Livet

Två nya

Så här dan före självaste doppardagen är jag magiskt nog ledig. Faktum är att jag är ledig ända till annandagen! Minns inte när det hände sist. Eller jo, det är sex år sedan. Så det är väl kanske dax… När jag ändå är inne på jobbspåret måste jag få vräka ur mig lite irritation. Under nästan fem år ställde jag upp, slet, var lojal och flitig som en myra på SÖS. För det fick jag inte vare sig ett tack eller en blomma.
I somras jobbade jag mindre än två månader för Bonliva, ett bemanningsföretag, och fick både ett jättefint tackkort och presenter. I dag kom dessutom detta!

Jag hoppas innerligt att det landsting jag nu valt inte bara ser mig som några bokstäver på ett papper. Jag vet i alla fall vilket bemanningsföretag jag kommer välja när det är dax igen för ja, det kommer det bli. Och ja, jag är allt lite bitter. Men det är inget att göra åt och jag tänker karma…

Här är det i alla fall toppenbra på alla sätt och vis. Varenda flyttlåda är nu uppackad och vi ska “bara” få lite ordning på allt också. Jag minns när vi satt på Sockenvägen och sa “tänk när vi har packat upp allt i nya lyan och bara ska pyssla, finjustera och göra det mysigt”. Nu är vi där! Livet alltså. Så himla häftigt och coolt!

Jag testade en virtuell “The Trip” i dag. Det var gott om plats om jag säger så. Bara jag och en till som svettades i kapp och jag blev precis lagom trött. Det kändes dock lite fjuttigt med den “lilla” skärmen ( i jämförelse med Sats) men eftersom jag kunde sitta precis framför så funkade det hyfsat. Fast det hjälpte nog att jag är både lättroad och lättlurad. Haha!

Både jag och Anders har nu blivit medlemmar i OK Pan och förutom orientering och löpning så har de även simträning så i dag testade jag även det. Som förening simmar man i den “stora” bassängen och har även ett annat omklädningsrum. Fördelen var att ha kompisar, olika pass att välja mellan och en fast tid. Nackdelen var att den bassängen är mycket kallare. Den andra är å andra sidan ovanligt varm så detta var mer en “normal” simbassäng. Förenings-omklädningen har inte heller någon bastu (!) så det blev en ruskigt (och onödigt) lång dusch för att jag skulle tina upp. Men det var det värt och jag kommer absolut att fortsätta!

Nu hoppas jag att du liksom jag känner lite julefrid. Vi har i och för sig inte känt någon julstress på många, många år helt enkelt för att vi valt bort det.

Kram från Ingmarie

 

 

En annan miljö

Att flytta från 08-land till lilla Åhus är såklart en gigantisk omställning. Från trängsel, stress, ljud, ständigt ljus och högt tempo till dess absoluta motsats. Gott om plats, lugnt, tyst, mörkt och långsamt. Vi visste ju detta och har därför helt frivilligt valt det. Ännu känns det mest bara väldigt, väldigt skönt. När/om lappsjukan kommer så är det bara att åka in till Kristianstad eller Malmö. Det går snabbt för (nästan) allt är ju nära i Skåne. Haha.
Sen tar det max fem timmar till Stockholm med tåg, ibland inte ens fyra, och till Köpenhamn drygt två-tre så möjligheterna är snudd på oändliga.

När jag springer i skogen här jämte är det egentligen ingen stor skillnad mot Nackareservatet för där var också tyst och gott om plats. Framförallt var där väldigt många fler backar! Här på den sidan ån vi bor är det små gupp emellanåt. Men det finns backar! Bäst är att det (ännu så länge) inte är någon snö och att det är modd- och isfritt.

På gymet är det som på de flesta gym. Vissa tider jättelugnt och vissa tider knökfullt. Jag gillar båda! I dag var jag där så jag blev klar precis innan ruschen.

