Simning

Rygga-löp och vild bassäng

En väldigt bra grej med att springa med ryggsäck, kanske extra mycket nu när det blir kallare och den blir tyngre och tyngre, är att när man tar av den och springer utan känns det plättlätt! Särskilt om det dessutom är på löpband som när jag coachar. För ja, det är lättare på löpband för i princip behöver du ju bara lyfta på fötterna.🤪 Du behöver ju liksom inte förflytta kroppen framåt som när du springer ute. Därmed inte sagt att det inte kan vara bra och jobbigt! Är farten hög och/eller bandet lutar kan det bli riktigt tufft men aldrig lika mycket som ute.

Nackdelen med rygga är väl just att det blir tungt och steget sämre vilket ev kan öka risken för skador. (?) jag varken vill eller rekommenderar att man gör det alltid!

Jag passade på att springa med ryggan både före och efter dagens (jobb-löp)pass (på band) så det blev bra blandning av båda varianterna!

Hade helt glömt att det är höstlov men blev snabbt medveten om det när jag skulle simma.😱 Folk kan varken läsa eller bete sig verkar det som och vad badvakterna gjorde har jag ingen aning om. Den ( ja en) syntes inte till mer än vid lekdelen. Grejen var bara att folk verkar tro det är lek lite var som helst. De få crawlbanor som finns (två ynka eftersom alla andra är bokade av föreningar efter kl 15) förvandlades till både hopp-lek- och slö-bröstsim. Det är då jag kör extra mycket med fenor och paddlar/dolme för det gör att de flesta fattar.🤪 Och ja, jag sa ifrån också helt enkelt eftersom det är en säkerhetsrisk.

Kram från Ingmarie

 

 

Finbesök!

När bästa Anna är på (kort)besök i 08a land får man se till att passa på för att få en stund tillsammans med henne för även om vi snart blir nästan-grannar så vet man aldrig när det blir tillfälle att ses. Vårt enda problem är att välja vad vi ska hitta på. Det blir ju lätt så med två påhittiga men veliga hjärnor och allt för mycket att välja mellan.😁
Mat var dock prio ett men då blir det ju det där med att välja var och vad…🙄
Efter oräkneligt många idéer fram och tillbaka så bestämde vi att jag skulle möta upp henne vid hotellet för vidare färd till Skanstull och ett bad. Ute alltså. Något som skulle vara ett helt otänkbart förslag till Anna för ett år sedan. Men som sagt var. Börjar man så blir man snart hooked och när kall/is-badsviruset tagit sig in i kroppen blir man nog aldrig av med det! Åtminstone vet jag ingen som lyckats.😀
Och som sagt var, man ångrar aldrig ett bad! I mörker blir det dessutom extra magiskt. (Att fotona blir lite kassa får man leva med.)

Maten åt vi på ”Teatern”. Jag gillar att det finns mycket att välja på men å andra sidan gör det också att beslutsångesten blir desto svårare. Haha. Falafel blir dock aldrig fel, inte i dag heller, och mitt sällskap var ju verkligen, verkligen det bästa!😍

Eftersom Annas tider var lite mer inrutade och oflexibla än mina denna dag så tränade jag före. Simmade ett ok pass men vid helt fel tid för det var precis när alla (tanter) hade vattenjympat och skulle duscha….. De är dock lite lugnare och tystare med dem än om det hade varit lika många ungar. Det gäller att se det positiva!🤪


Det var mycket folk på Sofo-gymet också men det är stort och gott om plats. Jag kände mig stark och vågade testa ännu några kilo på marklyftet och jag grejade det! 7,5 kilo över min kroppsvikt! Snart är jag uppe vid mål nummer ett som är 10 kilo. Småärtor för många men inte för mig. Jag är jättestolt och galet nöjd!🤩

Kram från Ingmarie

Hjärnan & jag

När tanken på att bada/sprada dykt upp i mitt huvud är det i princip helt omöjligt att få bort den. Den kommer antagligen någonstans från mitt undermedvetna som också vet att det är praktiskt möjligt för jag får aldrig, eller åtminstone väldigt sällan, en sån idé när jag t ex jobbar eller har lagt mig för att sova. 😄 Fascinerande och spännande tycker jag! Det där hur tankar och känslor till synes helt oförklarligt dyker upp.

Min sprada-längtan började redan när jag vaknade i dag och jag visste redan när jag stack ut att jag skulle göra det fastän jag samtidigt tänkte att det var alldeles för kallt och att det skulle bli extra kämpigt att fortsätta springa efteråt. Efteråt undrar jag, som vanligt hur jag ens kunde tveka. jag har som sagt var aldrig någonsin ångrat en sprada eller ett bad. Inte ens fastän jag frusit så jag knappt fått på mig kläderna eller har fått stressa efteråt för att hinna. (det tar ju trots allt lite extra tid.)
Det gick helt ok att springa/jogga och nu går jag max 10% av hela rundan. Hurra! Men det går banne mig inte fort. Lite snabbare än styrfart med betoning på lite.

