Tips

Riddersholm

Längst ut på Rådmansö, vid Kapellskär, ligger Riddersholm naturreservat. Jag har varit här ganska många gånger nu och jag blir lika lycklig och hänförd varje gång oavsett om det är mitt i vintern när isvindar viner eller som nu på sommaren med Ingmarie-väder. Det är ett perfekt ställe för att springa, vandra, bada och bara vara. Naturen är unik med en blandning av orkidéer, ramslök, Sveriges tätaste bestånd med gullvivor, Upplands största sammanhängande lövlundar med ask och riktigt gamla ekar. Det är hassel, myrmarker och ängar, med många rödlistade arter.och det växer bl.a en grässort som annars bara växer i Ukraina, så kallad stor tofsäxing. Den kom antagligen med när den ryska armén landsteg där 1719. Visst är det coolt!

Jag kutade en lugn fin runda på mestadels trails i skogen. Jag ska försöka få tag på en ordentlig karta så jag kan utforska ännu mer. Det blir liksom att jag till slut alltid måste vända för jag vet inte vart vägarna tar mig. Jag måste ju liksom tillbaka igen också. (Och nej, de syns inte på ex Google maps för de är antagligen för små.)

Simmade gjorde jag också! (Swimrun med kjol!) Tre gånger i olika havsvikar. Så himla härligt!

Om du tycker du känner igen vyn så stämmer det säkert för det är här jag brukar simma även på vintern. Lite varmare nu. 😉

Lunchen åt jag vid havet och där stannade jag sen resten av dagen. Har bara läst, lyssnat på poddar och varit så lat! När jag väl bestämt mig för att slappa är jag typ världsbäst på det!

På hemvägen åkte jag till ett ställe jag inte varit på innan. Jättefint men faktiskt ingen wow-känsla. Dock helt folktomt så jag passade på att bada som jag är skapt utan kläder.

Kram från Ingmarie

 

 

Ingmarie-väder! Och lite om ”tabu-ämnet”

När solen skiner och det är minst 20 grader (i skuggan) då mår jag helt klart som bäst. Jag tröttnar aldrig på sol och värme. Det är verkligen mitt väder och har varit så länge jag kan minnas.🤩

Såklart jag vill vara ute då. Annars ”hjälper” det ju liksom inte.🤪Tack och lov har jag kunnat det i dag.

Körde ett riktigt bra, och tufft, förmiddagspass.

Så här:

Uppvärming 20 minuter.

4 x 10 minuter i tröskelfart. Vila 2’

10 x 30-30 sekunder all in!

170 utfallssteg i uppförsbacke + 18 grodhopp + 3 x 20 enbenshopp/ben

20 minuter på utegymet

20 minuter nedjogg

Lite senare blev det även ett kort, tror inte ens det var 1000 m, sjösim. Men bättre än inget tänker jag!

Bra torkställ!

Det verkar som om kroppen liksom ”snäppat upp sig” några hack. Så här ”snabbt” har jag inte sprungit på säkert 3-4 år! Personligen tror jag att jag kommit igenom ”klimakteriet-tunneln” och hormonerna har stabiliserat sig. Jag har inte haft några större besvär egentligen men helt klart skedde en förändring i både kropp och knopp någonstans vid 52. När jag väl fattade (mycket tack vare denna podden och denna människan) så var det enklare att både acceptera och göra något åt det. Nu som 55+ mår jag nästan oförskämt bra, känner mig stark, är pigg, har livslust och har gjort det länge. 🙏🏻❤️

Tänk att det fortfarande, år 2021, är så otroligt mycket tabu, okunskap och tystnad runt ett ämne som alla kvinnor som lever tillräckligt länge går igenom. Många tänker nog att det är vid en tidpunkt och då handlar det mest om vallningar, sömnbesvär och viktuppgång men faktum är att det är i flera stadier och innefattar så otroligt mycket mer. Som aktiv känner man inte alls igen sig i läkarnas förklaringar, tips & råd. (Vaddå börja träna och äta hälsosamt när man redan gör det?)