Den stora skillnaden är nog mer “allt annat”.
Det är ingen trängsel i butikerna, gatan genom stan (den är förvisso pytteliten) kan vara helt folktom, man kör bil lugnt, köerna är minimala, det är mörkare för gatlampor och neonljus är färre, det är tystare (antagligen för att det mesta är stängt efter kl 18) och de butiker/restauranger som finns är verkligen lokala. Med undantag av ICA, Coop, Willys, några bensinmackar och apoteket så är de flesta egna små företag utan en stor kedja bakom sig.

Vad jag tycker om detta om några månader vet jag inte men just nu tycker jag det är jätteskönt! Jag vet också att hela Åhus kommer vara proppat med turister från maj till september så det gäller kanske att passa på att njuta och försöka bli “uttråkad” av det lugna.

Kram från Ingmarie

Första intervallerna och möte med en riktig (löpar)legend

Strålande sol, vindstilla, några minusgrader, studs i benen och ruskigt full av energi. Vad passar då bättre än ett intervallpass? När jag tar “omvägen” till elljusspåret så får jag en perfekt uppvärmingssträcka och efter lite dynamisk stretch och några stegringslopp drog jag i väg. 3 x 10 minuter med 90 sekunders vila. Kändes grymt bra och det blev ju inte sämre av varken solen eller att få komma hem till vårt nya fina (dock fortsatt stökiga) hem.

Passade även på att köra styrka när jag ändå var på gymet för en intervju. (Ja, det blir högst troligt mitt nya instruktörsställe! Hurra!)

Vet du att det numera bor två stycken Stockholm marathon-vinnare i lilla Åhus? Det är ganska galet när man tänker efter. Jag är alltså den ena men den riktigt stora är såklart Kjell-Erik Ståhl.. Löparlegenden och den stora stjärnan nummer ett alla kategorier och troligtvis den bästa löpare vårt land någonsin haft.

Mycket snack om löpning och Åhus förstås men också om livets skörhet och hur snabbt allt kan förändras. Förhoppningsvis kommer det bli ännu en artikel om denne fantastiske man.

Kram från Ingmarie

Så kom dagen…

…när flyttlasset gick.

13 år på Sockenvägen och Bagarmossen är över och det känns oerhört konstigt. 😳 Åren har haft sina upp-och nedgångar såklart, livet har ju det, och nu är det dax för nya äventyr. Kanske flyttar vi tillbaka, kanske inte. Vem vet vad livet har i beredskap?

Min sista löptur blev en vacker historia. Sol (!!), dimma och helt vindstilla.

Det har varit många mil i bilen, träsmaken har frodats, men det har ändå gått oväntat bra. Bara man stannar och fikar, gör lite benböj och traskar runt då och då.

När vi kom till Åhus åkte vi inom vår nya lya. Mörkt förstås men den var där! I morgon kommer vi få nycklarna och (förhoppningsvis) kommer även våra grejer men för att gardera oss bor vi på hotell några nätter. Funkar det med!😀

Och ja, det känns bra!

Kram från Ingmarie

Några sista pass

Det är väldigt mycket ”hej då” nu. Något jag har väldigt svårt för. Framförallt när det gäller människor men även platser. Saker har jag däremot inga problem att skiljas från.🤪

I söndags var det Kari och Sälka. De två är utan tvekan de jag kommer sakna mest. Plus alla härliga människor på Sats. I dag hade jag mitt sista pass som blev på Sveavägen. Fantastiskt nog blev det ett av mina bästa med extra mycket energi och positiv feedback från deltagarna .🥳🙏🏻 Nu blir det i stället vick när jag är i Stockholm och så småningom troligtvis även uppstart av Indoor Running i Halmstad!🥳


Även om transportlöpning till, genom och från stan har sin charm så är det inget jag kommer sakna. Skogen är mitt element.

Hann med ett (sista) pass på Eriksdalsbadet också och även det blev himla bra! Bra känsla och gott om plats. Tack för det! 🙏🏻 Ska bli spännande att testa Kristianstads sprillans nya simhall. Måtte den vara bra och att folk är snälla där!

