Fler pärlor!

Vi hade bara vaga planer i dag men jag hittade en park jag ville se för den verkade så cool.
Gas Works Park är ett gammalt gasverk vid Lake Unions norra del.  I stället för att riva allt har man gjort det till en öppen park med bl a picknick-platser, kite-surfing, och olika slags event samtidigt som man har en makalös vy mot Seattle. Sjön kantas av grönområden, flotta hus, flådiga båtar och superfina båthus. Jag hade lätt kunnat bo i detta område!
En väldigt oväntad super-häftig pärla!

Några kilometer norrut ligger Green Lake som är ett himmelrike för alla som gillar uteaktiviteter. Man kan spela tennis, springa/gå/cykla/åka inlines runt sjön (ca 5 km), spela boll, paddla, simma mm mm
Vi gick en promenad och njöt av solen, och bagels, på en parkbänk.

Min plan var att jag skulle bada här och på avstånd såg vattnet fantastiskt ut men på nära håll not so much och detta var anledningen.

Men du vet hur det är. Det finns en mening med det mesta för hade jag badat där hade vi aldrig åkt omvägen runt Edmonds och då hade jag missat både det fantastiska havsbadet och att få göra det med sälar på nära håll.

Jodå de är där. Svårfångade som attans på bild

För den som undrar så har vi tränat också. På ett toppenställe!
Förra YMCA vi var på tyckte de av någon anledning att bassängen skulle vara stängd mellan 12-16.
Varje dag!
Fråga mig inte varför. Gymet var litet men helt ok och jag blev ju både svettig och fick träningsvärk.

Det finns dock gym och sen finns det G-Y-M.
Samma kedja som ovan men det här i Everett är makalöst fint och nästan sprillans nytt. Gigantiskt stort med massor av salar för olika slags träningsformer, bollplaner, en löparbana (!), stort-stort-stort gym och en bassäng som inte bara var öppen utan som också hade massor av plats och ljuvligt varmt vatten.
Som en stor lekplats för såna som mig så det blev en del timmar där. T o m Anders gillade det.

Anders tyckte också jag skulle ta en bild på denna skylt eftersom vi varit på båda de ställena. Vi har alla olika sätt att bli roade på. haha!

Vi hittade förresten ännu ett toppenställe bara några kvarter bort från där vi bor just nu.

Bayside café är 100% vegan och maten var så god att jag glömde fota!

I morgon drar vi vidare österut mot andra äventyr!

Kram från Ingmarie

Nytt ställe

Innan vi lämnade gulliga Poulsbo hann jag med ännu ett gympass. Glömde helt bort att fota så det blev bara det här. Skoj var det i alla fall och svettig blev jag.

Hann förresten med en grej till. Ännu ett dopp i fina Hidden Cove! Det stället är både ”hidden” och magiskt.  Märkligt nog bara jag som var i. De två som satt och fiskade skrämde jag tydligen bort för de gick när vi kom. Tippar på att det var ca 12 grader men det är alltid svårt att veta. Salt är det i alla fall. Man flyter som en kork!

Vi har sen åkt ännu en färja och denna gången med bilen och mer norrut till Edmonds. Sjukt smidigt istället för att behöva köra hela vägen tillbaka till Tacoma, genom Seattle och slutdestinationen Everett.

Och här är det! Huset med verandan som är ”vårt” en liten stund. Inuti är det helt bedårande fint och hela området är som i den mysigaste feelgood-movien från någon amerikansk småstadsidyll. Dvs en sån som vi är i!

Jag som gillar hur amerikanarna går all in på varenda högtid älskar hur de har pyntat inför Halloween. Det här är bara en promilles promille av alla roliga hus vi har sett men det lär komma fler bilder…

Kram från Ingmarie

Kär

Vädersnubbarna lovade oss regn och kyla men i stället fick vi sol och över 23 grader. Det tycker jag var en väldans bra fel-prognos!
Vår dag blev därför den absolut bästa ever och ett minne för livet. Jag har dessutom blivit kär. Återkommer till det.

Började med att springa runt ”byn” och besöka gymet som vi får träna på. I princip alla husen har en veranda där man kan ha en gunga och som är mitt drömhus. Tänk att sitta där och se solen gå upp och ner när man dricker sitt kaffe.
Om jag har tur så kommer det att bli verklighet om några dagar.

