Hur man bäst umgås en hel dag

Det finns bra dagar, jättebra dagar och helt fantastiska dagar. Sen finns det de här unika megaunderbarasuperduperkanonmagiska dagarna upphöjt till 15 miljarder som händer då och då. De där som man vet att man aldrig kommer glömma oavsett hur senil man blir. Jag har haft turen att få uppleva en del sådana och torsdagen den 7:e juli 2016 kommer definitivt att vara en av dem.

Om jag fick bestämma skulle jag hänga med världens bästa Anna helst varje dag men eftersom vi bor många mil från varandra så får man passa på att utnyttja de gånger avståndet mellan oss krympt till mycket mindre än hälften.
Vi kommer aldrig få problem med att roa oss tillsammans eller få brist på samtalsämnen. Det enda som nog skiljer oss åt, förutom utseendet, är att jag gillar att simma (vilket Anna inte gör) och hon gillar att cykla långt (vilket jag inte gör). Just nu i alla fall. Man ska ju som bekant aldrig säga aldrig…

Så hur har vi nu roat oss?

Well, håll i hatten och häng med.

Anna hann inte mer än ställa in väskan i hallen innan vi gav oss iväg. Min härliga klubbis Salli hängde på en bit och hade det inte varit för att hon ska köra det där supertuffa Engadin swimrun på söndag så hade hon garanterat hängt med på hela vår runda.

IMG_5103torsd1
IMG_5104torsd2
Vi började med att avverka hela Prins Bertil leden. Fortsatte förbi Möllegården (utan att ens köpa en kaffe), hela vägen tillbaks in till stan, upp på Galgberget där vi cirkulerade runt på slingorna och sen tillbaks till startpunkten

IMG_5110torsd3

På bästkusten behöver man ingen hårfön. det sköter naturvinden så fint ändå. :-)

På bästkusten behöver man ingen hårfön. Det sköter naturvinden så fint ändå. 🙂


IMG_5111torsd7
IMG_5116torsd4
IMG_5115torsd9
Jag tror aldrig tre timmar har “försvunnit” så fort! Plötsligt var vi liksom bara klara. Supernöjda och superhungriga.
Det väldigt braiga är att nu för tiden finns det i alla fall några vegohak att välja på i denna staden.

Glada Grisen har inte funnits så jättelänge men är redan superpoppis och vi förstår definitivt varför. Hur mysigt som helst, trevlig och serviceminded personal, fullständiga rättigheter för den som önskar sånt, billigt och extremt god mat. Dessutom fick man mycket!

IMG_5124gg1
IMG_5123gg2
IMG_5119matvi
IMG_5120
IMG_5121mat

Inte mycket kvar där...

Inte mycket kvar där…


Att umgås med Anna en hel dag utan att dricka (minst) en cappuccino finns inte. Och jag är inte så svårövertalad att sällskapa på sånt.
Café Frei´s cappuccino var helt ok men Anna som är expert på det där tyckte den kunde varit lite krämigare och jag tyckte de misslyckades en smula med ena (havremjölks)bladet. 6-7 av 10 poäng blev det från panelen. Ett extra plus blev det ändå tack vare solen. 🙂

IMG_5127capp2
IMG_5126capp
Någonstans här började det bli sen eftermiddag utan att vi fattade riktigt hur.
Avrundningen blev ett 90 minuters härligt hot yoga-pass på Yogainstitutet. Det där är verkligen ett av jordens bästa yogahak och jag blir liksom aldrig besviken. Tror inte Anna var det heller. 🙂

Mig och Anna känner du nog igen vid det här laget och lägst till höger är det Mikael som höll i passet denna kväll.

Mig och Anna känner du nog igen vid det här laget och längst till höger är det Mikael som höll i passet denna kväll.


Det här är vad jag kallar ett perfekt sätt att umgås en hel dag på och jag kommer att somna som en ännu lyckligare, gladare och tacksammare människa i kväll.
Tack!

Kram från Ingmarie.

