Coldswim

När man kan välja båda

En av alla miljarder fördelar med löpning är att man kan välja om man vill ha sällskap eller springa solo. Eller så gör man båda delarna under ett pass. Som att äta kakan och ha den kvar! Hur mycket bättre kan det bli liksom?

På min två-timmarstur i dag fick jag sällskap en bit av fina Åsa. Vi hann inte prata om allt vi ville hinna men väldigt mycket i alla fall!

Benen var ruskigt sega men jag vet ju varför… Tre tuffa träningsdagar gör man inte helt ”ostraffat” och det är helt ok! Det är väldigt mycket värre att ha sega ben utan att det finns en anledning. haha!

Jag tror den lilla simturen gjorde extra gott för kroppen just i dag. Nu kan det dock inte ens kallas kallbad längre för det är över 10 grader i vattnet. Men det är fortfarande härligt uppfriskande och gott om plats!

Kram från Ingmarie

 

Tårar, skratt, svett och iskallt

Begravningar är verkligen inte roligt men å andra sidan visar det ju också att man har fått lära känna en människa och vara en del av dennes liv. Att släppa in någon i hjärtat innebär ju också ”risken” att uppleva sorg så vill man slippa/undvika det får man leva eremitliv och då också missa upplevelsen av vänskap, kärlek och gemenskap. Det vill inte jag även om sorg gör vansinnigt ont och är skitjobbigt. Jag är oerhört tacksam jag fick lära känna Anders mamma och alla de fina minnen hon gett mig och oss.❤️ Jag är ganska säker på att hennes minnesstund blev precis som hon hade velat ha den om hon varit m ed rent fysikt.

Det blev ändå en fin eftermiddag i går med mycket både tårar och skratt men vi har bestämt att nästa gång vi alla här på trappen ses så ska det vara enbart skojigheter!

Jag hann också testa Sundell fina hyfsat nyrenoverade simhall i går. En dröm! Kanske därför simningen gick så himla lätt och bra? Medströms oavsett hur jag simmade.🤪

I dag blev det intervaller runt Sidsjön. 16 x 2 minuter för att vara exakt. Kändes inte riktigt lika lätt. Kanske för att det blåste isvindar!🥶

Jag och Anders tränar i princip aldrig ihop, vi är inte riktigt i fas om jag säger så 🤪,  men ibland blir det åtminstone samtidigt.😄

Och vi var t o m även samtidigt på (hotell)gymet!

Eftersom åtminstone jag nog inte kommer åka upp hit så mycket mer nu när ingen av Anders föräldrar är kvar så for vi på en liten avskedstur utmed Kustvägen till ställen vi varit tillsammans på. Bl a Junibosand, Skatan och Galtström. Små gulliga och pittoreska fiskebyar som just nu är snudd på stendöda och absolut både mygg- och trängselfria. Många härliga minnen för oss här!

Vid  Lörudden hade jag tänkt bada i havet men det var minst sagt vilt (man kan bara gå i från klipporna) så det fick bli detta lilla (is)badkar.😍

Avslutar med två matbilder.

Gårdagskvällens smarriga på Tant Anci och Fröken Sara och kvällens på Indian Palace.

Allt vegan.❣️🙏🏻

Kram från Ingmarie

 

 

 

Påsk-trainingcamp dag 3

Som så många gånger förr så har den där fullmånen stört min nattsömn men trots det så har kroppen varit fortsatt pigg. Eller kanske just därför? Fullmånen kanske ger extra energi och kraft menar jag. Vem vet liksom?

Intervallerna med LV-gänget gick hur som helst superduperbra! Trodde mina ben skulle protestera hej vilt efter dag 1 och dag 2 men antingen har de inte fattat att de jobbat extra hårt eller så är det kanske den där månen. Pigga och starka var de i alla fall!
Samling före på Kärrtorps IP som alltid. Inte så många som vanligt men vi slog ihop alla tre grupperna så det blev bra ös ändå.