Smygfotade några av dem för är inte helt säker på att de skulle uppskatta om en springande gråhårig dam stannade och tog bilder på deras hus…

Sen tog vi färjan in till Seattle. På 30 minuter är man mitt inne i stan och det är helt gratis när man åker dit. Från får man dock betala en liten slant men det är 100% värt det. Vyn man möts av är obeskrivbar och det var då jag insåg att jag blivit kär i detta ställe. Seattle är precis lagom på alla sätt och vis och var du än är så har du nära till naturen och havet. Trafiken kan vara lika crazy som i vilken stad som helst men den känns ändå inte så hetsig. Det finns hur mycket som helst att göra och se oavsett vad du gillar. Mat, konst, sport, arkitektur, shopping, musik, teater, kaffe, sightseeing eller bara vara. Allt finns och allt är möjligt!

Tyvärr finns det även en baksida med hemlöshet, droger och fattigdom men jag upplever det inte värre än i t ex Stockholm. Oavsett så svider det alltid i min mage och mitt hjärta men att ge pengar direkt är oftast helt meningslöst. Bättre att köpa mat och/eller ge till organisationer som hjälper dessa människor.

Roliga tröjor finns såklart också!

Det första vi gjorde var att åka ”The Seattle Great Wheel”. Jag har faktiskt aldrig åkt ett sådant så här vid vattnet i en stor stad och det var så himla häftigt! Lite som att vara med i en film!

På tal om film så var det här i Pike Place Market som Tom Hanks käkade i ”Sleepless in Seattle”.

Hela Pike Place är ett sammelsurium av all möjlig sorts mat, hantverk, blommor, nördgrejer och olika drycker. Inte på det där billiga krimskrams-viset utan det är verkligen kvalite på i princip allt. Här ligger också det allra första Starbucks-caféet.

Vi köpte mat på ett helt veganskt Burrito ställe och tog med ner till Waterfront park. Galet gott, galet mycket och galet härligt!

Tillbakafärden till Bainbridge var lika smidig och vyn lika storslagen men på ett helt annat vis.

Avslutade denna fina dag på allra bästa sätt med detta.

 

Jag borde kanske göra en bok med badpärlor på de mest oväntade ställena..

Kram från Ingmarie

Tre pärlor på samma dag

Vi har lämnat södra delen av Seattle och tagit oss västerut till Poulsbo, även kallad ”Little Norway”. Vi trodde av någon anledning att det skulle vara en liten sovande håla men vi hade tokfel.
Varenda hus är mitt drömhus och nere vid vattnet i Historical downtown dör man sötdöden direkt. Jag ska visa dig när jag sansat mig och tagit några bilder. Vägen hit var smidig och rakt över gatan har vi hittat en helt enastående fin och trevlig butik. Att jag skulle hitta en sån här var minst sagt otippat! Plånboken är dock inte lika glad..

Innan vi kom till denna pärlan hittade vi två andra.

Soos creek trail är 6 miles (ca 10 km) one way och jag trodde i min enfald att den skulle vara platt och perfekt för intervaller. En creek är ju liksom en creek och kan omöjligtvis ha några backar.
Well, I was wrong. Very wrong till och med. Jag är tveksam om där ens var några platta partier ö h t!

Men jag körde ändå, 6 x 5 min, och det var snorjobbigt men omgivningarna var bedövande vackra och solen var varm så det gjorde att all mjölksyra ändå var lite lättare att uthärda.

Precis jämte start/mål ligger Lake Meridianoch även här var vattnet ljummet. Jag hade t o m lite sällskap.

Åh vad jag längtar till i morgon när jag får upptäcka mer här!

Kram från Ingmarie

 

Söderut-pärlor

Vissa saker är extremt krångliga här i jämförelse med Sverige och andra löjligt enkla.
Flytta hit och jobba lagligt är ju en sån där grej som är snudd på omöjligt medan att hitta bra mat/matställen är en baggis.
Egentligen innebär i  princip allt som kan anmälas/stämmas en hel drös med pappersjobb. Även en så enkel grej som att köpa dagpass på ett gym.
Jag är numera van så var inte alls förvånad men jag är lika fascinerad varje gång. Grejen är att varje gång måste man ”fuska” och skriva en fejk-adress för annars kan man inte fylla i ”State” och ”Zipcode”.