Elakingen goes Sommarcup

Som tack för att jag får låna min (klubb)kompis Marias mysiga lya så dror jag med henne på alla möjliga och omöjliga träningspass. I dag fick hon t.ex. ett 90-minuters löp/back/teknik-pass.
Före frukost.
Det var väl snällt? 🙂

Men jag är faktiskt inte genomelak så jag drog även med henne till Spis & deli där vi glufsade i oss en gigantisk frukost. Jag valde bl.a en smoothie med det passande namnet “Grön styrka”. Äpple, spenat, ingefära och avokado.
S-å-g-o-d-a-t-t-j-a-g-n-ä-s-t-a-n-d-o-g.

IMG_5076
IMG_5077
Om det var den där drinken, de tre kopparna kaffe eller att jag jobbade som en gnu hela eftermiddagen som gjorde att jag blev attans pigg på kvällen låter jag vara osagt, men när vi drog igång sommarens första Sommarcup kunde jag omöjligtvis ta det så lugnt som jag tänkt från början.
“Sommarcupen” innebär att man kan testa ett fullt triathlon, duathlon, swimrun, bara simma/springa/cykla eller hur man nu vill kombinera ihop det hela. För den som vill finns tidtagning och vem som helst får vara med.

IMG_5088cup6
IMG_5087cup5
IMG_5086cup4
IMG_5078cup1

Instruktioner är superviktigt oavsett var man simmar men särskilt i vatten som är strömt och där det rör sig både kanotister och båtar.

Instruktioner är superviktigt oavsett var man simmar men särskilt i vatten som är strömt och där det rör sig både kanotister och båtar.

Olika huvudvarianter på Maria, Therese och mig. :-)

Olika huvudvarianter på Maria, Therese och mig. 🙂

IMG_5079cup2

När så här många glada, pigga och förväntansfulla atleter samlas så dras jag med direkt. Energi ger energi och trots att jag var den enda som körde swimrun så hade jag hur skoj som helst. En del fortsatte att simma, en del cyklade iväg, en del sprang direkt efter simningen och en del hejade. Solig kväll = mycket folk ute och jag kan nog sätta min ena lilltå på att ingen missade mig när jag sprang runt och i Nissan i en absolut ologisk ordning.
Men jag tänker som så att det är lika bra att Halmstadborna vänjer sig så jag hade på mig hela munderingen redan när jag gick ut från lyan och ställde mig i hissen.

IMG_5080
Min plan var att jogga dit 5-10 min. och sen simma ca. 20-30 min. i Nissan.
Den där ån är lurig som fasiken för den är inte bara kolsvart, den är även vansinnigt ström och passar man sig inte är man snart någon helt annanstans än dit man tänkt sig. Motströms är det dessutom skitjobbigt (förstås) men medströms känner t.o.m jag mig snabb!

IMG_5094cup7
IMG_5098cup8
IMG_5099cup9
IMG_5091cupsista1
IMG_5092cupsista2

Jag kände mig riktigt stark och simningen funkade bättre än väntat. Nu hoppas jag bara att jag inte bränt för mycket krut för i morgon kommer världens bästa Anna hit och hon lär inte nöja sig med att hänga i soffan. Inte jag heller när jag tänker efter. 😉

Kram från Ingmarie.

P.s. Extra tack till xtrabrorsan Henrik som fotade! D.s.

Från ett mys till ett annat mys

Jag har flyttat. Men inte så långt. 🙂 Från mamma och Ulfs mysiga lya där jag passat goaste Silverkatten till min vän Marias lika mysiga lya där jag mest passar mig själv. Och blommorna. 😉
Silverkatten är Elvira the cats absoluta motsats.Silver är social och så kelig att han helst vill krypa innanför skinnet på den människa som är närmast honom.

IMG_5037silver1
Elvira the cat är extremt osocial och ve om man kelar henne “fel”. Då får man ett gäng klor i handen i bästa fall. I värsta fall blir det även ett gäng sylvassa tänder.
Men en sak har de gemensamt. (Förutom att sova i sängen.) De kan tjata hål i huvudet på en. Särskilt efter mat…

IMG_5048silver2
Men oavsett var jag bor i bästa staden så fortsätter såklart Trainingcamp Halmstad.
Det är förvisso inget beachväder men för träning är klimatet perfekt!

