Resa

Alla goda ting är fyra!

Det blev inte helt som jag hoppats och tänkt i dag men det blev väldans bra ändå!
Planen från början var att jag skulle till tandkirurgen på morgonen för att sen träffa bästa Kajsa och köra två olika pass på Sats.

Nu blidde det alltså inte så. Tanden som ska bli en del av mig passade inte (!!!) så för att försöka få den klar innan jag drar söderut igen så fick jag agera bud och åka med paketet ända till Stadshagen och lämna den för justering. Om min insats räcker lär tiden få utvisa. Annars har jag åkt hit ”i onödan”…

Nu hjälper det ju inte att hänga läpp för det där. I värsta fall får jag åka upp en gång till och det överlever jag garanterat. Värre med bankkontot…
Vårt första planerade pass hann jag därför inte med men dock det andra. Ett HIIT Run & lift.
Sen vet jag inte vad som hände för det blev två till i den där salen! Ett HIIT Run & box och ett HIIT Circuit. Varje klass är 45 minuter och, som namnet avslöjar, högintensiva. Det går att maska men varför då ta sig dit ö h t? Är jag där så är det fullt ös som gäller!

Jag fattar om det låter fjantigt men jag älskar Sats och denna typ av klasser! Det är så galet skoj, jobbigt och svettigt att man jag tror man måste uppleva det för att fatta.

Jag var i alla fall helnöjd efteråt och ville faktiskt inte träna mer.

Men alla goda ting är fyra och den fjärde hände här.

15-16 grader i vattnet och alldeles, alldeles underbart!

Kram från Ingmarie

Festhelg i Göteborg

Nu är de gifta! Min finna lillebror Daniel och hans lika fina Noel. Jag är så obeskrivbart glad för deras skull och för att jag har lyckan att ha dem i mitt liv.

Som de otroliga människor de är så hade de även ordnat så blev en oförglömlig dag, och kväll, för alla som var där. Förutom att människor rest från Sveriges alla hörn så kom det vänner och familj ända från Australien, England och Indien.  Nu är jag ju partisk men Daniel och Noel är unika på så många sätt och jag tror helt ärligt att det är snudd på omöjligt att inte tycka om dem. Om världen haft fler som dem hade vi inte haft varken krig eller bråk. Kanske inte ens svält och misär.

Noels syster Carina, Daniel, Noel och mamma. Vittnen och brudpar.

 

Efter vigseln i Göteborgs Rådhus, min första borgerliga förresten och jag tycker det var jättefint, så träffades alla hemma hos dem. Hela innergården och lyan hade förvandlats till en superfin och mysig festlokal och jag kände nästan inte igen mig!

Noels familj hade fixat Indisk mat för ett helt regemente och det var så gott att jag nästan dog mums- och smarrighetsdöden! Ffa åt jag så magen nästan sprack. Jättemysigt, jättetrevligt, jättegott och jätteroligt. Jag skrattade så mycket att jag har träningsvärk i ansiktet i dag!

En oförglömlig dag och nu har min familj blivit ännu lite större! Tänk vilken rikedom det är! Att ha så många nära och kära, och att ha hälsan, är för mig det absolut viktigaste i livet.

Träna har jag också hunnit. I går blev det ett fartpass som gick förvånansvärt bra trots dålig sömn.

I dag blev det ett lugn distanspass som gick precis så trögt som förväntade mig efter ännu en dålig sömnnatt. Backarna (och trapporna) runt Skatås och Delsjön är verkligen ingen barnlek när benen är som bly men det är onekligen otroligt vackert!

Men även roligheter har ju ett slut så i dag var det dax att säga hej då på ett tag och fara vidare. Anders åkte hem men jag tog tåget till 08a land. (Förhoppningsvis sista delen av den där käk/tand-historien.) Nytt flashigt tåg men ändå 10 min. sena från start.

Men vet du!? Trumpeter och fanfarer! Vi kom fram i tid! Tuben och tvärbanan flöt på så fint att jag hann vara med på ett härligt Yin yoga-pass på Sats Sjöstaden.

Men inte bara det! Boendet är helt galet bra! Billigaste och bästa hittills här!