Oftast är det dock värt jobbet och det var absolut det för att få svettas en timme på The Y i Auburn. Enda negativa var att bassängen var stängd helt mellan kl 12-16. Tydligen är den det både här och alla andra Y varje dag. Helt obegripligt korkat om du frågar mig.
Med facit i hand så var det ändå väldigt bra men det visste jag inte då.

En annan garanterad pappers-exercis är när man ska besöka en kiropraktor för första gången. Det krävs minst fyra A4 blad + lika många ”Agreements & Terms” att läsa igenom. (Undra hur många som verkligen läser dem…?)
Jag är i alla fall väldigt tacksam jag tog mig den tiden för nu har jag inte bara hittat ett snorbra ställe här med flera kliniker utan jag har även fyllt i papper som gäller i hela USA där de finns och det är massor av ställen.
Det var ingen stor grej som behövde fixas men när jag skaffat mig en låst långflygsrygg så behöver jag hjälp!

Något som var helt pappersbefriat var besöket vid Lake Tapps. Mamma Mia vilket ställe och vilken simning det blev!
Hade jag simmat i bassängen hade jag missat detta!
Helt ofattbart att det bara var jag som var i. Förvisso regnade det lite men man blir ju som bekant ändå blöt av vatten och det helt ljummet både på land och i plurret.
Underbart!
Dessutom finns rumpvärmare i bilen.

Kram från Ingmarie

Dax igen

Vare sig jag gillar det eller så är utesim-säsongen mer eller mindre över för i år. Inte för att temperaturen skulle vara för låg utan mer för att höst-vindarna inte direkt är milda och jag och höga vågor är som bekant inte helt synkade.

Därför blev det inne i dag och det kändes jättekonstigt! Inte dåligt konstigt egentligen men konstigt ovant. Försökte mig på lite intervaller och kunde snabbt konstatera att man blir inte snabb av att harva fram i maklig takt i öppet vatten och man tappar snabbt den känslan av att behöva vända mitt i ett simtag hela tiden.
1800 m blev det i alla fall och en sak som är bra med inne-sim är bastun efteråt!

Valde också att vara med på det roliga styrkepasset fastän jag tycker det är lite för sent. Körde även lite själv inan så det blev ett  90 minuters-kalas!

Om du undrar vad ”Copengahen side-plank är så ser du den här och åtminstone jag tycker den är ruskigt jobbig!

Kram från Ingmarie

Guppigt, gott och galet bra!

SMHI skrev att det var hyfsat svag vind i dag och det var det kanske egentligen men vågorna var ändå en smula jobbiga för mig. De kom liksom lite huller om buller och var löjligt ojämna. Ibland kunde jag andas vanlig tre-takt men oftast fick det bli två-eller fyrtakt för att jag skulle slippa få halva oceanen i magen.

Det blev därför inte så långt men det var härligt och vattnet var fortfarande ljummet!

Tanken var att benen skulle få vila lite i dag men vädret gjorde att vi gick en riktigt lång promenad. Dock pausade vi halvvägs på ett av våra favvohak för att njuta av maten, solen och omgivningarna.

Sist men inte minst så hoppas jag du såg 10 000 metersfinalen på VM i dag. Almgren alltså. Vilken löpare och vilket lopp han och de andra bjöd på!

Kram från Ingmarie

Någon slags fördel

Hela Insta är fullproppat med inlägg från loppet i går plus en massa andra lopp.

Det är åtminstone så det känns…

Nere vid havet finns fortfarande spår från festen i går och jag känner mig helt ärligt utanför gemenskapen. 😫 Jo jag vet, det är skittramsigt, men nästa år ska jag banne mig vara med på partyt och jag har en plan som jag hoppas håller.🙏🏻

För att inte deppa ihop har jag kollat in några roliga race nu i höst och tänker att en fördel med att inte vara slutkörd i dag är att jag kan träna som vanligt. ”Obotlig optimist ” borde kanske vara mitt mellannamn.🤪

Började med gymmet och hade då roligt att jag helt glömde bort tiden.🥳💪🏻

Fortsatte sen med havssim och jösses alltså! Det var inte ens kallt!