Löpintervallerna gick som tjohejsan. I alla fall så länge jag inte kollade farten. Men känslan är viktigast och den var toppenbra! 2 x 5 min. (vila 1 min,) + 10 x 60-30 + 10 x 15-15.

IMG_5039int1
IMG_5044pust1
IMG_5041int2
IMG_5045pust2
Direkt efter körde jag ett hårt pass på ett gym jag aldrig testat innan. Rent, fräscht, bra grejer och inga krusiduller. Här är man för att träna!

IMG_5046gym
Lagom tills jag var klar med packandet och uppackandet så drog jag och ett härligt gäng från både min klubb och Halmstadtriathleterna till handikappbadet vid Tylösand. Ännu en guldgruva!

IMG_5055ow1a
IMG_5049ow1
IMG_5051ow2
För dig som undrar. Ja det finns två nästan likadana klubbar i denna lilla stad. Gammalt groll gjorde att det blev en delning men nu blåser det andra mer kärleksfulla vindar så nu jobbas det på att det åter igen ska bli en gemensam klubb.
För det är ju roligare tillsammans! För att inte tala om hur skoj det är med saltmätta vågor!

IMG_5056owgr1
IMG_5061owgr2
IMG_5062owgr3
Och precis som i går avslutade jag dagen med ett härligt yogapass på det där braiga haket. 🙂

Kram från Ingmarie.

Dan före dopparedan

Just nu funderar jag på vilket som är mest pirrigt.Tävla själv, stå jämte och se på när någon man känner tävlar och som man verkligen vill ska “lyckas” eller arrangera tävlingen.

Jag tror faktiskt det sistnämnda vinner. Följt av att stå jämte. För hur det än är så kan du inte påverka någon annans prestation eller att allt ska klaffa till 100% i en organisation. Inte för att man kan påverka sig själv till 100% heller men jag tror du fattar vad jag menar. 🙂
Alla som är med för att ordna inför morgondagens Halmstad triathlon jobbar som turboflitiga myror dygnet runt nu. De flesta av oss tillhör klubben men utan alla frivilliga utifrån skulle det aldrig ha funkat. Även om jag varit funktionär på åtskilliga lopp så tänker jag som sagt var att det är give-back-time. Något jag tycker alla som någon gång är med på lopp borde prova på. Man uppskattar funktionärerna ännu mer efteråt + att man fattar hur lätt det är att något går fel. Dessutom är det roligt!

Jag tror jag har läget under kontroll nu. Men antagligen är det mest inbillning. Det kommer garanterat bli någon slags kaos men det är bara att lösa det man kan lösa och göra det bästa av situationen. Så länge säkerheten är garanterad så kan man ju faktiskt skratta åt det mesta.
Det ska bli skitskoj, jag gillar det här att vara projektledare har jag kommit på, och jag ser verkligen fram emot att få se alla kämpar, uppleva stämningen från insidan och träffa många härliga människor.
Några tält är redan uppsatta eftersom nummerlappsutdelningen började redan efter lunch i dag. Nu i kväll riggas allt det stora och både cykelbanan och simmet är markerat. Vi kommer rigga löpbanan i morgon bitti. Dels för att det är ju dit alla tävlande kommer sist och dels har snitslar, pilar och skyltar i stan en viss tendens att försvinna en fredagsnatt. 😉

IMG_4853ttmsk
IMG_4850ttm1
IMG_4852ttm2
IMG_4854ttm3
Mina två pauser har bestått av först ett segt men skönt hyfsat långt löppass. Seg kropp är (förstås) inte lika kul som pigg kropp men det underlättar när man får sega i den här miljön. 🙂

IMG_4835lop1
IMG_4832lop2
IMG_4846lop3
IMG_4849lop4
IMG_4834lopsista
Sen ett underbart yogapass på ett av jordens bästa yogahak.
Måste erkänna att jag är en smula avis på alla som bor här som har möjlighet att få yoga för Mikael och hans härliga gäng så ofta de bara vill. Men jag är är otroligt tacksam och glad att jag har chansen att lagra in lite extra av fin yoga av olika slag.

IMG_4856yogains
Så nu är jag så laddad jag kan inför i morgon. Jag slipper åtminstone fundera på vilka kläder jag ska ha på mig eller hur mycket mat jag behöver käka. 😉

Kram från Ingmarie.