Med all denna tur så kunde jag ju inte låta bli att köpa två Triss…

Kram från Ingmarie

Fredagsmys-fys

Det känns som det var längesedan jag hade ett så här härligt fredags-mys men det är bara två veckor sedan. Det myset slutade ju dock med ännu ett tåg-strul så det är väl kanske därför jag förträngt det.🤪

Det blev skogslöpning på förmiddagen. Jag har nog kutat 10 000- tals gånger på Galgberget men ändå gillar jag det fortfarande!

Marinas crosstraining på Sats var även denna gång  så utmanande och tufft att jag emellanåt trodde både armar och ben skulle gå av. 🤪😱 Min kropp kommer garanterat att påminna mig om detta i flera dagar framöver. Men mest är det sjukt skoj och ett helt galet tryck i salen!

I dag var det förvisso också en resa efter det roliga men med bil. Norrut. I morgon blir det party igen men på ett helt annat sätt!

Kram från Ingmarie

Mirakel kan ske

Udda vecka betyder SATS-jobb i Halmstad. Jag har varit nervös i flera dagar för om jag skulle komma i tid med tanke på senaste tågresorna. Jag hade nämligen inget annat val för att frakta mig just denna gången.

För att hoppas på lite mer flyt tog jag tåg först till Hässleholm och sen till Markaryd där jag bytte till buss. Annan väg som förutom att den var snabbare också kändes åtminstone lite säkrare för bussarna brukar ju trots allt rulla. Åtminstone har jag aldrig hört talas om varken signalfel eller spårfel när det gäller dem.

Och kryss i taket! Det flöt på hur smidigt som helst och jag kom fram i exakt tid. Vilken lycka! Bara hoppas mina nästkommande blir lika smidiga…

Jag var också lite extra lycklig redan innan för att intervallerna kändes bra.

4 km uppvärming + 16 x 1 min med 1 min joggvila och sen 4 km nedjogg vilket  kanske inte låter så märkvärdigt men det kan suga rejält i benen om man trycker på!

Kram från Ingmarie

De där tågen…

Man ska väl vara glad för det lilla och två av tre har trots allt varit bra i dag 🙏🏻

Långpass i sagoskogar t ex. Sega ben men lycklig skalle.😄


Crosstraining-passet med Marina på Sats var tokskoj! Och jättesvettigt! 🥳🤩😍


Att sen tågen inte funkar är väl egentligen inget som borde förvåna mig men jag trodde faktiskt att jag hade fått min förseningsdos denna veckan efter de två förra..🙄 Men icke. Allt var inställt eller försenat på obestämd tid. Det sämsta är den totala bristen på information och kompensation. Noll rakt igenom 😡😱 Hur svårt kan det egentligen vara??? Min senaste hashtagg har varit; #svensktågtrafikärskit och #swedishtrainssucks 🤪

Det slutade med buss till Helsingborg där min snälla man plockade upp mig. Hade det inte varit för att jag ibland ”måste” så hade jag valt att aldrig mer åka tåg!

Kram från Ingmarie 

När man själv är orsaken till förseningen..

Jag var väldans optimistisk till att det skulle bli en smidig resa till Halmstad för man kan ju tycka att sannolikheten liksom minskat med tanke på att resa i förrgår inte var det. Men ibland händer grejer som i te ens SJ eller Trafikverket kan rå för.

Sprang en fin runda i Nackareservatet och hann t o m med en sprada! Kroppen var som sirap men jag skyller på den extremt dåliga hotell-frukosten. Sista gången jag bodde där…

Det hade varit stopp på tuben men precis när jag skulle åka så började den rulla igen och jag såg det som ett riktigt bra tecken. Tåget rullade in i tid och vi gick ombord. Då blir jag vittne till en väldigt märklig händelse som gjorde att vi inte ens kom 10 meter på vår färd.

En man kommer i hög fart från vagnen före. Han har en lite större väska som han slätter på ett säte och börjar packa över grejer i en mindre. Eller om det var tvärtom. Detta såg jag inte. Han tittar hela tiden mot vagnen han kom från, märkbart stressad, slänger upp den lite större väskan på hatthyllan och går sen snabbt. mot toaletten lite längre bort. Hela tiden med en blick bakåt. Efter max 5 minuter kommer han ut och går stressat vidare bort från där han lämnat väskan för att sen inte komma tillbaka.

Här slog min magkänsla bakut och jag sa till konduktören.För att göra en lång story lite kortare så slutade det med att polisen och en bombexpert kom och tog väskan med sig.