Klimakteriet betyder inte gammal. Det betyder bara en ny fas i livet. Och den är faktiskt riktigt najs!

Kram från Ingmarie

Älskade hemstad del 3

Det blev ett lite halvt oplanerat långpass i dag. Det blir ju som sagt var lätt så när det är så där bedårande fint och Prins Bertil stigen är verkligen det. Vet inte hur många gånger jag kutat den men jag har svårt att tro att jag någonsin kommer tröttna. Den är 18 km one way så det är ändå en smula svårt att springa ”sönder” den.

Först tänkte jag kuta till Handikapp-badet och vända där. Sen ändrade jag mot till Tjuvahålan, sen till Tylösand och plötsligt hade jag kutat hela. Grejen är att den slutar i Möllegård en dryg mil från stan och jag skulle ju tillbaka dit så det var liksom bara att springa vidare. Just den sista sträckan är väl kanske inte jordens roligaste och vackraste men det var sol och medvind och kroppen var fortsatt glad så jag liksom bara rullade vidare. Själva Prinsen är dock absolut magisk! Kust, skog, stigar, bäckar, platt, kuperat och emellanåt hisnande utsikter. Här kommer är ett litet urval. Kunde och ville ju inte foto-stanna allt för många gånger för då hade jag aldrig kommit i tid till nästa grej. (Se nedan.)

Kunde verkligen inte låta bli!

 

 

 

 

Sånt här uppskattas! Finns på flera ställen

Tylösand

27 km senare var jag tillbaka vid starten med lite stelare ben men fortsatt pigg!

Det där jag skulle hinna till var detta:

Cortado är mitt absoluta favvo-ställe här och jag har nog aldrig variot i min hemstad utan minst ett besök. Det vore liksom kriminellt! Maten är himmelskt god och det finns massor av olika vegan-alternativ. Extra mysigt att ha sällskap av Ulf, svägerskan Jessica, lilla Melissa och mamma förstås.

Mat ska ge energi och det gör den jag äter så det blev ett bra simpass som ”efterrätt”.

Körde bl. a en serie med 5 x 200m + 5 x 100m. Totalt ca 2 km så inget mastodont-pass men kul och lätt!

Kram från Ingmarie

 

Älskade hemstad del 2

Två dagar på raken med Sara och jag är överfull med energi, inspiration och glädje! Den quinnan alltså!😍

I dag körde vi intervaller på ”flygfältet”. Jag antar det har varit ett flygfält en gång i tiden, därav namnet, men nu är det en stor äng med fina stigar in i skogen. En del av Prins Bertil stigen går förresten förbi här. Vi körde inte samma pass (Sara är en snabbfoting så vi hade ändå inte kunnat köra ihop) men bara vetskapen att någon annan kör hårt ger energi och pepp tycker jag!

För mig blev det 10 x 2 min. + 10 x 30-30.


Hopp & skutt-övningarna körde vi dock ihop liksom upp- och nedjogg. Och raggartvätten vid bakluckan.🤪

Vi kunde ju liksom inte komma helt genomsvett till Söderfamiljen. 😀

Blev en jättegod morotssoppa med xtra allt där. Verkligen ett mysigt ställe som alltid har minst en vego-rätt.


Sen var jag märkligt nog så pigg att jag nästan direkt cyklade till Sats och körde ett bra pass där också.💪🏻

Men mest har jag nog ändå chillat. Hängde bl.a med moster Gun-Lis, mamma och Mogge-vovven i solen i fina Norre katts park. Ett måste-besök när man är här! Om det är något Halmstad kommun är extremt bra och proffsiga på så är det att sköta om alla parker och grönområden.

Har även firat min lillebror Hannes examen till sjuksköterska. Han var förvisso inte med just där men vad gör väl det? Fira kan man väl göra ändå, eller hur?