Uppvärmning 25 minuter, löpskolning och stegringslopp, 7 x 700 m fartlek, nedjogg. Svettigt, roligt, tufft och extra härligt för att solen sken och vinden var ovanligt svag.

Några försvann och några kom till. 🙂

Eftermiddagens The Trip var också extra härlig dels för att det var nr 26, som jag verkligen gillar, och dels för att det var Daniel som hade passet. Då blir det nämligen extra bra drag!

Avslutade dagen så här. Dvs på absolut bästa möjliga vis om du frågar mig.

Nu kan man inte kalla det ice-swim längre för vatten-tempen är snart två-siffrig! Därmed inte sagt att det är varmt. Särskilt inte när solen försvunnit och vinden ökat på. Men härligt är det alltid och man ångrar som bekant aldrig ett bad!

GLAD PÅSK!

 

Kram från Ingmarie

 

En s-å-n dag…

Det är banne mig inte alltid lätt att begripa sig på kropp och knopp. Trots 10 (!!!) timmars sömn kände jag mig som en zoombie när jag begav mig ut för att springa intervaller. Var t o m beredd på att jag nog skulle behöva reducera passet, så seg kände jag mig.

Men vad händer? Jo kroppen och knoppen levererar ett pass som var ett av de bästa på länge både när det gäller fart, känsla, motivation och kraft.

Planerade 3 x 10 minuter blev dessutom 4 x 10 minuter. Som sagt var, man kan aldrig lita på kroppen. Haha!

Efter det där tänkte jag att det nog bara var en tillfällighet. Typ att kroppen var i någon slags nattjobbs-chock. Så än en gång tänkte jag att gympasset, och efterföljande Indoor-runningpass, nog skulle bli en jobbig historia. Men icke! Kände mig stark som en oxe och benen gick som små trumpinnar på löpbandet. Sällskapet av Camilla hjälpte garanterat till att få upp energin ännu några snäpp.

Och jag, jag bara tackade och tog emot och kände mig sådär löjligt lycklig! Och svettig!

Min belöning till mig själv blev den där som jag älskar så mycket. Ja du vet väl vid det här laget… Just i dag var det extra fint för jag var helt ensam vid sjön. Förutom änderna då…

Hoppas du också haft en fin Skärtorsdag!

Kram från Ingmarie

Nattsudds-förberedelser

Innan nattjobb gäller det att göra sig lagom trött för att kunna sova. 😄 En klurig balansgång som det gäller att hitta. Den är både individuell och skiftande med åren och årstiderna.

Så här blev det i dag:

Ett riktigt bra simpass.


Ett bra gympass.

Och en härlig simtur i Söderbysjön.


Kram från Ingmarie 

Ledig lördag!

”Ledig lördag” betyder inte att jag ligger på soffan och käkar praliner hela dagen. Det betyder bara att jag inte behöver stämpla in på ett jobb. Det är egentligen helt otroligt hur mycket man hinner göra på en ynka dag utan att behöva stressa!

Lördag betyder LV-träning och just denna var verkligen karaktärsdanande. Vassa snöflingor i ögonen, lera, slir, kalla vindar och tuffa intervaller. Efter uppvärmning och löpskolning kunde man välja mellan 5-7 varv av 700-metersbanan. Det var bara vi som är äldst som valde sju. Ungdomarna pallade inte. Haha!

Väldigt skönt att veta att man kunde komma in i värmen efteråt och tur vi har tvätt-tid i morgon… (Och nej, jag fryser aldrig om vrister/vader.)

Betydligt varmare var det på gymet och som alltid så försvann tiden och plötsligt hade jag kört en timme utan att riktigt begripa hur det gick till. Jag vet dock att i princip varendaste muskel fått jobba och att jag blev härligt trött.