Tusentals (Galgbergs)trappsteg

Galgberget i Halmstad är egentligen inte ett berg utan en rullstensås. På 1600-talet fanns där en avrättningsplats och en galgbacke, därav namnet, men i dag syns tack och lov inget sånt. Nu är det istället ett superfint friluftsområde med ett 13 meter högt utsiktstorn, massor av löpslingor, ett stort utegym och Hallandsgården med sitt café och museum.

För att komma dit kan man antingen knata alla trapporna upp till toppen, ta asfaltsvägen som kurvar sig upp eller ta en del trappor och sen direkt på något av löpspåren.
Så gjorde jag i dag. Att kuta där är som att kuta i en sagobok. Vet inte vad du tycker men jag får nog lov att säga att bokskog är bland det vackraste som finns.

IMG_4795
När jag värmt upp med en halvtimmes löpning tog jag mig an dagens “riktiga” pass.
Trapporna.
Jag har en liten runda som tar drygt 4 min. och planen var sex varv f.f.a. eftersom det var längesedan sist. Minns liksom inte hur trött jag brukade bli. Däremot minns jag att jag blev trött.

Varje trapp-parti innehåller 191 trappsteg om jag inte räknat helt fel. Räknehjärnan är liksom inte den vassaste kniven i lådan när jag börjar bli trött. Man får nämligen jobba på bra både för att ta sig uppåt och för att inte snubbla. Jag inbillar mig att det är grymt bra träning både för benstyrkan, hjärtat, lungorna och fotisättningen.

IMG_4803

Rundan börjar längst ner vid bilvägen.

IMG_4805

Sen är det bara att mata på!

Efter sista trappsteget tar jag höger några hundra meter till...

Efter sista trappsteget tar jag höger några hundra meter till…

...stigen som leder ner till asfalten som...

…stigen som leder ner till asfalten som…

...tar mig tillbaks till starten.

…tar mig tillbaks till starten.

IMG_4824

 

Sen är det bara att börja om igen. :-)

Sen är det bara att börja om igen. 🙂

Sex varv blev till åtta blev till tio.
Så om jag lägger till de där trappstegen jag tog bara för att komma dit, plus de 191 extra för att fota, så blev det över 2000.
Kan bli en intressant morgondag.:-)

Vattenlöpningen på Actic innehöll dock inte ett enda trappsteg. (Om man bortser från stegen i och ur vattnet.) Och absolut inga backar! Inte ens ett litet gupp!
En timme helt solo på två banor. Undra om det händer någon annanstans än här? 🙂

IMG_4826
Kram från Ingmarie.

Tävlingsförberedelser!

Att arrangera en löpartävling innebär galet mycket jobb.

Att arrangera en triathlontävling är sinnesjukt mycket jobb. Faktiskt så mycket att det är snudd på ogreppbart

På lördag arrangerar min klubb Halmstad triathlon och open water och på något skumt vis har jag blivit ansvarig för hela löpdelen.
Från början hette det att jag “bara” skulle snitsla banan, sätta ut pilar och se till att funktionärerna var på plats.
I verkligheten visade det sig att det där var bara förrätten.
Jag ska även fixa förcyklister, bära ut stora, tunga betongbumlingar för pilmarkeringarna, spraya vägar, sätta upp kravallstaket, fixa matlådor och tröjor till alla funktionärer (och se till att de kommer ö.h.t.), sitta på timslånga möten och när allt är slut även se till så att alla de där betongbumling flyttas bort och varenda liten snitselbit plockas ner.

IMG_4788mote1

IMG_4789troja

IMG_4791kylbox
Men fatta mig rätt. Det är också väldigt skoj! och lärorikt! Jag ser det lite som att jag ger tillbaks till både klubben och idrotten som gett mig så otroligt mycket genom åren. Och ger!
Mina klubbisar är guld värda. Och att reka banan tillsammans med några av dem är ju faktiskt som att kombinera nytta med nöje på riktigt!
IMG_4771loprek
När vi kutade banan så blev jag också påmind om utegymet vid Friskis så när vi var klara hojjade jag dit och roade mig furstligt på egen hand.
Hade hela lekplatsen för mig själv och det kan kanske bero på att det regnade ganska duktigt mellan varven.