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

Älskade hemstad

Hur många delar av världen jag än har besökt, och det är en del, så har jag svårt tänka mig något bättre och vackrare än svensk sommar. Särskilt den halländska. Kanske är min kärlek till bokskog, ängar, rapsfält och stora ekar extra stark eftersom jag är uppvuxen här men oavsett så är det svårslaget. Jag hade tänkt springa en kortare runda för att spara mig lite tills i morgon men det blev nästan två timmar. Så kan det tydligen bli när man uppslukas totalt av nuet och naturen. Jag älskar helt enkelt mina springvägar här och vill helst uppleva dem allihop på en och samma gång.

Bara en liten bit utanför Halmstad ligger Nannarp där också Ishof Islandshästar finns. Jag blev ju förälskad redan förra gången jag var här och jag är det inte mindre efter i dag. Tvärtom! Allt var absolut perfekt! Vädret, sällskapet av min älskade mamma och några andra och ”Einar” bjöd mig på en fantastiskt härlig tur i sagoskogen. (Jag blev extra kär i Einar….)

Roliga, pigga, glada och välmående hästar med ledare och ägare som är extremt lyhörda och måna om att alla mår bra.

Sen har jag ju en massa roliga lekkamrater här också. Sara t.ex. Vi vet precis hur vi ska roa oss på bästa sätt! Först simma så både hjärta, lungor och armar nästan helt kroknar.

Sen äta så magen nästan spricker.

Hur mycket bättre kan det bli egentligen?

Kram från Ingmarie

Ingmarie-väder, löpcoachning och lite om klimakteriet

Inte ett moln har synts på himlen på hela dagen och vinden har mojnat. Dvs ett klockrent Ingmarie-väder!☀️☀️🤩🤩

Morgonen tillbringade jag på stranden. Jag kommer nog aldrig tröttna på att se solen gå upp och höra ljuden från havet.🙏🏻

Några av mina vänner här (poliser😀🙄)  har luskat ut både att jag har en ganska gedigen meritlista när det gäller löpning och att jag är löpcoach vilket gjorde att tre av de andra ville få tips på löpteknik i dag och såklart jag ville hjälpa dem! De var lyriska och vill ha mer så vem vet, jag kanske väckte deras löpgener till liv! 🥳

Sen dansade vi! Minst lika skoj som förra gången!! 🥳🤩

Precis jämte multi-arenan  ligger ju bassängen och jag lyckades få till 3800 m. i dag.💪🏻 Tror faktiskt dansen var en himla bra uppvärmning! Rotationen var ju liksom redan i gång.

Jag har börjat lyssna på ännu en väldigt bra Podd. Hit play not pause. Många bra intervjuer om klimakteriet både före, under och efter. Det finns ju en hel del nu för tiden om detta ämne men fortfarande ses det som något ”fult” som man inte pratar så mycket om mer än i termer av vallningar och viktuppgång. Typ… Framförallt finns det väldigt lite info för kvinnor som redan tränar mycket och som vill fortsätta köra hårt och satsa. Grymt bra! Önskar bara jag hade hittat den innan. Jag har verkligen inte haft några större besvär men det är en förändring i kroppen som är ovan och som inte är helt enkel att förhålla sig till. En sak är i alla fall säker, det som en gång funkade funkar inte längre. Det är en ny fas i livet helt enkelt och har man tur att få leva så är det något alla kvinnor går igenom mer eller mindre.

Tung styrketräning är ett måste för oss 50+ (kanske t o m från 45) men ’även om eftermiddagens styrkepass sved en del i musklerna så var det inte direkt ”tungt”. Men kul ändå!

Kram från Ingmarie

Utflyktsdag!

Jag, Inger och Joachim har utforskat mer än 75% av ön denna dag.

Det är minst sagt ett varierande landskap med allt från lavastenar, karga slätter och enorma sanddynor till kritvita stränder, höga berg och blomstrande byar. Så otroligt fint!

