Tips

Ojobbigt och ganska bra planerat

Jag har förstått att det finns de som tycker det är jobbigt att snöra på löparskorna och sticka ut och springa men för mig är det helt tvärtom. Jag tycker det är jobbigt de dagar jag inte gör det.🤪 Springa är så enkelt att göra plus att det ger så mycket även på kort tid. ( Det finns förresten de som tycker det är jobbigt att byta om till träningskläder ö h t  för att träna vilket är heeeelt obegripligt för mig.😱😬😆)

Nu måste jag dock tänka mig för lite för hur mycket jag än gillar att springa och hur snäll min kropp än är så tror jag inte på ensidig träning. Så därför fick det bli annat i dag.
Tack och lov är jag ju extremt (tränings)lättroad. 😀

Gymade ett bra pass på förmiddagen när regnet härjade som värst.


Efter lunch simmade jag på Brottet i solskenet men klen som jag är 🥶 så hade jag våtdräkten på.😅 Ja, jag var den enda som hade det och nej jag frös inte men jag svettades inte heller. Jag var riktigt svenskt lagom!😄

Cykla på tant-cykel räknar jag inte riktigt som träning (däremot vardagsmotion) men två (!) timmar på denna görs inte av sig själv. Särskilt inte i motvind…🤪

Tränar man blir man som bekant hungrig och jag gillar det! Tänk så tråkigt att aldrig känna hunger! Eller kunna njuta av maten och känna sig mätt. Jag fick sällskap av mamma och Ulf till mysiga Rotundan  i Norre Katts park. Skön kvällssol och supergod vegomat så nu är vi både mätta och belåtna! 💕🤩🙏🏻

I morgon ska jag på äventyr igen! Hoppas det inte blåser för mycket bara…😱😬

Kram från Ingmarie

 

Äventyrslöpning igen

En av anledningarna till att jag fortsätter träna som jag gör är att jag vill kunna tacka ja till att springa 2-3-4 timmar med vänner när jag får möjlighet. Innebär det dessutom löpning från A till B på en ny plats med matavslut och Annas fantastiska sällskap så finns det ju liksom absolut inget att tveka på!

Jag tog tåget till Åstorp. Tredje gången på någon vecka jag är där och innan dess visste jag inte ens att stället  fanns!🤪

Anna och Fredrik mötte upp och medan Fredrik for vidare för att köra MTB så sprang jag och Anna mot starten av dagens äventyr. Två etapper av Skåneleden. Åstorp-Krika.

Första 10 km är hyfsat platta och går genom bokskog, förbi böljande fält och hagar med betande djur. Jag visste det skulle bli kuperat på slutet så jag bad en tyst bön att benen skulle vakna till liv. Det gjorde de inte.🤪😱

Men Anna är snäll och höll nere tempot så jag kunde hänga med. Vi hade ju faktiskt ingen brådska heller!😀

Vi gjorde ett kort stopp vid Hålebäck innan vi vimsade vidare. För lite tokigt ”måste” det såklart bli! Annars är det väl inget riktigt äventyr? 😃 Tre felspringningar och en vurpa lyckades vi med men ingen skada och hellre för långt än för kort du vet!😄

Hur som helst så började klättringen vi väntat på så småningom. Ibland var det så brant och mekkigt att vi både fick gå och hålla oss i träden.🤪 Men det var det värt! Det är verkligen en sagolikt vacker miljö!

22 km senare väntade snälla Fredrik. Han hade varit lite väl optimistisk över när vi skulle vara framme och fått vänta på oss en bra stund. Han kommer dock nog att lära sig att när jag är med går det inte snabbt! haha!

P g a lite (trots allt) tidsbrist, tågen går inte jätteofta, så fick vi hoppa badet men maten missade vi inte. Mitt andra besök på vegohaket Sababa i Röstånga. Blev inte besviken denna gången heller!

Jag känner mig verkligen superbortskämd och obeskrivligt tacksam. Blir ju skjutsad hit och dit av dessa två, mamma och kusinen och tågen jag åkt har gått enl. tidtabell. (Bara en sån sak liksom!)  Jag får uppleva nya vyer och äta god mat med finfint sällskap, har en familj som jag älskar och en kropp som ställer upp på (nästan) allt jag önskar av den. Vad mer kan man egentligen begära och vilja ha?