Hjärnan jobbar ungefär på samma sätt med simningen fast där har jag ju mer noga planerat för man tar sig inte besväret att ta sig ända dit om man inte ska simma.🤪 Har jag bestämt mig för att simma så kan jag inte släppa den tanken för hela kroppen skriker efter att få sträcka ut. Före tänker jag ändå jätteofta att jag simmar bara kort och lugnt men sen blir det ändå nästan alltid både hårdare och längre. Vem försöker lura vem egentligen?🙄😀

Egentligen är det nog så här min skalle fungerar ö h t. I synnerhet när det gäller träning. Jag kan absolut lägga till och ändra själva passet men det ska väldigt, väldigt, väldigt mycket till för att jag ska skippa det helt när jag bestämt och planerat något. På gott och ont. Att träna med ett läckande blodkärl var ju t.ex inte så bra, eller smart, men å andra sidan gjorde kanske all min envishet och fysiska uthållighet att jag så här fyra veckor efter kraschen är så gott som helst återhämtad igen! Gårdagens prov visade att mitt Hb nu är hela 122. Känner mig ju nästan dopad!

Kram från Ingmarie

Tuffat till mig lite

Oregelbundna arbets-tider har som sagt var sina fördelar. Som t ex att man kan välja de där udda tiderna när det är färre människor på Eriksdalsbadet. I dag var jag dessutom så modig att jag valde 50-metersbanan!
Inte för att det gör eller är någon större skillnad egentligen för summan av sim-kardemumman är ju ändå den samma.🤪 Det är enbart i huvudet det sitter. Jag simmar ju bra mycket längre än 50 meter i sträck i en sjö utan en kakelvägg att bända vid. 😁

Jag fick sån hybris av det där att jag vågade mig på ett High Performance Strength-pass. Tema ”press” så nu är både mina axlar, armar och rygg dödade.😱 Du vet så där att man nästan inte kan varken ta av/på dig kläder och duscha. Men jösses vad gött ändå!🥳🤩

Och hur seriös man än är med sin träning så får det aldrig blir så allvarligt att man inte kan skratta åt spagetti-armar som darrar. Så tänker och tycker jag i alla fall, hur tänker du?

Kram från Ingmarie

Vackert (?)

Det finns säkert de som inte alls påverkas av månen men jag tillhör inte dem. Fullmånen påverkar mig alltid mest på något vis.. Oftast märks det genom att jag sover oroligt och drömmer jättekonstigt. Helt ärligt så tänker jag att det vore ju ganska konstigt om vi inte påverkades med tanke på att månen ju faktiskt klarar av att t o m påverka världshaven, eller hur? Vacker är den också!

Vacker är även skogen. Skogsbad är verkligen något jag tror alla skulle må bra av att få en daglig dos av!

En simhall kanske inte är så ”vacker” men att få simma i egen bana i en nästan tom bassäng är vackert. Och härligt!

Konst är vackert beroende på vad betraktarens öga tycker om och upplever. En del gillar man, en del inte. Tur är väl det för annars hade det blivit både tråkigt och svårt för tänk om alla skulle göra och ha samma!

Jag målar som jag gör och jag gör min grej oavsett vad andra tycker.  Det innebär att jag troligtvis aldrig kommer kunna göra en speciell tavla på beställning eftersom jag aldrig i förväg vet vad det kommer bli.Inte ens vilka färger det kommer finnas i resultatet.

Om du kommer på söndag så får du se och bilda en egen uppfattning om du tycker det är vackert det eller ej. Välkommen!

Kram från Ingmarie

Vägbeskrivning och dubbellycka

Bara en dryg vecka kvar till vernissagen så tänkte det är bra med en ordentlig vägbeskrivning.😀

(Nästan) alla vägar bär till Bagis och vernissagen😀 men här kommer en massa alternativ att välja på;

🚗Kommer du med bil så är det grattis parkering på baksidan på Ätravägen och Nissastigen

🚴‍♂️🏃🏻‍♀️Om du cyklar/springer hit så kan jag bjuda på både dusch, handduk och lite mat.