Inger och Joachim

Jag är ju ingen större fan av att sitta i en bil några längre stunder, jag får träsmak och myror i brallan redan efter en kvart, men denna dag har verkligen varit värd det! Och lite har jag hunnit träna. Var uppe tidigt som attan för att yoga, kuta och gyma.

Kram från Ingmarie

 

Minns rätt

Det är många år sedan jag var här på Playitas , minns inte ens hur många, men jag minns att jag gillade det väldigt mycket och inte ville åka härifrån.

Jag gillar det fortfarande! Det är precis så bra, vackert och härligt som jag minns det. Faktiskt t.o.m bättre för det är otroligt lugnt. Visst är här andra men det är liksom ingen hets som när det är väldigt många på samma ställe som vill få plats oavsett var det gäller. (Matsal, gym, bassäng, solstol… Ja du vet.) Ett ställe med sådana här skyltar kan man ju förresten bara älska!


Och om man nu är det minsta orolig för att bli smittad av det där viruset så är detta stället man ska vara på! Det är otroligt säkert! Inga som helst problem att hålla avstånd eller följa de väldigt enkla reglerna.
Munskydd krävs när du inte tränar, äter, badar eller solar. (Dvs nästan aldrig om man är som mig…) I matsalen är det bra uppdelat och det är noga att man alltid tar handsprit innan man går in för att hämta mat. Äta kan man göra både ute och inne. Hur maten är får jag återkomma med. Känns lite tidigt att säga varken bu eller bä men so far är den ok.

Jag tog mig upp mot bergen i dag. Sprang lite fel för jag missade markeringarna. Jag känner igen mig men minns liksom inte riktigt var jag skulle svänga av och är man inte uppmärksam missar man de där färgfläckarna som visar vägen. Ovan som man är vid värmen var jag orolig vattnet inte skulle räcka och jag skulle få värmeslag men det gick fint! Tur man är lite kamel. Jag älskar verkligen denna miljön! På hela tiden mötte jag en löpare och en som körde mountainbike. Ja du fattar hur lugnt det är!

Inger cyklade med ett gäng men vi började vår morgon tillsammans med yoga och meditation på ”Yoga-verandan”. (Den är ny från förra gången jag var här.) Det behövs nog inte skrivas så mycket om hur det var…

Det finns massor av olika (gratis) pass att välja på och jag valde ”stretch and relax” i kväll. Efter simpasset. Denna bassängen måste vara en av världens bästa och vackraste!

Det är bra när man minns rätt.

Kram från Ingmarie

Jag ska nog…

…klara av att vara här ett tag.

Inger!

50-metersbassäng under solen!

Playitas är minst lika fint som jag minns det från förra gången jag var här och absolut ett paradis för alla som gillar träning. Och det gör ju jag!

Kram från Ingmarie

Nu vänder det!

Märker du ljuset? Visst är det annorlunda? Inte bara för att det är ljust längre på dagarna utan även att det liksom är ett annat sken. Vårsken!

Jag sprang i det i dag! Inte långt eller snabbt men 30 minuter utan krämpor är inte att förakta! Jag hade absolut kunnat hålla på mycket längre men man ska sluta på topp heter det ju…

Jag tror ryggskottet har tröttnat på att vara hos mig och är på väg någon annanstans. Det är inte välkommet tillbaka!

För att få ännu lite hjälp att bli helt fri från eländet har jag även varit hos guru-Danne.

Den mannen alltså. Jag tror inte det finns något han inte fixar!

På vägen ut till honom passade jag på att besöka Tyresö-bassängen. Riktigt bra känsla och egen bana hela passet. Mycket bättre än så kan det ju faktiskt inte bli!

När jag väl var hemma igen var jag en smula mör men jag svirade om, kokade mitt te och cyklade ner till Söderbysjön för jag vet ju hur det är. Man ångrar aldrig ett isbad! Tvärtom så längtar man genast efter nästa.

Kram från Ingmarie