Vi avslutade denna vår näst sista dag här med att fira Anders bror som fyller 50 i dag så nu har även han blivit stor.🤩

Kram från Ingmarie

från Ingmarie

 

 

Första advent utan ljus men med ⭐️

Vi har inte en endaste adventsljusstake framme, känns lite meningslöst för två dagar🤪, men det funkar finfint att fira ändå.

Ett slirigt, geggigt, hinderbanerikt (det ser emellanåt verkligen ut som om det varit ett krig i skogen 😱) 2,5 timmars löppass fick bli första kalaset. Det skulle förstås kunna tänkas vara mest elände men med bra sällskap spelar inte ens underlaget någon roll. Dessutom är rundan runt Flaten och Drevviken i princip alltid fin.

 

Det enda tråkiga var att nu lär det dröja länge tills det blir ett långpass med Kari och Sälka igen.🥲 Kommer sakna dessa två vansinnigt mycket!

Andra kalaset blev det här. Två gånger t.o.m! (Men vid samma tillfälle alltså.) Behövs egentligen inga ord men observera att nu är det officiellt is-bad/sim.👌🤩

Tredje blev ännu ett besök på fantastiska Fotografiska.

Deras utställningar är till 90% alltid bra men i dag blev det banne mig 100! Särskilt “News Flash – A Century of News”.

Så otroligt bra att alla borde se den! Kort sammanfattat kan jag väl säga att vi verkar inte ha lärt oss särskilt mycket av historien… Så mycket som vi upprepat gång på gång trots att man sagt “aldrig mer”. Som t.ex förföljelse, grupperingar, utfrysning, censur, våld, krig, manipulering och politiska lögner. Har man kort minne så är det bara att fundera på hur det är nu och har varit de senaste åren…

De andra två med Hans Gedda och Omar Victor Diop var också ruskigt bra! Geddas fotografier alltså! Wow!

Fjärde kalaset blev middag på Bistro bread & wine där. De har mest vego att välja på vilket jag såklart tycker är superbra! Som alltid valde vi två olika rätter så vi kan smaka av varandra.😄

Så du ser! Det blev advent även utan adventsljusstake! Men vi har druckit glögg. Den hinner lätt ta slut långt innan flytten på onsdag. Haha!

Har du firat första advent?

Kram från Ingmarie

 

Snöholm

Ingen har väl missat att det toksnöat i 08a land? Borde heta Snöholm i stället för Stockholm just nu. Haha.
Jag kom nästan inte ens ut i morse!😱 De som tänk använda sina bilar fick tänka om för de flesta var helt begravda i snödrivorna. 😳

Så för att vara säker på att komma till jobbet i tid fanns bara ett alternativ för mig. Använda benen!😄 Ibland snöade det så mycket att jag inte såg någonting. Attans vad snö kan sticka i ögonen!

De stackars träden är verkligen inte förbereda för den tunga snön så emellanåt var det som en hinderbana. Tur jag gav mig ut i tid för det blev typ Pb i långsammast tid ever.

Och visst är det vackert men ”problemet ” är att det mesta väldigt snabbt förvandlas till modd och is och det kan väl ingen gilla? Det är nog detta som gjort att jag har ännu svårare för vintern. Längtar redan till sommaren!😱

När jag haft sista passet på kvällen var Götgatsbacken, och hela stan för den delen, fortfarande en enda sörja. Tur man inte bor där även om allt blingbling är väldigt vackert. 🤩

Det har börjat snöa kopiösa mängder igen så snart syns nog ingenting mer än det vita. Har nog aldrig varit med om så här mycket snö på så otroligt kort tid. Fascinerande!
Detta är ju inget unikt men något jag heller aldrig varit med om är åska på vintern! 😳 Det snöade, blixtrade och dundrade enormt i natt och även nu i kväll. Tydligen mycket ovanligt men ibland händer det.

Kram från Ingmarie 

 

Vintriga äventyr

Jag är mer eller mindre helt övertygad om att om man verkligen ska kunna uppleva exempelvis bekvämlighet, njutning, vila, lätthet och mättnad måste man också upplevt dess motsatser. I vår värld är det mesta just framförallt bekvämt och enkelt vilket gör att vi sällan behöver anstränga och utmana oss. Jag tror kontraster är jätteviktiga för att verkligen känna skillnader och  inte hamna i någon slags mellanmjölksland oavsett vad det gäller. Hur tänker du?

