Mumsmums

Spär på det hela

Jo, jag hade, eller snarare har, träningsvärk sen i går. Framförallt i överkroppen och jag är inte förvånad för det var många nya rörelser. Underbart!
Benen var märkligt nog pigga även om baken var en smula öm den också. Perfekt då att köra trapporna tänkte jag! Eller inte men så blev det i alla fall.

Det ”svåra” med dem, förutom att det går uppför, är att stegen är små och jag ”måste” sätta en fot på varenda en av de 184 stycken på varje varv. Dvs det krävs en del snabba fötter så man inte snubblar. (Det har hänt och det är väldigt omysigt..)

Åtta varv + dit och hem blev 80 mycket blöta minutrar.

Gissa om jag slök lunchen fortare än kvickt? Den åts för övrigt på Brooktorpsgården tillsammans med en kär vän. Inte utan att jag börjar känna mig lite som en stammis där!

Innan Sats-jobbet spädde jag på träningsvärken lite till. Jag var ju liksom redan där… Fick även årets första juklapp!

Det kommer onekligen bli en intressant morgondag men jag vet också att den kommer bli galet skoj!

Kram från Ingmarie

Hej från regn-fläkten

Lika soligt som det var i går lika osoligt har det minsann varit i dag. Men det borde åtminstone bli billig el med tanke på vindarna!
Hade jag varit funtad på något annat vis hade jag antagligen struntat i att gå ut ö h t. Eller åtminstone bytt sport. Men du vet hur det är. Det är alltid värre att stå inne och titta ut än att vara ute.
Blött var det, blåsigt var det, lugnt var det och som alltid ångrade jag mig inte en sekund när jag väl börjat kuta. Det är väl en av alla grejer man har lärt sig genom åren. Att inte lyssna på den där bekvämlighets-rösten som säger att soffan är skönare utan tänka ett steg längre på känslan när man väl är igång.

Ett annat bra sätt för att komma ut är att man vet att det blir en extra fin belöning efteråt. Nej inte bad denna gången, även om det är en av mina favvisar, utan lunch på Söderfamiljen med min fina kusin. Härliga timmar av snack innan vi båda behövde röra oss vidare på olika håll. Är så oerhört tacksam över dessa stunder.

För att vara extra hungrig innan middagen hos mamma och Ulf slog jag på stort och det blev lite extra stort för det där ”Strength eventet” var….
Ja vad säger man…
Tufft, svettigt, roligt, utmanande, galet och mjölksyraspäckat räcker egentligen inte men ungefär så i alla fall. Plus pulstoppar upp i taket.

Nu tar jag kväll och hoppas både regnet och vinden lugnar sig till i morgon.

Kram från Ingmarie

Fart, chill, gott och resa

Blev du också nästan bländad av den där fina, vackra, härliga gula lampan på himlen i dag? Helt fantastiskt! Brydde mig inte ens om att jag emellanåt höll på att flyga iväg både i skogen och i havet när vindbyarna blev extra energiska.

På något vis blev det nog ändå +- noll på intervallerna för när det var svagt uppför hade jag medvind och när det var svagt nedför motvind. 6 x 5 minuter med 1 min vila. Bra känsla och kraft i kroppen trots att den där Garmin tyckte jag skulle vila. Igen.. Går den efter någon slags förinställd algoritm baserat på ålder och inte på vad man egentligen gjort dagen och dagarna innan?

Det där badviruset hade bitit sig fast redan i går så trots de där tokvindarna var jag ”tvungen” att ta mig till havet. Det var verkligen galet men mest så oerhört roligt. Jag var i tre gånger för att få ta del av havsduschen. Haha!

Om du vill vara säker på att få god mat och ok mängd i Helsingborg så är ett av flera ställen Bruket Kaffebar och på köpet får du uppleva stans mysiga gågata. Tvärtemot hur det är på många andra ställen så lever den på alla sätt och vis.
Som vanligt valde vi olika rätter för då kan man dela och få två för en. Smart va?
Och ja jag blev varm för jag vägrade ta av både mössan och Dryroben.

Nu är jag dock i Halmstad. Äntligen för tåget var (förstås) försenat och som vanligt är bristen på information 100%. Hur svårt kan det egentligen vara? Näst efter meterolog så måste just tågtrafiks-informatör vara det absolut svåraste jobbet som finns.

Sveriges finaste rondell?