Sen blev abstinensen för stor så på vägen hem cyklade jag ner till sjön och.. ja du vet ju…

Dessutom har jag hunnit yoga och meditera, städa inklusive rensat en garderob, träffat finaste Inger för att gratta på hennes födelsedag, handla och laga mat. Vi festade till det med lite vin från vår Sydafrika-resa. Det är ju faktiskt en ledig lördag!

Jag tror faktiskt att jag kan vänja mig vid detta att ha ledig helg!

Kram från Ingmarie

 

Tillbaka i stan igen

Det var ingen lång Göteborgs-visit men bättre än inget! Målet var att träffa lillebror och Noel och det uppnåddes så jag är både glad och nöjd.

Hann även med ett litet intervallpass innan jag skulle på tåget. Inte de piggaste benen, anledningen stavas gårdagen, men när de väl kommit i gång så var det helt ok! 35 x 30-30 sekunder blev det. Fram och tillbaka på grusgången vid allén. Inte jordens, eller ens Göteborgs, roligaste kanske men vem bryr sig? Kör man intervaller varken hinner eller orkar man ju liksom  kolla på omgivningarna. Haha! Solen sken i alla fall och det bryr jag mig om.

Smakade extra gott med maten i SJ Loungen efteråt. Älskar att de har valt att ha enbart vegan-mat i sina lounger. Så himla bra! Och gott förstås!  Därför är svart (SJ)kort egentligen ett guldkort.

Väl hemma så kunde jag ju inte låta bli att cykla ner till sjön. Hade längtat i flera dagar! Isen var visst tillbaka så jag fick jobba lite för att komma i.

Finsällskapet var också tillbaka!

Kram från Ingmarie

Sista?

Det finns ju som bekant ett första och ett sista med det mesta (kanske med allt?) och i dag var det kanske sista transport-löpningen för alltid till det jobbet jag har nu på SÖS. (Man ska ju aldrig säga aldrig så därför skriver jag ”kanske”. Vem vet väl vad framtiden bjuder på?) Jag gjorde den helt utan att känna mig sentimental men jag är glad den blev så här fin! Frågan är om jag ska tolka det som att jag valt rätt eller om SÖS vill få mig att komma tillbaka så fort som möjligt?🙄🤪

Om det även var sista AW-badet från denna brygga är jag däremot ytterst tveksam till helt enkelt för att den ligger så strategiskt till.


Men härligt var det och nu är isen borta så det  dessutom går att simma!

Kram från Ingmarie

Nästan som sommar!

Nu är det äntligen ljust även när jag kutar till jobbet i snorottan. Så härligt! Men det är fortfarande isande kallt. Särskilt när det är motvind hela vägen.🤪

 

Betydligt varmare var det när jag kom hem trots att klockan var över 17. Hade det inte varit för isen hade man nästan kunnat tro att detta var ett sommar-kvällsbad!

Kram från Ingmarie

 

När det äntligen sker

Det är onekligen lite läskigt att trots att man bor i samma stad så kan det gå flera evigheter innan man får möjlighet att ses trots oräkneliga tappra försök. Anledningen är helt enkelt (oftast) att man har helt olika livspussel och att man bor i varsin ände av stan.

Men skam den som ger sig för förr eller senare får man till det. 😀

Jag och Inger har försökt sen i höstas (ja det är hemskt!) men i dag blev det äntligen! På köpet fick jag träffa sötaste Elias för första gången.😍

Vi hade vansinnigt mycket att prata om och även fast vi inte hann med allt så är vi åtminstone lite mer i fas. Nästa gång vi ses kanske isen hunnit smälta men ännu är den kvar!

Efter gårdagens svettfest nöjde jag mig med ett simpass i dag. Kändes bra och var lite så där ”lagom” jobbigt. Det är möjligt att ”mellanmjölkspass” är meningslösa men de är ganska härliga!

Bästa var ändå att det var gott om plats. Och bastun efteråt såklart!

Kram från Ingmarie