Det är i alla fall en orsak till att jag vill göra äventyr och aktiviteter där jag inte har riktig koll eller vet vad som väntar. Det behöver inte vara så himla märkvärdiga grejer men det ska vara något jag inte brukar göra. Jag och Kari hade egentligen planerat ett annat löparäventyr men eftersom Stockholm nästan drunknat i snö bestämde vi oss för att undvika färdas mer än till fots. Det räckte väl!

Bitvis var det snö upp till knäna, ibland kom vi fel för precis allt förändras när snön täcker varenda millimeter av de annars välkända stigarna. Fötter och händer blev blöta och iskalla, risken för att halka/snubbla var väldigt mycket större än i vanliga fall och bli liggande i en snödriva i flera timmar innan hjälp kom var inget vi ville.🤪Det snöade och blåste rejält emellanåt men mest var det tyst och stilla. Vi pulsade, slirade och kanade och de metrar som var lättsprungna var få.
Men som vi njöt!

Mycket lycklig Sälka!

Vi fick uppleva, vi var där och vi kunde! Vilken ynnest! Kanske vetskapen om att det skulle bli extra skönt med dusch och mat när man är kall och hungrig hjälpte? Jag tror det. För aldrig är väl värme och mat bättre än just då? När man verkligen behöver och “förtjänat” det.

Ibland kommer dessutom oväntade överraskningar som en bonus. Efter över två timmars gnetande dök detta upp! Bara så där! Mitt i skogen! (Eller i alla fall nästan. Det är i ärlighetens en utgångspunkt för många som ska ut och vandra eller leka på äventyrsbanan.)

Varm dryck vid brasan en liten stund och vi var som nya igen! Så mysigt!

Totalt var vi ute i 3,5 timmar och vi höll igång över tre timmar. (Jag stänger ju klockan vid varje liten paus.) Enda vätskan/energin jag fick i mig var den vid brasan.🤪 Mer behövdes tydligen inte.

Men jag ville ha mer upplevelse! Mer ute-äventyr och mer snö! Nästan så jag började tro att jag plötsligt blivit en vintermänniska…

Det är omöjligt (för mig) att cykla i snöröran så det var bara att traska hela vägen till och från sjön om jag skulle få göra det jag ville.
Det var så värt det! Absolut total magi!❣️

Att sitta där efteråt, med torra kläder och varmt te som värmer, är en oförklarlig känsla. Du som vet vet och du som inte vet tycker jag allt lite synd om.

Kram från Ingmarie

Helgfest

Jag har haft fest hela helgen. Min typ av fest alltså. Utan tinnitus och baksmälla.

Den började redan på lördagsmorgonen (efter den ofestliga veckostädningen ska jag väl kanske tillägga) med intervaller i skogen. Hade en fundering på att köra med Löparnas vänner men kände att jag ville vara i min egen lilla bubbla. Regn, grått och kallt men det spelade ingen roll för som jag längtat!

Det var inget märkvärdigt pass, 10 x 2 minuter, men det var intervaller “på riktigt” igen. Dvs det första sen blodkärlet sprack.

Blev precis lagom trött och absolut toppennöjd.

Ännu nöjdare blev jag med gym-passet. Lastade på så nu blev det nytt “efterklimakteriet-Pb” (ja jag kallar det så för det är skillnad) på både marklyft och sumo-squat. Väldigt snart är det 10 kilo mer än min vikt på båda. Ja du ser ju hur bestämd och koncentrerad jag är! Haha!

Som alltid försvann tiden rasande snabbt. 70 minuter gymfest!

Nästan så jag inte hann till lördagens verkliga fest. Eller firande. I går var det nämligen 21 år sen vi blev vi.
Ofattbart!
På tal om att tiden går fort…
Hoppas vi får minst 21 år till ihop.