Kram från Ingmarie

Två helt olika av samma

Hur beskriver man en sån här dag egentligen?
En sån som börjar med fart och fläkt med mig själv, coolade ner sig totalt mitt på och som slutade med mysigt rörelse-lugn tillsammans med en massa andra.

Typ så här;
Efter att ha städat hela lyan snörade jag på skorna och sprang i väg mot Olympiaskogen utan några större förhoppningar om pigga ben. Jag hade fel. Jätte-fel t o m!
Tanken var 10 x 2 min för att orka med kvällen men det blev 14 och jag har nog aldrig sprungit dem så ”fort” här någon gång. Men det spelar egentligen ingen roll för det är ju känslan som räknas nu för tiden.

Eftersom jag vet att det kommer att dröja flera dagar tills jag har en ny chans så hojade jag direkt ner till havet. Kristallklart vatten, inte en krusning på vattnet, tyst, stilla och bara jag där. Det där är 100% närvaro och lycka för mig!

Långt senare när mörkret lagt sig for vi lite söderut för att för första gången få uppleva Lucia-löpning på Stävie-trail banan. Precis som själva loppet så var det Anna och Fredrik som höll i trådarna och som alltid var det superbt arrangerat. Min pannlampa la av innan vi ens börjat men en snäll människa lånade mig sin så jag slapp springa  med ficklampa.
6,5 km mysjogg i lampornas sken. Underbart!
Efteråt fick vi både varm glögg, lussebullar och pepparkakor. Vilken grej alltså! Missa inte detta nästa år om det blir även då. (Vilket jag verkligen hoppas.) Missa inte heller det ”riktiga” loppet om du har möjlighet att vara med!

Kram från Ingmarie

Borta!

Redan när jag cyklade till gymet i morse hade massor av det där vita som kom i går försvunnit. Ännu mer var borta när jag cyklade till jobbet och nästan allt när jag cyklade hem nu i kväll. Dessutom hade jag medvind! Sånt blir jag minsann lite extra glad och lycklig över.

Och om du undrar så var det den vanliga röran på jobbet och gick styrketräningen gick väldans bra!

Kram från Ingmarie

 

 

Vitt

Jag började dagen med sol och barmark. Åtta Galgbergstrappor-varv (ca 700 m/varv) höll mig varm trots 5 minusgrader. De suger kan jag berätta för dig som inte vet men det är både roligt och effektivt!

Innan avfärd hemåt igen, som jag tidigarelade för att vara säker på att komma hem när de varnades för snökaos, blev det en smarrig lunch på mysiga Brooktorpsgården med vännen Karin. Jättehärligt! Ffa sällskapet men även stället som är min absoluta favvo i Halmstad just nu.

För en gång skull hade SMHI verkligen rätt som varnade för snön. Tåget rullade på fint och jag kom hela vägen hem men jag är osäker på om det hade gått lika smidigt om jag hade väntat.
Visst lyser det upp men det är halt och blött, gör allt så mycket krångligare och om några dagar kommer det att smälta och bara bli en massa slirig gegga.  Jag hoppas verkligen att de fixar till cykelbanorna tills i morgon för annars kommer det bli en extra lång väg till jobbet i helgen.

Tur i alla fall att jag fick plats på (Hot)yogan, tur jag har så nära dit och tur jag inte trillade i halkan!

Har du snö hos dig?

Kram från Ingmarie

 

Är det kallt?

Oräkneliga gånger är de gånger jag fått frågan om det inte är kallt att bada på vintern?

!!!!!!!!

Det är ungefär som att fråga om en banan är en banan.

Såklart det är kallt! Det är ju det som är grejen. Det ska vara kallt! Annars kan jag ju lika väl bada i ett badkar…

Dagens blev i Halmstad och helt ärligt fattar jag inte hur man inte vill bada när det är så här. Under 10 grader i vattnet men ändå varmare än på land.

Något som däremot inte var kallt var att springa i shorts. I årets första snö! Håller det sig till så här lite är det helt ok men jag är helst utan även om det lyser upp fint.

Gyma och yoga är absolut inte kallt. Inte mysa med gulliga Sheila och äta supergod soppa hos mamma och Ulf heller.

Gå och cykla barbent  i minusgrader var onekligen en smula svalt men med många tröjor och alla vackra ljus i Halmstad så håller man sig ändå varm. Jag är dock oerhört tacksam jag får sova inomhus. Något som inte är alla förunnat… Att utsätta sig för kyla, ellet riktig värme, är helt ofarligt för de allra, allra flesta och det gör dels att vi utmanar oss och inte fastnar i bekvämlighets-träsket och dels att vi påminns om all bekvämlighets-lyx vi faktiskt har.

