100% blött

Den som säger att löpning är enformigt, och därmed tråkigt, har nog aldrig riktigt gett det en chans. För mig är det bland det mest variationsrika du kan göra. Inte bara rent praktiskt och fysiskt utan även upplevelsemässigt.

Ibland är det sol, varmt och vindstilla. Ibland kallt, vintrigt och blåsigt. Ibland är det i skogen, ibland förbi hus, ibland är man själv, ibland med sällskap, ibland kort, ibland långt, ibland långsamt, ibland snabbt, ibland ljust, ibland mörkt. Osv osv. Variationerna är snudd på oändliga om man vill.

Dagens var 2 timmar 100% blöt, geggig, kall och blåsig men också 100% vacker och helt underbar. Pigga ben och en skalle som bara njöt.

Att sen komma in i värmen, duscha och äta är ren och skär lycka och tillfredsställelse.

Regnet fortsatte även när jag cyklade till gymet men där inne var det både varmt, ljust och blåsfritt!
Min ena klass jag hade var 100% yang (Indoor Running) och den andra 100% yin. (Dvs Yin yoga.) Så himla skoj!

När jag hojade hem flera timmar senare hade det slutat regna men oavsett så om det är något Halmstad är extra bra på så är det att göra det fint i mörkret!

Kram från Ingmarie

Börjar på ett ställe och slutar på ett annat

Jag började dagen, eller nu ljög jag för det krävdes både yoga, meditation och frukost innan, med intervaller i Åhus. 12 x 2 min. med 1 min joggvila. Hade en riktigt bra känsla! Du vet så där så det går att trycka på även när det blir tröttsamt. Åtminstone till de sista 3.. Då dog benen lite.

Skönt väder med ömsom regn och sol men så länge jag slipper storm och snö är jag glad!

Eftersom det är ojämn vecka har jag simsallabimmat mig till Halmstad. Skånetrafiken hjälpte till och de fixade t. o. m så att jag kom fram i rätt tid för Marinas Transformer-pass. Som alltid galet skoj, massor av energi, sjukt jobbigt och mega-svettigt.

I morgon ska jag ge igen.. Hehe

Kram från Ingmarie

Har den vaknat och fattat?

Jag har haft Garmin sen förra vintern och jag kan enkelt räkna på ena handens fingrar hur många gånger den tyckt att jag ska springa. Har helt ärligt trott att “vila” var det enda den kunde bokstavera till. Tänkte att det skulle bli bättre efter ett tag när den liksom lärt känna mig men inget har hänt. Tills för en vecka sedan. Två gånger på raken har den t o m föreslagit fart av något slag. I dag sa den “sprint” och trots att jag tänkt intervaller i morgon så blev jag lite wild & crazy och testade passet. 10 sekunders rusher lät ju liksom inte så jobbigt.

Det hade det nog varit. Om det hade varit sprint vill säga. Är högst osäker på att Garmin kallade min fart det…

15 stycken med 3 min distansfart mellan blev det i alla fall och det var riktigt skoj! Plus upp- och nedjogg förstås. 70 minuter totalt.

Kram från Ingmarie

(Nästan) en favorit i repris

Minns du när jag berättade om min tur på Blekingeleden till Långasjönäs  och att vi då även hittade det där fantastiska matstället.
Well, i dag blev det nästan samma men ändå helt annorlunda.

I stället för att jag sprang A till B så parkerade vi vid Nyatorpet i Långasjönäs naturreservat. Smidigt och enkelt! Finns det inte plats där så finns det flera andra ställen att välja mellan. Sen tar man bara backen ner mot sjön för att hitta en stor fin superbra info-skylt. Enda knepiga med den är att välja vilket spår man ska börja med och vilka om man inte har tid att springa alla. Jag valde 8 + 5 + en extra sväng men det visste jag inte då.

Lederna är extremt välmarkerade och man får endast vistas där till fots vilket är ganska skönt för då vet man att ingen cyklist dyker upp i maxfart i en krök. Dessutom håller spåren bättre när två-hjulingar och hästar inte far fram där. Just nu är det blött, geggigt och fullt med löv så det är svårt att se var man sätter ner fötterna men det spelade ingen roll. Detta måste vara varje löpare/vandrar/naturälskares paradis! Det var nära på att jag började lipa för det var så himla fint och härligt!

Extrakroken blev för jag ville kolla in bastun och där hittade jag ännu en runda som jag liksom var “tvungen” att testa. 95  springminuter (och x antal fotominuter) senare möttes vi vid bilen för nästa upplevelse. Anders var minst lika lyrisk och då ska man veta att han är inte den som hetsar upp sig och sprider superlativ i onödan.

