vi lyckades otroligt bra om jag får säga det själv. Sju sjöar och nästan 3,5 timmar (aktiv tid) med obeskrivbart härlig swimrun. Det gjorde ju inte saken direkt sämre att vädret var absolut perfekt!

Söderbysjön, Källtorpssjön, Sandasjön, Strålsjön, Ulvsjön, Ältasjön och Flaten. Dessemellan en minst sagt varierande terräng.

 

 

Det här blir väldigt svårt att slå! Sånt här gör mig lycklig i magen och in i varendaste liten cell!

Enkelt, kravlöst, ingen klocka att passa, äventyrligt, sol, roligt, ”lagom” jobbigt, sagolikt vacker natur och finfint sällskap.

Kram från Ingmarie

 

Lite av allt blir mycket

Sicken lördag!

Nu är i och för sig alla dagar i Skaparladan (och på Rådmansö) men de blir liksom extra bra när solen skiner och värmen letar sig in i varenda cell! Jag tokälskar det! Om du nu råkat missa det..😁

Jag har såklart målat mycket. Både inne och ute.

W I P – Work In Progress


En ny grej som bara flög över mig när jag var ute var att jag började skriva korta dikter. Så roligt! Jag antar miljön hjälpte till. Djupsjöns vyer är svårslagna oavsett om man är jämte eller i, målar eller lunchar.


Det var andra gången i dag jag var där. Första var efter morgonens tröskel-intervaller. 4 x 10 min. ( kändes ruskigt bra!) + 2 korta sim så jag kunde räkna det som swimrun till ”The big battle”.🥳

Har jag även sagt att jag älskar saltig svett i ögonen? Well, det gör jag!

I kväll gjorde jag även utflykt till Weronicas fina galleri. Varje gång jag kommer dit slås jag av lugnet, tystnaden och såklart hennes fantastiska tavlor. Enormt inspirerande! Inte utan att jag blir lite Avis på hennes fina ateljé och galleri. Men mest är jag såklart glad för hennes skull och tacksam för att jag fått besöka det igen.❤️🙏🏻

Kram från Ingmarie

 

”Nyfikar”

”Nyfikenhet” är ett av Skaparladans  ledord. De andra är Frihet, Närvaro och Tillit. Alla orden passar både i skapandet och livet tänker jag.

Denna kursen har jag därför bestämt mig för att vara just nyfiken och testa lite nya grejer.
Som att måla med färger jag har lite svårt för. Att bara göra same same oavsett vad det gäller ger ju ingen utveckling, eller hur? Det värsta som kan hända är att det blir fult eller fel. Då vet man det och kan antingen prova igen på ett nytt sätt eller inse och acceptera att det inte var ens grej.

Har också testat att teckna och måla smått utomhus. Sämre ateljé kan man ju verkligen ha! 🤩 Det var kul men jag hittade aldrig något riktigt flow. Som med allting så behövs det såklart övning och fler tillfällen så jag kommer fortsätta i morgon!

I år fyller Skaparladan 10 år och det har varit och är olika ”kalas” för att fira detta. Bl a har man gjort en konststig med nio olika ”installationer” som Jonna skrivit texter till. Den är så fin och verkligen både finurlig, vacker och tänkvärd. Väl värt ett besök! Liksom galleriet förstås.

För inte allt för längesedan satt jag i en isvak här. Känns helt ofattbart nu när det varit upp mot 30 grader i luften! Men så var det faktiskt!

I dag blev det sim mellan bryggorna. Det går en del båtar i mitten så man får hålla sig i kanterna.

Något sådant behöver jag inte vara orolig för i Djupsjön! Svanarna syntes inte till så det blev en ganska lång simtur. Fick höra av en ” local” att de alltid varit två! Och jag som trodde de var nyförälskade!.😄

Längtar redan tills i morgon. Så där mycket att jag önskar jag inte behövde sova…

Kram från Ingmarie

 

Norrtälje, Uddeboö och frukostsällskap

Norrtälje ligger bara ca 1 mil från där jag håller till och jag är väldigt förtjust i den staden. Faktsikt så mycket att jag skulle tänka mig att flytta dit…
Mycket vatten, söta och fina hus och byggnader, bedårande vackra grönområde och den är liksom ”lagom” stor. Det finns allt man kan behöva samtidigt som det är enkelt att ta sig dit man vill. Sen har de ju även en jättefin löparbana! Du som hängt här ett tag vet ju att jag nött den tartanen förr och dt blev ännu lite mer i dag.

Började med 16 x 200m med 200 m joggvila. (Efter uppvärmning förstås.)
Ruskigt jobbigt! Och kul!

Innan nedjogg körde jag även 4 x 50 utfallssteg, 6 grodhopp och 20 enbenshopp/ben.

Precis jämte ligger F&S så det är perfekt att fortsätta där! För 100 kr får man härja runt precis hur mycket och hur länge man vill. Och orkar…

Fart och styrka är verkligen något man tappar med åren vare sig man vill eller ej men jag hoppas och tror att min träning gör att förfallet inte blir allt för stort. Eller fel, jag vet att det gör det! Jag har skrivit det många gånger innan men det är extra viktigt som kvinna att satsa på (tung) styrka om man vill förhindra att muskler helt ska förtvina eller/och bli benskör. Stryrketräning påverkar nämligen våra hormoner på ett mycket positivt vis. Det saknas som sagt var fortfarande mycket forskning kring kvinnligt åldrande men det där vet man. Så jag fortsätter gneta på. Tack och lov är det ju även något jag mår bra av och tycker är skoj!

När jag var klar med det där åkte jag 4-5 km norrut till sjön Gillfjärden i Uddebroö. Älskar att vara där! Lugnt och skönt och väldigt vackert. Sprang lite vattenlöpning innan jag åt lunch och slappade en stund. Avslutade besöket med ett skönt simpass.

 

Så lyxigt! Det här vädret och den här miljön gör att jag mår obeskrivbart bra! Hade jag kunnat hade jag stoppat tiden nu.

Mitt frukostsällskap gör ju inte saken direkt sämre heller. Jag vet inte vad hen heter så jag har döpt hen till Söta Rödis.

Kram från Ingmarie