Denna morgon åkte jag hem med både covid-hår och covid-tatueringar. Dvs avtryck efter mössa och mask/visir.
De som numera blir så sjuka av detta virus är de som tagit sprutorna. Ju fler ju värre verkar det som. Inte bara på CSK utan överallt. Sen får man fundera själv på vad det kan betyda… Jag ångrar i alla fall inte en sekund att jag inte varit med i detta experiment. Många har haft turen att få av rätt batch, dvs de som inte verkar ge några särskilda biverkningar, men fy bubblan för att ha varit en av de som fått från fel batch. Man kan nu med statistik enkelt och klart se att det är vissa som varit rena giftet med död och svåra biverkningar som resultat. Någon hjälp får de (såklart) inte eftersom läkemedelstillverkarna är helt fria från att behöva stå till svars när det gäller vaccin oavsett om det är det eller ej. Det räcker dessutom tydligen att kalla det för det ordet. Helt sjukt! Folk tror ju dessutom att vaccin alltid är bra men även här kan man i backspegeln se att så är det inte alls. Tvärtom!
Nåja. Nog om det för nu. Dock är detta ämne långt ifrån klart även om många vill ”glömma” hur man behandlat de som inte ville ta sprutorna, de gamla som lämnades ensamma att dö och anhöriga som aldrig fick träffa sina kära en sista gång. För mig är det helt ofattbart och absolut ej ok hur politiker, media och makten betett sig men jag är säker på att sanningen kommer fram förr eller senare. Det gör den alltid. Jag hoppas bara att de ansvariga fortfarande lever då och få stå till svars. De som ville/vill jag skulle mista jobbet, inte skulle få sjukvård och inte få vara ute i samhället ö h t kommer jag troligtvis aldrig att förlåta. Fy fasen alltså. Helst ville det väl att jag/vi skulle ha typ en jude-stjärna på bröstet.
Läkemedel är ibland livsnödvändigt och väldigt bra men man måste komma i håg att tillverkarna aldrig har som mål att hjälpa människor. De gör det för att tjäna pengar. Punkt. (Och nej, ”vaccinen” var inte gratis som det sas. Långt , långt därifrån!)
Det blev inte särskilt många timmars sömn när jag kom hem och till slut gav jag upp att försöka. Lika bra att gå upp. Bästa sättet att få loss lite av tjockdimman i skallen, och kroppen, är att röra på sig. Turligt nog var det sommar även i dag och havet var nästan helt stilla. Simningen var obeskrivbar! T. o m Anders var i en bra stund! (Utan våtdräkt)
I morgon är jag ledig men jag har inte helt bestämt mig för hur dagen ska utformas. Måste sova på saken…
Kram från Ingmarie