Tack för i dag Anna & Fredrik! Jag kommer ha kvar dagens lyckobubblan i magen länge!

Bada fick jag också! I havet!

Kram från Ingmarie

Ovilse (och varken klokare eller oklokare)

För första gången har jag lyckats springa helt prickfritt i Pålsjöskogen. Inte en endaste felspringning på gröna 10 km rundan minsann! Får man pris då? Dit och hem klarar jag dock utan markeringar.

Simma fel i Saxtorpssjön är nog snudd på omöjligt men vem vet. Immar glasögonen igen så kan allt hända!

 

Inter en enda gång körde vi heller fel till Anita på Börringe kloster. En liten oas med både butik, utställningar och mat. Vi har spanat in denna innan men aldrig testat förrän i dag.

På köpet hade vi sällskap av bästa Daniel och Sofie och deras två barn. Vi har inte setts på säkert 8 år men det kändes som i går! Så roligt!

Under sommaren har de ”sommarmeny” och resten av året både à la carte och buffé om jag fattat det hela rätt. Personligen tror jag de hade tjänat på att ha buffé nu med för det tog en väldans tid innan maten kom och som hungrig idrottare är det aldrig skoj. Dessutom var salladen som man fick ta innan också slut så även den fick vi vänta på. Maten var jättegod men inte den godaste jag ätit. I synnerhet inte för det priset. Kaffet fick man betala extra för vilket jag tycker var lite snålt. Nu låter det som jag/vi var missnöjda men det är vi inte. Det är utan tvekan värt ett besök!

I morgon är vår resa här slut och vi är både klokare och oklokare över vår framtid. Vi vet bara att den kommer bli spännande och rolig och på en helst annan plats än där vi är nu.

Kram från Ingmarie

 

Iskyla och förälskelse

Det där att ha ett tak är bra fint! Särskilt när det regnar och jag så gärna vill börja morgonen ute.

 

Jag borde valt tak-varianten även till simningen. (Dvs inomhus.) Åtminstone till bassäng-simmet men jag trodde ju verkligen inte Fellingsbro-badet skulle ha samma temperatur som sjöarna!🥶

12 grader i luften och knappt 20 i vattnet. 😱 Det där blev det kortaste bassängsimmet jag någonsin gjort. Och dyraste. Men det var i alla fall gott om plats!🤪

Tack och lov varar inget elände för evigt. Inte ens iskallt regn. Solen kom och plötsligt blev det 20 (!!!) grader. 😄 Man får säga vad man vill om svensk sommar men den är då inte enformig.😆

Eftersom jag hade ett ställe jag gärna ville besöka så passade jag på att åka dit och vilken tur!

Uskavi vid sjön Usken är en pärla och jag har nu simmat i en av de vackraste sjöar jag någonsin sett!

Här skulle jag lätt kunna bo för förutom sjön finns oräkneliga trails och leder. (Ännu ett ställe att Hemnet-knarka. Haha!)

Runt hela sjön finns flera sevärdheter och bara  någon kilometer bort från Uskavi finns t ex Siggebohyttans bergsmansgård som är en av de mest storslagna bergsmansgårdarna från Bergslagens storhetstid. Otroligt fint och med en hisnande utsikt över sjön. Jag blev helt förälskad!😍

Solen sken över ”min” sjö också och trots att jag frusit så tänderna skallrat så kunde jag inte låta bli att simma lite till.😆 Så sammanlagt blev totaltiden ändå den jag tänkt tillbringa i bassängen. 🥳

Kram från Ingmarie

 

Sömnlös och förvånad

Den där parkfesten i och utanför hotellet  jag skrev om i går blev ännu värre än vad jag någonsin kunde tro. Fram till kl 02 spelade live-band och DJ så högt att både rutor och väggar skallrade. Nej, jag skojar inte!

Stängda fönster och öronproppar hjälpte inte ett skvatt. Det var hemskt! Hur jag än gjorde kunde jag ju liksom inte komma från oväsendet.😱 Förstår mer än väl att högt ljud och sömnlöshet är tortyr-metoder.