Kram från Ingmarie

 

 

 

Fart & lugn-tisdag

Oavsett hur resten av veckan blir så är jag jättetacksam för vad den hittills har gett mig. Jag tror t o m tisdagen var ännu bättre än måndagen! Trots att jag inte badat. (!!!!)

Benen var pigga, starka och glada när jag körde intervallerna i förmiddags. (6 x 5 minuter med 1 minuts vila för att vara mer exakt.)
Luften var sådär härligt frisk och det blåste absolut noll sekund-millimeter. Sånt är man extra tacksam över i november när man bor vid kusten och träden inte skyddar särskilt mycket längre.

Mitt inför-nästa-vernissage-projekt går framåt och gympasset gick superbra!

Som extra-klicken på allt hade jag och Alexandra ett Yoga-event med extra mys och mums som blev väldigt lyckat och uppskattat. Jätteskoj!

Kram från Ingmarie

Lördagsäventyr

Det har varit många turer hit och dit och ännu mer planerande för att få till det men i dag hände det äntligen! Det är helt galet egentligen att trots att vi bor ”nästan-grannar” (allt är som bekant nära i Skåne) så verkar våra livs-scheman vara helt osynkade. Men vill man så går det heter det ju.
Jag och Anders drog till Järavallen där  Anders drog iväg på den blå slingan medan jag direkt började på Skåneleden för att möta upp Anna som i sin tur bliv avsläppt på andra sidan Saxtorpossjöarna av Fredrik som skulle på orienterings-äventyr.
Ja du förstår pusslet..

Det var förresten här vi var i maj när det var en av årets varmaste dagar och myggen som hungrigast. Vi kan väl säga som så att inget av det där gällde i dag.

Anna tog mig bl.a runt på den där superskojiga 10 km slingan som går i så många kringelikrokar att man efter bara några minuter har noll koll på vart man är på väg eller åt vilket väderstreck näsan pekar. Vi har kutat den en gång innan men eftersom jag följde henne även den gången visste jag lika lite nu var vi skulle. Tur hon inte satte fart och lämnade mig för då hade jag garanterat fortfarande irrat runt där.

Vi hade stämt träff med våra respektive män vid Saxtorpssjöarna men medan Anna valde att springa lite till så valde jag det jag i princip alltid väljer vid en sjö/ett hav. Ja du vet..
Ett sånt här sprada-ställe kan man bara inte skippa!

Anders badade inte heller men tror han uppskattade att jag tagit med varmt att dricka.

Lycklig långt in i märgen åkte vi vidare till Lund och Lovecoffeef ör att njuta av ännu mer varmt och många timmars snack. Underbart!

Kram från Ingmarie

 

Novemberfärger och mys

Trots att jag är solens dotter så gillar jag verkligen november. Det är något speciellt med de grå nyanser just denna månad. De är nämligen inte alls samma i t ex januari och februari.

I skogen börjar det bli klent med löv på träden men desto mer på marken.

I går blev det en lugn spring-timme innan jobbet med de rosa pjuxen. I dag nästan två timmar lite snabbare i mina blå favvisar.

I dag var jag ledig och kan inte ens tänka mig en bättre söndagseftermiddag än den jag fick.
Vi träffade Catrine och Johan vid mysiga Wallålkra Stenkärlsfabrik. Det var där jag och Anders var i september då vi både njöt av enastående god mat och den vackra miljö plus provade på att dreja. Våra alster är nu hemhämtade och vi ska dit igen för att leka med med lera!
Det blev ingen drejning i dag men en väldigt fin promenad i skogen och lika enastående god mat och service som förra gången. Nu fick vi även äntligen höra om Catrines enastående prestation när hon klarade Kullamannen 100 miles för en vecka sedan.
16 mil i galen terräng med oändliga antal höjdmetrar. För mig är det lika ofattbart att klara en sån grej som att det är att jag skulle kunna förklara hur en mobiltelefon fungerar..

Jag hade lätt kunnat sitta kvar där fortfarande bara för det var så himla mysigt och trevligt men de stängde och vi förstod piken. haha

Mörkt hade det hunnit bli för längesedan men det är inget badviruset bryr sig om och jag har lärt mig var det är så pass mycket gatuljus att det inte spelar någon roll.

Kram från Ingmarie