IMG_4779gymskylt

 

IMG_4774gymjag

IMG_4772gymtrx

IMG_4777gymjag2 Och eftersom vi är som vi är i TT&M, d.v.s. ständigt träningssugna, så passade några av oss på att få till ett härligt sjösim i fina, fina Torvsjön innan kvällens möte. Måste vara en av Sveriges vackraste platser oavsett om man vill simma, kuta, båda delarna eller bara pilla naveln.
Magiskt är bara förordet. Så magiskt att nästan precis när vi kom dit så slutade det att regna. 🙂

IMG_4786sim1

IMG_4781sim2
Min största fasa inför lördagen är nog att funktionärerna inte kommer. Blir ju liksom en aning kämpigt att fara omkring mellan stationerna och se till att löparna tar rätt väg och bilarna håller sig där de ska.  Å andra sidan kommer jag få en väldans massa matpaket och tröjor helt för mig själv…
Så om du råkar vara i Halmstad på lördag och vill ta del av allt roligt, antingen som funktionär,  publik eller deltagare så missa inte detta! Startlistan är i och för sig i princip full men som funktionär och publik finns det alltid någon liten plats kvar. 🙂

Som funktionär får man förresten inte bara mat, tröja och trötta ben, man blir även bjuden på fest i höst.  Just saying… 🙂

Kram från Ingmarie.

Trainingcamp Halmstad är i gång

Att vara hemma i Halmstad igen känns fantastiskt skönt och superskoj! 08a land har många fördelar men 035-land har banne mig ännu fler!
Här finns skog, öppna landskap, stad, hav, sjöar, platta vägar, grymma backar, kultur, festligheter, lugn och tystnad inom cykelavstånd. Det är ganska coolt när man tänker efter. Som att på något vis vara i en fint inslagen liten presentask!

Sen är det förstås en galet bra plats om man gillar att träna för nästan oavsett sport så finns det möjligheter. det enda jag så här i skrivande stund kan komma på som inte finns inom cykelavstånd är skidåkning som kräver brant backe. Men det finns åtminstone inom bilavstånd om man nu har en sådan lusta.

Under de veckor jag är här ska jag träna så mycket jag bara mäktar med. Jag ska verkligen utnyttja alla fina möjligheter och största utmaningen blir väl att liksom inte overdo it. Samtidigt så känner jag att Trainingcamp Halmstad sommaren 2016 kommer gå till historien som en av de bästa någonsin! Helt enkelt därför att jag vill det och har bestämt att det ska bli så. 🙂

Så för att riktigt rivstarta så började jag med löp-intervaller. Tänkte att det var lika bra att lägga ribban ganska högt och väcka kroppen med en lagom chock. 😉
4 x 3+2+1 min. + hopp & skutt-övningar. Körde i fina Aleskogen vid havet. Har en perfekt, platt liten intervallrunda på några kilometer där och jag behöver liksom aldrig fundera utan det är bara att köra på runt, runt, runt. Vill jag skoja till det så byter jag helt enkelt bara varv.

IMG_4748int1

IMG_4751int2

Det bra med trainingcamp är att man kan vila en stund efter lunch om man vill och behöver. Sen är man som ny igen. 🙂
För här i Halmstad finns ju även min fina klubb TT&M och förutom rent organiserad träning så finns det alltid någon som ska göra något mer och vill ha sällskap. När Fredrik SA, en av Sveriges bästa swimrunners, flaggade att han skulle träna just swimrun, så var jag inte direkt svårövertalad.

IMG_4754swimr1

IMG_4755swimr2

Han, plus Micke och Magnus, stack i väg med mig i släptåg och jag vet inte om de bara var ovanligt snälla, eller om de kanske var i chocktillstånd över min långsamhet, men inte en enda gång gnällde de över att det gick för söligt. Löpningen var inga större problem även om jag bromsade rejält när vi var i absolut obanad terräng. Jag kom ändå ikapp bra när jag bara fick fast mark under fötterna. Det är simningen som blir “problemet” när man ska hålla ihop hela tiden och är ojämna. Alla de där är nämligen starka, snabba simmare så för att de inte skulle behöva vänta ihjäl sig så fick de helt enkelt simma en extra lång runda.
Allt går om man bara vill!