Några hundra meter från parkeringen precis vid en av sjöarna har Friluftsfrämjandet den där bastun. Vem som helst får nyttja den för ynka 30 kronor. Hos killarna var det snudd på fullt men jag hade damernas helt för mig själv! Så himla lyxigt! Den var förvisso inte på men det gick fortare än jag trodde att få den varm. Eller så kändes den bara varm för det första jag gjorde var såklart att ta mig ner till sjön och var i så länge att t o m nästippen domnade. . Även här var jag helt solo på egen brygga. Alltså jag dog verkligen lyckodöden!

Tre gånger var jag i. Bara för att jag hade chansen för vem vet när jag får uppleva detta igen? Anders tog sig minsann i från “killbryggan” en gång han också!

Bastu-huset

Men dagen och kalaset var inte slut där. Till saken hör att denna helgen firar vi 22 år tillsammans och då ska man ju ha lite extra guldkant, eller hur? Fram tills dess hade det ju varit perfekt och bättre blev det.

Vi har varit på Afternoon Tea innan men ingen av dem slår Afternoon Tea på Mormors bakeri! Detta ställe alltså! Så himla mysigt, trevligt, gulligt, avslappnat och verkligen så udda att man bara måste älska det!

Precis som förra gången så kunde vi nästan inte prata för att det var så gott. Jag valde den veganska varianten och Anders den vegetariska. Två rejäla mackor med smarrigt pålägg, en stor chiapudding med jordgubbssylt, två bakelser,  kakor/scones, grädde och såklart te. Allt vackert serverat av den väldigt, väldigt trevliga personalen. Sen var vi så mätta att vi nästan inte kunde resa oss.

Jag vet inte vad du tycker men jag/vi tycker detta var en perfekt första söndag i november och en lika perfekt 22-årsdag!

Kram från Ingmarie

Vinst!

En ledig hemma-fredag. Så himla lyxigt alltså! Dessutom hade SMHI helt fel med vädret så istället för regn blev det soldis och så varmt att jag behövde ta av mig jackan på löpintervallerna! I november! kanske är det som plåster på såren för de kalla och stormiga dagarna i oktober?

Lika varmt var det inte på simningen. Jag måste vara världens klenaste “simmare”. Efter 2000 meter frös jag så jag nästan inte kom upp ur vattnet. Nu flera timmar så fryser jag fortfarande! Mina kompisar däremot kan hänga kvar i plurret och snacka utan att ens darra. Men det är ändå värt det för fryset går ju faktiskt över.

En extra bonus denna dag, förutom att vi hunnit med en hel del roliga grejer, är att jag hämtat ut en vinst från Petra  och Better You. Det hör verkligen inte till vanligheterna att jag vinner på lotteri så det är verkligen många kryss i taket!

Brukar du vinna på lotteri?

Kram från Ingmarie

Var är alla?

Såg du solen i dag? Det gjorde jag! Och kände den!

Ändå träffade jag inte på en enda levande varelser under min löptur och med tanke på att det är höstlov tycker jag det är extremt märkligt! För inte är väl lediga (ungar) inne på sin ledighet?

Finvädret försvann dock och det var åter regn när jag tog mig hem från jobbet nu i kväll. Plus mörkt och blåsigt. Men då är det också extra varmt och skönt inne!

Kram från Ingmarie

Skog och andra (pyjamas)kläder

Jag älskar verkligen “min” skog här. Ännu mer faktiskt efter de där betong- och asfaltsveckorna på Mallis. Saknar dock Mallisvädret. Exakt hur mycket kan det egentligen regna???

Jag tror att om fler vistades i skogen lite varje dag så skulle vi ha färre både psykiska och fysiska sjukdomar. Att naturen har en helande effekt finns det en hel del forskning på så tänk så bra om läkare kunde skriva ut det på recept liksom tabletter eller fysisk aktivitet. Det kommer kanske. Gäller ju att läkarna själva också fattar det… Tänk dig ett recept där det står att du ska krama minst ett träd varje dag. Det är ju åtminstone garanterat biverknings-fritt!

Kanske undrar du över rubrikens “andra pyjamas-kläder”? Jag har testat dessa med helt andra både färger och logga  i dag.

Om det blir en fortsättning just där vet jag inte riktigt ännu men det var väldigt skoj!

Kram från Ingmarie

Ett riktigt 50-årskalas!

Anna har sen hon fyllde 40 haft som vana att vart 5e år ordna kalas då man springer samma antal kilometer som år. Om man vill alltså. Det går lika bra att göra mindre dock tveksam till om det går att göra mer. Ingen vill ju liksom fylla mer än vad man gör.
Hon fyllde 50 i fredags, Fredrik lite tidigare, och i dag var det (löp)fest med stort F.

Kl 8 började de riktigt tuffa. De som var både morgonpigga och sugna på 50 km. Varje varv var 6,7 km så för att få ihop 50 behövdes det 7,5 varv. Några hoppade av efter lunchpausen, några tillkom och några körde alla. Jag nöjde mig med 5,5 varv helt enkelt för jag kände att även om jag skulle klara 50 km så skulle det kosta för mycket efteråt.