Det visade sig dock sen att väskan var stulen från vagnen mannen kommit från! Ett annat vittne hade sett honom gå igenom tåget som gick före och då antagligen gjort samma sak.
Hur fräck kan man bli???? På det viset är det himla bra att ha en tung trunk med sig! Ingen som orkar med mecket att dra den med sig. Haha!

Så egentligen var det ju inte jag som var den direkta orsaken men det var bara jag som reagerade. Vi fick så småningom rulla vidare men vi var (såklart) försenade till Göteborg så jag missade anslutningståget och fick köpa biljett på Öresundstågen för att komma i hyfsad tid till Halmstad. Hade verkligen ingen lust att vänta 2 timmar på Gbg station!

Men nu är jag framme och i morgon blir det fest här! Ja fest på mitt vis alltså.

Kram från Ingmarie

Bästa belöningarna

Träning är förvisso alltid en slags belöning för mig, och ett enormt privilegium, men ibland unnar jag mig en extra belöning. Eller som i dag flera. Jag skrev ju trots allt i går att jag skulle göra denna mini-trip till en fest.

Efter intervallpasset i mina gamla hoods, som  för övrigt blev en mjölksyrefest för jag hade tydligen helt glömt hur mycket backar där är, så blev det en helt ljuvlig sprada i Sicklasjön.

Och en kaffe i solen!

Efter tandläkar-besöket drog jag till det enda stället jag saknar här. Ja du vet nog.

Sats SoFo såklart!

Lika härligt, roligt, energigivande och svettigt som det brukar. Det må vara hur märkligt som helst men jag älskar verkligen det där stället.

Extrabelöningen efter detta var en dejt med min goa vän Petra på Chouchou. Enda problemet där är att välja mellan allt så vi valde buffé med resultatet övermätta magar. Så går det när man är både hungrig och glupsk. Haha. Men det var det värt!

I morgon drar jag sydväst. Om SJ vill…

Kram från Ingmarie

Det gäller att förbereda sig när…

…man ska åka tåg oavsett om det är med SJ eller Skånetrafiken för tyvärr kan man ju aldrig lita på att komma fram i tid eller ens att man kommer fram. Helt galet när man tänker efter! Det är 2023 och lever i ett extremt högteknologiskt samhälle, vi betalar en hel del i skatt och det tjatas dagligen om att vi måste minska på bil- och flygåkandet. Ändå är just tågåkandet i princip alltid kombinerat med strul av något slag. Det känns som att det krävs att man har obegränsat med tid för att det ska vara bästa alternativet när man ska resa.  Och pengar för tåg är banne mig inte billigt!

Eftersom jag vet allt det här och ändå valde tåg för att komma till Stockholm så hade jag sett till att förbereda mig så bra det gick för att klara alla eventualiteter.

Sprang först  en fin runda så kroppen var åtminstone lite nöjd innan den skulle tvingas vara ovanligt stilla.

För att vara lite extra tidseffektiv hade jag med material för att göra två nya klasser inför en slags världspremiär på Sats i Halmstad.  Jajjemensan minsann! (Fortsättning följer.) Jag hade även med mig både egen mat och köpt. Man vet som sagt var aldrig och att behöva spä på eländet med att vara hungrig också vore väldigt osmart.

Vi kan väl säga så här. Det var tur jag tänkte som jag gjorde för jodå det blev ett rejält stopp. I metropolen Mjölby. SJ bjöd oss i alla fall på vatten… Oavsett hur mycket man är försenad så betalar SJ inte tillbaka mer än 50% av biljettpriset. Riktigt uselt tycker jag. Där är Skånetrafiken bättre med hästlängder!

Till slut kom vi fram och jag är på hotellet. Det är en kort visit här som är ”ett nödvändigt ont” (fortsättningen på hela den där käk-historien..) men jag kommer göra den till en fest!

Kram från Ingmarie

Tre olika på tre dagar

Bloggen blev visst lite trött (läs något slags systemfel) så därför det varit klent med uppdateringar.
Men nu så!

På tre dagar har jag lyckats göra tre helt olika löppass på tre helt olika ställen och med helt olika upplägg. Vem sa att löpning är enformigt?

I lördags blev det en lugn runda innan jobbet i Hornaskogen och bort mot golfbanan. En sån där som var varken jobbig eller lätt, tråkig eller rolig. den var liksom lagom av allt.