Rundan var hur bra som helst även om jag ibland svor (tyst) över risbuskarna, rötterna och lösa stenbumlingar. Tror banne mig vi fick in alla underlag som finns på en radie av max 3 km.
Asfalt, sandstrand, klippor, stenar, stigar, snår, hav och sjö. Hur många ställen kan bjuda på något sånt?

IMG_4758swimr3

Magnus, Micke, Fredrik & jag.

Kram från Ingmarie.

Hemma

Allt som oftast har jag lätt för att anpassa mig och känna mig ” hemma” där jag är för tillfället.

Men såklart finns det vissa platser som är mer hemma än andra. Som t.ex. skogen hemmavid och runt fina Flaten. Extra fint blir det på något vis när jag får dela upplevelsen med någon annan. Som med Annelie i dag.



I skrivande stund sitter jag på tåget. Lite hemma det med för man boar ju snabbt in sig på sin lilla plats.?


Snart, snart är jag hemma i Halmstad. Och som jag längtar!?

Kram från Ingmarie.

Glad midsommar!

Under åren jag levt har jag firat midsommar med allt från fester ute i de djupa skogarna med mygg och hembränt (!) till dragspelstjo, knätofsar och majstångsresning i Dalarna. Många gånger har jag även jobbat och några gånger har jag t o m firat utomlands. Med andra ord är jag absolut traditionsfri.
Midsommar kan man verkligen fira precis hur som helst så länge man bara har roligt tänker jag. Det är väl liksom därför man säger och önskar “glad midsommar”?

Så här har jag roat mig: (Städningen är ej inkluderad av naturliga skäl.?)

Skön halvlång löptur med bästa Sophie.

Passade på att inviga ett par av alla de nya Newtonskorna.❤️

Grymt bra och kul gympass på favvocentret SoFo. Och nej, jag var inte ensam där!

Vattenlöpning och simning på Eriksdalsbadet. Det faktum att de ens hade öppet är en fest i sig och något som ska gynnas tycker jag. Och det var fler med samma tanke för jag var absolut inte solo i vattnet.

Soffslapp med sötaste Elvira. ?

Och såklart massor med god (vego)mat med bästa sambon!?


Så berätta, hur har du haft en glad midsommar?
Kram från Ingmarie.


Svett och värme

Det känns som hundra evigheter sedan jag körde “riktiga” intervaller men det är förstås inte riktigt sant.

Som löpcoach kutar jag ju intervaller av något slag på var och vartannat pass. Men de blir liksom inte “mina” och de blir aldrig särskilt hårda eller ens så mycket som jag vill. För att ö h t orka gäller det ju att “fuska” en del så ofta skippar jag några + att jag maskar. Jodå, jag är en lat rackare emellanåt. Faktum är att jag tror jag skulle kunna få ett latmaskpris om det fanns en sådan tävling. Att köra egna hårda intervaller upptill är vanskligt både när det gäller skade- och orkesrisken så därför har jag helt enkelt inte gjort det. Jag må vara galen men helt korkad är jag inte. I alla fall inte hela tiden.

Men nu är det långt uppehåll på coachningen och jag kan göra precis som jag vill! Eller nästan i alla fall. Hur det än är så är det ju kroppen som är bossen.?

12 x 2 min. med 30 sek. joggvila blev det i alla fall och det kändes väldans bra! Hjärta, muskler och lungor fick jobba och svetten rann så där härligt så det sved i ögonen . Älskar känslan!


Den varma luften har även gjort utebassängen så varm att inte ens jag fryser! 


Så njut av sommaren nu när den är här på kort visit!☀️

By the way. 

Swimrunpoddens intervju med mig är tydligen den mest lyssnade i Sverige på Itunes under Friluftsliv. Ofattbart ( förstås) men såklart superskoj! Nästan så hjärtat svämmar över lite av både glädje, lycka och tacksamhet. Och ja, lite osvensk stolthet med om jag ska vara ärlig.?

Kram från Ingmarie