🚌 Väljer du åka kommunalt finns flera alternativ.
Tunnelbana linje 17. Gå av i Kärrtorp eller Bagarmossen och gå resten ( bild 1 och 2)
Du kan också åka linje 18 till Skogskyrkogården och ta buss 161 mot Bagarmossen. Hoppa av vid Rusthållarvägen och gå ”bakåt” ca 100 m ( bild 3)
Dörren på baksidan kommer vara öppen ( bild 4 ) men om den stängts så skicka meddelande via Messenger eller tel 0704387686
Kommer du på framsidan ( bild 5) så gå bara runt knuten.😀

”Baksidan” mot Ätravägen kommer vara öppen!


Välkommen den 16/10 kl 14-18💕
Både hiss och trappor finns till våning tre 🤩

I dag simmade jag både bra (allt är såklart relativt 🤪) och längre än på länge. Hurra! Är verkligen, verkligen så tacksam!🙏🏻


Extra glad denna dag är jag också över att vi lyckades få ( nåja – köpa är väl mer korrekt) biljetter till Depesch Modes konsert!🥳🥳🥳 Hängde verkligen på biljettlåset för detta vill vi inte missa!

Hur har din fredag varit?

Kram från Ingmarie

Baksteg och framsteg

Dagsformen kan verkligen variera både från dag till dag och från stund till stund. I förmiddags hade jag väldiga problem med yrseln och totaldäckade i soffan efter morgonpromenaden. (Sov ytterligare en timme trots mer än 9 timmars nattsömn!) Jag hade planer på att träffa en vän en kort stund vid lunch men fick sorgligt nog helt enkelt avboka. Kroppen orkade inte alls det min skalle ville.

Men sen framåt eftermiddagen så bara vände det. Inte så att jag kände mig som vanligt precis men liksom mer ”normal” och utan att allting snurrade. Kände mig så pigg att jag tog mig till Eriksdalsbadet och simmade en stund. Det kändes t o m bra och jag fick stålsätta mig för att inte fortsätta längre än jag hade tänkt. Det gäller att vara extra både klok, smart och förnuftig nu…

Alla leksakerna var med och alla användes! Jätteskoj!

Kram från Ingmarie

Så kom de där dagarna…

…när jag kände mig redo och helt enkelt inte varken kunde eller ville vänta längre. Någonstans någon gång måste jag ju liksom börja. 😍🙂

Med att simma.

Med att gyma.

Med att bada.


Tro nu inte att det är fullt ös! Vi snackar mespass knappt värda att byta om för. Korta, lätta med låg intensitet men tillräckligt för att det ända ska kännas som jag gjort något. Mest vilar jag dock. Och går i skogen.


Det är egentligen makalöst fantastiskt! Det är ju trots allt bara en vecka sen låg jag i en sjukhussäng och orkade inte ens tänka tanken på att gå de ca 500 m det var till huvudentrén!  Gissa om jag är tacksam?🙏🏻❣️

Kram från Ingmarie 

 

Vänder det nu?

Jag har en tid känt lite motstånd mot att simma, i alla fall i bassäng, men jag har ändå hållit i det. ”Knepet” har varit att dra ner på tiden och låta det vara helt kravlöst. Bl a därför jag inte har simmat i grupp på tretton evigheter. Jag tror dert har hjälpt och börjar vända nu för det var nästan så jag inte ville gå upp i dag! 😄

Jag klämde in det där passet mellan coachning på Sats och jobbet. Lika bra att bunta ihop allt.🤪

Man (läs jag och mina kollegor) börjar alltid pigga och energiska.🤩

När passet är slut är vi lika slut… 😱 Över 130 patienter (!!!) som ville ha vård när jag kollade vid 16-tiden och det minskade inte. Inte heller var det någon slags ”rekord”. Måtte det bli en förändring efter detta valet.

På tal om val så funderar jag på om det bästa vore att Åkesson fick bli statsminister & hans anhängare få ministerposter för då skulle de snabbt bli synade och sanningen komma fram… De verkar dock inte vilja ta ansvar utan mest stå och gapa jämte.😬🙄

Kram från Ingmarie

Äntligen fredag

Jag har en läkar-kompis som väldigt kort och bra beskrev jobbet på SÖS--akuten

”Man är ett gäng som gemensamt går ut i ett krig varje pass.”

Så är det! Det handlar enbart om att överleva, släcka bränder och hoppas ingen dör pga att vi inte hunnit/sett i tid.

Nej jag överdriver tyvärr inte.
Det är en osannolik arbetsplats men trots ett vansinnigt tryck och en stress utan dess like så är all personal supertrevlig och alla gör allt för att hjälpas åt. För det mesta är det ”skoj” men jag måste erkänna att det är ruskigt skönt när man väl får lämna stället och gå ut… Särskilt när jag vet att jag är ledig hela helgen!

Skönt var också simpasset före. Bara en till i ”min” bana så det var gott om plats!

Kram från Ingmarie