När musiken väl slutat så skulle ju alla skräniga gäster gå därifrån och sen började de riva alla staket vilket inte är ett tyst arbete om nu någon tror det… Hur ett hotell med övernattande gäster ens tänker tanken på att ha ett sånt här arrangemang är helt obegripligt för mig!  Inte ett ens ett litet varnings-pip om det hela heller så man åtminstone haft någon som helst chans att fly.  Tur i oturen att jag var ledig i dag. Vågar inte ens tänka tanken på hur det hade varigt att jobba med min zoombie-hjärna i dag!
Jag sov max 3-4 timmar och kände mig helt snurrig och groggy när jag gick upp och ut för min morgonyoga. Sa förstås i från om hur jag haft det till personalen men de svarade bara att ”det var ju inte bra”. 😵‍💫🙄

Nej det är det verkligen inte!

Trodde jag skulle få uppleva tystnad och lugn här men istället har det mest varit sömnlösa nätter pga fiskmåsar (de är läskigt många), raggarbilar, party och de där gatusops-traktorerna kl 05 på morgonen. Måtte jag palla 2 veckor till… Tack och lov för att jobbet är ok och naturen så vacker!

Egentligen ville jag bara lägga mig igen efter frukosten men att vända på dygnet är ingen smart lösning så jag har kämpat på. Löpningen och utegymmandet gick riktigt bra och även om jag inte blev direkt piggare så blev jag i alla fall gladare och mindre arg.🤪

Spradan piggade dock upp åtminstone tillfälligt!

Snortrött eller ej så gjorde jag utflykten till Örebro som planerat, vill ju passa på att göra något de få dagar jag är ledig, och det är jag glad över för staden förvånade! Den var mycket finare än jag trodde! (Har bara varit i utkanterna innan i samband med tävlingar.)

Jag kollade på Open Art-konsten, slottet, de helt galet pampiga husen vid vattnet, gick på gågatorna i stan, besökte supergulliga Wadköping och den makalöst fina stadsparken.. Wow alltså! Allt rekommenderas! Kunde omöjligtvis fota allt men här är några glimtar.

Det jag nog ändå är mest förvånad över denna dag är dels att jag fortfarande är vaken och dels att tåget var i tid både till och från Örebro! Borde jag gå och köpa en Triss-lott?

Kram från Ingmarie

 

Spontanat igen

Spontana är mitt nya favvo-verb. Då gör man ju i princip bara grejer man känner för! Spontant! Som att anmäla sig till ett lopp kvällen före det är som jag gjorde i går. Det blir inte alltid så bra uppladdning men det blir garanterat roligt, lustfyllt och bra träning oavsett. Dvs så som jag gillar att göra och ha det just nu.

Jag har kutat Lunchloppet en gång innan för längesedan men då var det på Djurgården. I dag var det i Tanto på Södermalm.

Upplägget är enkelt. Man betalar 100 kr, får nummerlapp, kutar loppet, lämnar tillbaka nummerlappen. Typ så. Inga utdragna tal varken före eller efter, ingen medalj, inga priser och ingen statistik men roligt, lättsamt, kamratligt, billigt, enkelt, avskalat, bra träning som sagt var och alltid i fina miljöer. Tycker det är en jättekul och bra grej!
Vi var inte så många i dag men vi som var med sprang vårt bästa för dagen. Banan är i platt men en solig dag som denna är den absolut proppfull av strosande människor, barnvagnar, cyklister, andra löpare, kaffedrickare, kompisgäng, ungar som ska spela boll, hundar som drar iväg i koppel och to.m fåglar. Det var väl mest rena turen att jag inte sprang på/över någon eller något…Haha!

Värmde upp som vanligt ca 4 km inkl stegringslopp innan vi drog i väg. Tyckte jag hittade ett ganska bra tempo men när det var lite över en kilometer kvar var jag ganska trött och sista lilla kullen till målet var jag rejält mör. Men på ett bra sätt för hur det än är så vill jag ju inte komma i mål och känna det som jag joggat runt.

Lite bättre tid hade jag hoppats på men jag är ändå nöjd och jag var garanterat den enda som inte klagade på värmen.

Hade siktat in mig på ett pass på Tantos fina utegym efteråt men det var absolut knökat med folk (även där) så jag bestämde mig för att springa hela vägen hem (7km) i stället. Väl hemma vände jag nästan bara innan jag cyklade ner till sjön för ett varv i sjön. Återhämtningen är det som sagt var inget fel på och den blir extra stark för en solcellsdriven person som mig sol-dagar som dessa!