Rundan var verkligen helt perfekt! Lite asfalt, mycket vacker skog, varierande, rolig och väldigt mycket gegga. Tur jag inte hade nya skor…

Jag hade verkligen inte min bästa dag men tack vare trevligt sällskap, pepp och massor av godsaker så gick det ändå bra. Jag har inte sprungit över 22 km på flera månader så även om jag helst hade velat fira med 50 km så är jag väldigt nöjd med 37.

Några av alla som sprang

Varje varv började prick på timmen. Dvs kl 8-9-10-11 osv. Precis som en Backyard alltså. Den pausen man fick ägnades åt att värma sig inomhus, käka godis och dricka galet gott fin-kaffe som Fredrik fixade.

Mellan kl 12-13 bjöds det på supergod lunch och hade jag inte hade “behövt” springa efteråt hade jag ätit betydligt mer.

Deras fina Sportstuga är verkligen perfekt för just sport och friluftsliv. Jag är allt lite avis men mest tacksam över att jag får vara med på ett hörn så här

Det regnade i princip hela tiden men det fanns inte en sur min någonstans. Vilket gäng alltså! Jag är så impad! Snabba, starka, trevliga och lättsamma allihop. Mest impad är jag nog ändå av Fredrik och hans mamma som fixade och servade allt så himla bra. Han lyckades t o m göra spillet på tröjan som värsta finaste cappuccino-hjärtat!

Efter sista varvet var det avslutning med värsta godaste pajen! jag skämdes inte ens när jag lassade på så det nästan rann över tallriken.

Köra hem i mörkret gick bättre än väntat. Trodde jag skulle vara skittrött men tydligen inte. Nu hade ju det där lilla badviruset planterat sig redan innan dagen började men jag “vågade” inte göra det efter löpningen för tänk om pajen hade tagit slut! Så det blev i Åhus. I mörkret. Men det finns ju pannlampa! Fortfarande mycket tång så fick klafsa genom den innan jag kom i plurret men väl där var det s-å-h-ä-r-l-i-g-t!

Ska bli spännande att se när mina skor och fötter ser mer normala ut men jag är så himla tacksam över denna dag! Tack Anna & Fredrik, er familj och alla som var med! Detta är onekligen ett minne för livet! Tack tack tack!

Kram från Ingmarie

Fullrulle-dag

Vissa morgnar börjar helt klart både annorlunda och lite lyxigare än andra.

Morgonlöpning före frukost är som du vet inte min favvo och var inte i dag heller för kroppen var som sirap med träningsvärk.🤪 Men sträckan var fin!


Belöningen var ännu finare! Frukost med (nästan) hela Sats Halmstad gänget på ProfilHotel. Känner mig oerhört priviligerad som får vara en del av denna goa lilla ”familj” för det är så den känns. Som en familj!


Resten av dagen har ägnats åt kyrkogårdsbesök, färd till Helsingborg för lägenhetsvisningar och Ikea besök.( F ö vårt snabbaste och billigaste ever!)

Nu är vi hemma i Åhus igen och jag hoppas jag både sirapen och träningsvärken försvinner tills i morgon för då ska bästa Anna firas och det kommer garanterat bli både svettigt, blött, lerigt och mumsigt gott!🥳🎉

Kram från Ingmarie 

Två två-timmars

Hösten kan verkligen vara både bedårande vacker och förskräckligt hemsk. Just i dag var den det första. Bara en svag vind och några droppar regn emellanåt i ett landskap fullt av vackra färger. Inte konstigt det blev lite längre än tänk på löpturen trots mega-träningsvärk sen i går. T o m nacken ömmar!
Jag hade ju heller  ingen brådska så de där två timmarna jag kutade var inte snabba om jag säger så. Dessutom skulle jag ju stanna och fota det vackra! (Då stänger jag dock av klockan.) Det blev verkligen “mixed terrain” med allt från fina stigar och asfalt till lergegga och hinder.

Efter lunch och häng med mamma och Ulf, som nog också var ungefär två timmar när jag tänker efter, så var det dax för två härliga timmar på mitt favvo-ställe här.

Har nog fått världens bästa kombo att instruera i. Först Indoor Running med fullt ös och massor av svett och sen ett stillsamt helt osvettigt Yin yoga.-pass. Att jobba här kontra Stockholm är mycket större skillnad än jag trodde. Här är det mycket mer familjärt och liksom lättsamt medan i  Stockholm så är allt så stort och mycket. Jag gillar båda! Det är jättehärligt att plötsligt ha fått verkliga stammisar men det är också skönt att ibland liksom bara “försvinna” och vara en i mängden av alla instruktörer med olika deltagare nästan hela tiden.

Tycker f.ö denna är riktigt skoj!

Kram från Ingmarie