I går var det upplevelse- och sociallöpning av den absolut bästa sorten. jag är banne mig fortfarande hög på den så det var nog bl.a därför dagens pass gick över förväntan. Jag mötte Anna B och Anna N.  vid Alunbruket. På något vis hade vi lyckats synka oss trots bara några dagars förberedelser! Plötsligt händer det även om det aldrig händer med mina Triss-lotter…
Det var både enkelt och svårt med två Annor för båda svarade men alltså vilka pinglor dessa två är! Anna B:s man (som dessutom är en superduktig ultra-löpare) hade fixat en runda som var så fin att det aldrig går att beskriva. Skog, stigar, grusvägar, asfalt, backar, platt, bäckar , stegar att klättra över och vackra utsikter. För en gång skull är det väldigt lite foto tagna för vi hade så vansinnigt mycket att prata om att vi liksom glömde bort det.

26 km senare kommer vi tillbaka och även om mackan på Kaffestugan var på tok för liten för att mätta så var den väldans god.

Under dessa timmar hann vi prata om allt mellan tonåringar, gamla föräldrar och jobb till klimakteriet, ultralopp, resor, bilar, ekonomi och ätstörningar. Ja du fattar va? Vem behöver en (dyr) terapeut när man kan springa och prata öppet om allt möjligt med så här fina vänner? Min tacksamhet finner inga ord och det extra roliga är att den enda anledningen till att vi känner varandra från början är egentligen för att vi alla bloggade då när det var poppis en gång för längesedan. Två av oss håller fortfarande på och antingen är vi bara korkade som inte fattar att det är ute eller så gör vi det för att vi faktiskt gillar det!

På vägen hem åkte jag inom Verkasjön för lite sim. Jag har varit i den en gång innan för längesedan när jag och Anders var på Österlen för första gången. Då körde jag vattenlöpning där men fattar inte riktigt hur det gick till för sjön kändes väldigt grund.  Den är inte heller så stor och inte den finaste sjön man kan hitta men den dög bra just då! Svanen på andra sidan höll sig dessutom lugn… Jag har ju en enorm respekt för dem efter att ha blivit jagad både en och tio gånger. (Inte trevligt!)

Sen var det då i dag också.
4 km uppvärming + 12 x 2 minuter med 1 minutes joggvila + 4 km nedjogg. Trodde aldrig det skulle gå men tji fick jag för det gjorde det visst! Inte de snabbaste 2-minutarna jag gjort men helt ok känsla.

Tanken är ffa att vänja sig springa med trötta ben. Och tröttare blev de för sen var det gymdax! 50 minuter med extra allt.

Dock ska man veta att mellan dessa sista pass gjorde jag inte många knop. Typ det här.

Visst har jag sagt att jag älskar lediga måndagar?

Kram från Ingmarie

Det bästa på två ställen

Det blev plötsligt sommar igen och jag hade turen att ha intervaller på programmet! På pappret, eller rättare sagt i telefonen, så lät det ganska mediokert.
4 km uppvärmning
16 x 1 min med 1 min joggvila
4 km nedjogg

Nu spelade det nog in att gårdagens SATS-pass satt sina spår i musklerna (läs träningsvärk de lux) men det var bra mycket jobbigare än jag trodde!

Jag vände efter exakt halva passet och kom i princip tillbaka till precis samma ställe som jag började vid. Svettig, nöjd och med mycket trötta ben. Det bästa var nog ändå att kunna stretcha och softa ute efteråt utan att frysa ihjäl.

Jag hade gott om tid att chilla och ta mig till tåget. Hann t o m med ett tidigare tåg från Lund och var 30 min tidigare i  Kristianstad. Toppen tyckte jag!

Men det finns ju andra ”stopp”. Bilar! I Kristianstad var det minst sagt kaos med kilometerlånga köer, avstängda vägar och Anders som skulle möta upp mig fick snällt anpassa sig och jag fick stå och vänta. (Anledningen var ett event så detta tillhör tack och lov inte vanligheterna.)

Vi trodde det skulle lätta på E22 men även där var det trögt. Fråga mig inte varför för plötsligt bara släppte det. Så himla märkligt fenomen det där som jag så gärna skulle vilja ha en förklaring på!

Hur som helst så kom vi till fina Levrasjön och jag fick en fin simtur med några Pan-kompisar. Alltså kolla sjön!

 

Kram från Ingmarie