Dagen avslutade jag tillsammans med mina fina vänner Desirée och Petra. Är så tacksam över att jag har dem i mitt liv. Vi ses inte så ofta men tjattar i princip dagligen om allt mellan himmel och jord. Underbart!


Maten på Mahalo är förresten grymt god. Och riklig! Sånt gillar jag. Vego såklart!

Kram från Ingmarie

Fryslort, bröte och ett tips

Många verkar tro att jag klarar hur mycket kyla som helst bara för att jag vinterbadar. Det är helt fel. Typ JÄTTEfel! Jag fryser skitlätt! Höst, vinter och t o m vår innebär alltid massor av kläder och vill det sig illa är det så även delar av sommaren. Så klen är jag… Men jag är en rackare på att hantera värme och bada isvak.

Vinterbada är ett sätt för mig att överleva vintern. Den piggar upp, ger mig massor av måbra-hormoner och är ett äventyr och en ritual jag tokälskar. Men bara på vintern! På sommaren har jag absolut inga som helst behov av att bada kallt. Då vill jag ha sol och värme precis hela tiden. Det kan aldrig bli för varmt om du frågar mig! (Därmed inte sagt att det är så bra för naturen och djuren om det är varmt alltid men det är en annan diskussion.)

Så från att bada i baddräkt (och mössa) bland isvakar tar jag på mig våtdräkt och dubbla badmössor när jag ska simma ute på sommaren. Åtminstone nu i början. Fattar att det kan verka extremt motsägelsefullt men dels är det något som händer när jag doppar huvudet som gör att kroppen ”fryser till” direkt, dels är jag i mycket längre när jag simmar och dels rör jag mig mer och när man gör det så kommer det mer kallt vatten nära kroppen. När jag vinterbadar kan jag även gå upp direkt när jag känner att det är tillräckligt. När jag simmar är det inte alls säkert eftersom jag ju simmar bort från själva starten.

Vid ett flertal tillfällen har jag simmat så länge att jag börjat frysa så mycket att jag på riktigt trott jag skulle tuppa av och när det hade skett allt för många gånger började jag bli rädd. Det är en fruktansvärd känsla och ffa farlig. Det är inte det där att jag bara huttrar, hackar tänder och får färgglada fingrar, det grejar jag, utan kroppen lägger verkligen av. Det går ruskigt fort med men jag har börjat tyda tecknen och avbryter i god tid. Så i stället för att OW-simma långa sträckor så kör jag många korta. På så vis slipper jag vara orolig/riskera något och det är enbart roligt och lustfyllt. Det gör mig troligtvis inte till en bättre simmare men so what? Jag simmar för jag gillar det, inte för att tävla.

Två korta turer blev det i dag. En i Infjärden och en i Djupsjön. 100% njutning. I synnerhet den sista för då var det så härligt att solen kunde torka mig.

Infjärden

Djupsjön

Löpningen var absolut frysfri och vacker som en sagobok. Sprang en av mina favvo-rundor som jag hittat för längesedan men de hårda vindarna som varit här hade lagt gigantiska hinder i vägen. i skogen! Tror minsann halva granbarrs-beståndet hamnade på mig innan jag hade tagit mig igenom allt… Naturens krafter alltså!

Till sist vill jag tipsa om ett väldigt bra TED-talk av Dr Chatterjee.
”How to make diseases disappear”.   (Den är bara 18,5 minut lång så jo, du hinner lyssna.)

Tyvärr lär det inte hända för läkemedelsindustrin kommer fortsätta sin kamp att få sälja (onödiga) läkemedel… Men tänk om fler läkare kunde vara och tänka som Chatterjee! Vilken frisk värld vi skulle få!

Kram från Ingmarie

Sås-dag

Egentligen hade jag tänkt såsa omkring i skogarna här ute på ”ön” men så kom ett mess från Roger så i stället blev det (sås)löpning i skogarna runt Färsna gård. 

Det gäller ju att passa på när man kan få finsällskap! För den som inte vet så kan jag berätta att Roger är en ruskigt snabb veteranlöpare med flera stora, feta medaljer. 🤩 Han resonerar dock som mig att är det lugnt så är det lugnt. Inget mellanmjölksharvande.🤪 Så det blev en slags såsande i alla fall!

Två timmar sprang jag ihop.(Roger skulle till gymet och avvek lite tidigare.) Superfint att springa där! Bara grus och stigar. Blandat med elljusspår, andra grusvägar, banvall och delar av Roslagsleden. 