Vi firade på fina Chouchou. “Växtbaserat och jävligt gott” är deras slogan och vi kan bara hålla med! Makalöst! Vi valde buffén vilket var både bra och dåligt. Bra för det fanns massor att välja på, precis allt var galet gott och man kan ta om hur många gånger man vill. Det var just det där sista som är mindre bra för en som mig som har svårt för att sätta stopp…

Men det var tydligen bara bra för det behövdes till dagens festande.
Jag och Kari åkte till Tyresta Nationalpark . Hon hade en runda som hon absolut ville jag skulle få uppleva och jag förstår varför.
Den hade verkligen allt.
Stigar, grusvägar, asfalt, klippor, bröte, rötter, kalhygge, backar, öppna fält, ängar, tjärn, hav, stegar, mörk trollskog, öppna vidder och t o m vattenpumpar med jämna mellanrum så man slapp vara törstig! Vi fick även se solen emellanåt. Bara en sån sak!
Alltså jag blev helt kär!
Så nära vår huvudstad med allt brus, liv och stök som där är finns denna pärla som känns som en helt annan värld! (Vilket den i och för sig även är…) Enda knepiga är just det där att man verkligen måste ha bil för att komma dit.

Helt klart var vi alla tre lika lyckliga.

På slutet mötte vi Anders som startat lite senare och sprang sin egen runda. Han var lika lyrisk trots felspringningar och blöta fötter.

Men jag undrar ändå om inte Sälka var lyckligast av oss alla. Så härligt att ha henne med igen!

Rundan var “bara” 18 km men det tog tre (!!!) timmar. Vi tog förvisso en hel del pauser men då stannade jag (som alltid) klockan så de är inte ens inräknade i de timmarna. Vi tog det också väldigt lugnt men mest  säger tiden en hel del om hur terrängen var emellanåt. Men vad gjorde väl det? Vi hade tid och vi ville ha ett äventyr!

Undrar dock om detta ingår i just ordet äventyr…

Nu är jag ju som jag är och har jag fått för mig att jag ska bada så ska jag bada. Även om det börjar regna och svetten börjat kallna.
J-a-g-s-k-a-b-a-r-a-i!

Med eller utan blödande sår.

Så nu har jag även testat Rakstas fina badplats.
Och nej, jag ångrade mig inte. Det gör jag aldrig.

Som pricken över allt detta hade vi förstås fika med. Tur bästa Kari hittade ett tak för annars hade det blivit bil-fika och det är ju faktiskt inte riktigt samma sak som ute i det fria-fika, eller hur?

Kram från Ingmarie

Bokat utmaningar

Jag vet inte om det är det faktum att jag/vi tagit det stora steget att flytta och börja nytt jobb som gjort att jag plötsligt blivit extra modig. Nu har jag, trots att jag sagt att det inte längre funkar  med att planera lopp och trots att det är långt fram i tiden, så har jag anmält mig till inte bara till ett utan två lopp!😱

Det första är i december mitt i flyttkaoset men jag tänkte som så att träna ska jag ju oavsett och 17 km blir nog ett lagom halv-långpass då.😄

Det andra är inte förrän i april nästa år. 😱 Det är dessutom 60+ kilometer vilket kommer bli det längsta jag tagit mig fram till fots någonsin. Alla vet ju också hur vädret kan vara i april så det kan verkligen bli dubbelt utmanande. 🥶

Men utmaningar är skoj! Det gör att vi utvecklas, eller hur? Ibland går det som man tänkt sig och ibland inte hur väl man än förbereder sig och kämpar, men det är väl så livet är och ska vara och är?

Jag sprang till Sofo och testade ett nytt pass i dag.

HIIT Run & Box. Alltså så sjukt skoj! En garanterad svettfest! Passade mig perfekt eftersom jag gillar både löpning och boxning!

För att bli ytterligare lite trött,  i musklerna vill säga för träning gör mig mest bara piggare, så blev det ett styrkepass tema ”press” med coach Catherine. Vi kan väl säga som så här, Kajsa är sjukt stark på bänkpress men jag not so much…😱

Och så här blev min avslutning på denna dagen. Svårslaget!

Kram från Ingmarie