Kram från Ingmarie

Bra alternativ till DNS

Det blir som bekant inte alltid som man har tänkt sig eller planerat men det kan bli ganska bra ändå. Kanske t o m bättre till slut fastän man inte vet det just då.
Det är åtminstone så jag försöker tänka nu när det blev ett DNS i Helsingborg…
Såklart det svider i (löpar)hjärtat att inte få vara med på den stora löpar-festen men det kunde ju också varit så himla mycket värre med allting. Nu var det ju faktiskt  ”bara” kramper i ryggen, sömnbrist-trötthet och klena fötter som hindrade mig just i dag.

Med facit i hand så vet jag också att det var helt rätt beslut för även om jag fick en magisk tur på Hallandsleden i dag så är det ljusårs skillnad på att kuta en sån grej i lagom takt, där man bitvis dessutom mer eller mindre måste gå pga jox på marken, mot att kuta flera mil på asfalt och då helst i åtminstone hyfsad fart.

Hur som helst.

I natt sov jag äntligen ok och efter frukost drog vi till Mästocka utanför Halmstad. Jag har länge, länge velat springa därifrån till Simlångsdalen och i dag blev det! Om det är något jag är riktigt bra på så är det att ordna en egen liten fest när man inte kan vara med på den stora.

Anders valde att promenera där och vid mitt stopp plus frakta sig mellan så det var ingen stress. Började vid de fina ljunghedarna och bad en stilla bön att det skulle funka hela vägen.

Stigarna var mjuka och fina och leden extremt välmarkerad hela vägen.

Efter bara några kilometer kom den första biten på asfalt men det gick bra. De andra bitarna var aldrig särskilt långa vilket jag är tacksam för.

Leden räknas som röd, dvs den tuffaste graderingen, men för mig var den mer grön. Jag tror att det var backarna som gjorde att den graderades som svår för där var en del men mest var det fina skogsvägar så för mig var den ganska lättsprungen. Backar är en walk in the park i jämförelse med läskiga rötter, gegga och hårda stenar.
Mellan tummen och pekfingret så kanske 10-15% var ”riktig” trail där jag valde att gå för att inte riskera något. Man behöver ju liksom inte spä på det hela med en bruten fot eller något ännu värre…

Enda gången jag kände mig lite, lite osäker på om jag var rätt trots markeringarna var när ett (nytt?) elstängsel plötsligt dök upp. Det fanns förvisso ingen varningsskylt om vilda djur av något slag men det behöver ju inte betyda att det inte fanns… Som du förstår så överlevde jag dock och såg inte ens en ekorre.

De enda människor jag stötte på innan jag närmade slutet var några som jobbade med elledningarna på något vis och om det är något jobb jag aldrig hade klarat även om jag visste hur det skulle göras så är det hans som sitter där uppe på toppen.

Hujedamig!

Det absolut coolaste, finaste och mest förvånansvärda ever var allt detta! Jag vet inte hur det är för dig men jag har då aldrig sett något liknande! Mitt ute i skogen där närmsta väg var en bra bit bort. Makalöst och så himla gulligt!

Några kilometer innan Simlångsdalen ligger Danska fall. Om du inte varit där så är det ett hett tips att åka dit!
Det är obeskrivbart vackert och det finns flera olika slingor att gå/springa på förutom Hallandsleden.

När jag var framme vid bilen var Anders inte där och klockan stod ”bara” på 21 km så jag fortsatte till Brearedssjön. På så vis kom vi snudd på exakt samtidigt till ”målet” och jag fick några kilometer till.

Såklart jag skulle i sjön. Anders också faktiskt. För mig är detta den absolut bästa avslutningen på vilket löpppass som helst och extra fint efter 25 km som kändes helt ok! Jag besparar dig dock en bild på hur det ser ut under min vänsterfot…

Så det blev himla bra ändå trots att det inte blev som jag planerat men nu hoppas jag att jag får en ny chans nästa år att vara med på den stora festen!

Kram från Ingmarie

Morgon-lyx

Det här är utan tvekan min favorit-bassäng. Ett stilla hav med kristallklart vatten utan trängsel eller oljud. Det kan kanske verka löjligt och banalt men jag blir lycklig ända in i både mage och hjärta av detta och att kunna börja (var)dagen så här är höjden av lyx om du frågar mig!.

Kram från Ingmarie