Har kutat här många gånger men hittar alltid nya vägar! När jag är där och ser ”Roslagsleds-skyltarna” blir jag oftast sugen på det där JÄTTElånga loppet jag hört så mycket gott om. Men det är ju just JÄTTElångt! En dag så kanske…

När jag var tillbaka i stugan och fått mat i magen testade jag lite målartekniker och material. Så himla härligt att liksom bara få pyssla i lugn och ro! Målet är att det inte ska vara något mål. Dvs ungefär som vanligt. Haha!

Cyklade sen till sjön och alltså det var (och är) ju nästan löjligt vackert där! Helt ensam var jag så det är verkligen som att ha en helt egen sjö(bassäng)!

Har ingen aning om temperaturen men tippar på 17-18 grader. Nu när jag ”fuskar” med våtdräkt är det riktigt behagligt för att simma men jag längtar tills jag slipper den. Våtdräkten alltså. Jag kan absolut simma utan redan nu men då blir det betydligt kortare tid. Det är kort även nu för jag är en klenis när det kommer till att simma i kallt/svalt vatten en längre stund.

Kram från Ingmarie

Norrtälje Stadslopp

För åtta dagar sen sprang jag 47 km på Backyard Ultra-loppet i Haverdal efter en spontananmälan en dryg vecka före. För tre dagar sedan spontananmälde jag mig till dagens Norrtälje Stadslopp. Det är ju så jag gör nu för tiden. ”Spontanar” Haha! Det blir kanske inte så bra resultat men jag har insett att om jag börjar planera för mycket så kommer den gamla tävlingsdjävulen i mig och jag stänger av från huvudet och neråt och slutar lyssna på kroppen. Sånt slutar aldrig bra! Dessutom blir jag alldeles för mentalt fixerad och just nu är det inget jag vill ha eller vara.

Hur som helst. Norrtälje Stadslopp är 5 km och det var ett riktigt vasst startfält. Ca 100 löpare ställde upp med start och mål på deras fina Ip.

Det började ganska lätt med svagt nerför innan det var mest platt. Jag visste det skulle bli uppför den sista kilometern men jag hade inte räknat med att det var så brant. Kanske kan jag skylla på att det där långpasset satt i för mina ben tvärdog! Jag hade ca 18 minuter till 4 km. I mål 23.45. Ja du fattar… Men jag vann i alla fall min AG och jag tror jag blev 12a totalt.

Men kul var det och allra roligast var att träffa alla (löpar)kompisar igen. Här är några av snabbisarna. Och jag…

Men hur döda benen än var så återhämtade de sig snabbt. Körde ett bra pass på gymet efteråt. Maxade verkligen för jag hade ju betalat och då vill man ju ha ut det mesta möjliga, eller hur? (Ja det är okej att kalla mig snål.. Hehe)

När jag nu ändå var i stan passade jag på att även åka till fina Gillfjärden. Turligt nog hade jag ju våtdräkten med…

Personligen tycker jag det var ett väldigt fint och bra sätt att fira Nationaldagen på. Hur har du firat?

Kram från Ingmarie

So long igen

Så var denna Halmstadresa slut. Allt för kort men bättre än ingenting för som alltid har det varit mysigt, roligt, härligt och skönt att vara ”hemma”. Jag har inte hunnit allt jag velat men så är det och jag ska förhoppningsvis snart ner igen. Då kommer jag dock inte bo här på Mårtenson..🤩 Min stackars plånbok klarar inte mer nu.

Hotellet är väldigt nyrenoverat och det är verkligen fint men jag är ändå inte superimponerad. Servicen är suverän men frukosten och städningen av rummet medioker så betyget blir bara 3 + av 5.😁
Innan jag sa hej då körde jag ett sim- och vattenlöpningspass till. Hade velat springa men jag behövde helt enkelt vara en smula förnuftig också och låta benen vila från stötar. De tog ju trots allt över 60 000 steg i förrgår. 🤪
Tågresan gick hur smidigt som helst denna gången. När det flyter finns inget bättre sätt att resa än med tåg om du frågar mig. Jag älskar det!😍
Nu väntar några jobbdagar innan jag packar väskan, eller rättare sagt väskorna, igen för nytt äventyr!🥳
Kram från Ingmarie