Löpning

Favoritdagen igen

Jag har ju skrivit om den innan. Min favvo-dag.. Torsdagar!

Först löpning i skogen. Förvisso i regn men det var ljummet och uppfriskande!

Sen PT-timme med den bästa. Han är hård, tuff och krävande men jag betalar ju inte heller för att få ett mes-pass. Om jag vill ha det så klarar jag det helt själv. Haha!

Som avslutning coachar jag Indoor running. Full klass och många på väntelistan. Galet skoj såklart! De som är med verkar inte heller vilja ha mespass utan kör på som bara den. Jag också. Så där så jag nästan inte kan prata men jag tror jag lärt mig någon slags ”fejk-teknik” där jag faktiskt kan prata trots att jag är ganska trött.

Det här var dock den sista torsdagen på ett bra tag för om inget oväntat händer är jag på andra breddgrader nästa torsdag.

Kram från Ingmarie

Långdagar

Jag vet inte hur det är med dig men jag upplever jobbdagarna som mycket längre när det är mörkt både när jag börjar och slutar. Eller nu ljög jag för helt mörkt är det inte när jag slutar. Ännu…

Löpturen dit sker i mörker och det är nu jag upptäckt hur galet dåligt det är med gatlampor på vissa ställen. Jag är inte mörkrädd men även om jag äter väldigt mycket morötter så är det skitsvårt att se var man sätter fötterna när det är bäcksvart och belysningen är både klen och gles.

Den här blev lite rolig!

Precis innan tokbacken upp till sjukan har det i alla fall hunnit ljusna!

Min belöning efter dessa långdagar är kvällsbadet i ”min” sjö. I går var det helt magiskt fint! Och fåglarna håller mig fortfarande sällskap.

I dag var också magiskt men på ett annat vis.

Hur belönar du dig bäst efter långa arbetsdagar?

Kram från Ingmarie

 

Olika variationer

Jag vet inte hur många gånger jag fått frågorna;
– hur långt springer du varje gång?
– är det inte tråkigt och enformigt?
– vad tänker du på när du springer?

Jag kan förstå att man undrar men det är ändå obegripliga frågor. För mig är löpning så otroligt varierande och inget pass är det andra likt. I går blev det distans och i dag intervaller. Olika fart, olika längd och olika platser. Ibland tänker jag på allt och inget, ibland löser jag problem och ibland tänker jag inte alls.

Egentligen är få saker särskilt enformiga i mitt liv. Det är ju ett val man gör tänker jag. I går jobbade jag och det är väl typ allt utom just enformigt. I dag har jag varit ledig och vi har bl.a varit på en liten utflykt norrut för att vidga våra vyer. Sverige är vackert och det finns många ställen jag kan tänka mig att bo på. Men också en del där jag skulle få snudd på panik om jag skulle bo.

F.ö kan jag berätta att det nu verkligen kan kallas kallsim.

Undrar förresten om Puzzel fattar hur söt och rolig hon är? (Förutom när hon väcker oss på nätterna vill säga…)

Kram från Ingmarie

 

Älskar torsdagar!

Torsdagar är mina fun-days! De ser i princip likadana ut varje vecka.
Då tar jag lite sovmorgon, yogar och mediterar, käkar frukost i lugn och ro innan dagens första träning. I dag blev det en fin löptur i skogen inkl. sprada.

Efter lunch och en kort powernap (älskar powernaps!) drar jag till SoFo-gymet. Först för en timmes svettandes med PT-Rafael. Det är fokus ben, ben, ben och ännu mer ben just nu. Tufft som attan men också sjukt skoj! Träningsvärken i morgon och några dagar framåt ingår…

Nästan direkt efter har jag egen Indoor running-klass och även om jag inte maxar så mesar jag inte. Är det (svett)fest-torsdag så är det!

Sen är det hem, dusch, mat, kattmys och soffhäng som gäller!

Vilken är din fun-day?

Kram från Ingmarie

Slöar lite

Det här att bara softa omkring efter långlopp är himla fint ändå! I alla fall några dagar! Typ 3-4. Slösprang helt kravlöst i finskogen och avslutade med lite yoga ute innan jobbet. Jättehärligt!

Min träning är i princip alltid kravlös men för mig är det viktigt att då och då helt släppa fokus och ha noll planer. Dagar då jag bara vaknar och känner efter vad jag är sugen på att göra.

Hade förresten medarbetarsamtal med min chef i dag. Kändes väldigt bra och jag är oerhört tacksam över att ha just den chefen. Alla våra, vi har fem till, är fantastiska vilket jag vet inte är någon som helst självklarhet eller ens alltid så vanligt. 😱

Jag hade bytt jobb direkt om min chef varit dålig.

Kram från Ingmarie

 

Omotiverad

Jag hade verkligen inte tänkt springa i dag efter gårdagens äventyr.. Planen var i stället att simma innan jobbet. Perfekt aktivitet (bl.a) för ömma fötter. Men när städningen var klar och solen fortfar sken så kunde jag bara inte motivera mig till att kånka med mig alla grejer för att trängas i en bassäng.

Så jag snörade på mig löparskorna och lufsade runt en runda i skogen.

Denna roliga dök upp! Ingen aning om vem som gjort den.

Benen kändes riktigt bra! Fötterna också! Undra vad som hänt under natten. Eller busade de bara med mig i går för att pannbenet skulle få sig en utmaning? 🙄

Enda jag känner av är att jag varit en smula sovtrött. Men det har (som vanligt) inte varit någon risk att somna på jobbet…😳🤪

Kram från Ingmarie

SUM 2021

Hittills i år har alla de lopp jag kutat varit roliga och känts bra men som med det mesta så varar inte ens det för evigt. Dagens, och årets, SUM 50 km var en hiskeligt tung och tuff historia. Jag minns faktiskt inte när jag tog mig fram så här långsamt sist! Om man kan göra PB i störst tidsskillnad mellan två lopp så gjorde jag det i dag. (Alltid något…)

Banan är tuff med mycket svår teknisk trail, lera och gegga, slir, klättring, snåriga kalhygge och backar men det är också långa partier med grusvägar, en del asfalt och snubbelfria stigar. Första energistationen kommer efter ca 18,5 km men sen kommer de tätt. Totalt 5 st välfyllda med bullar, choklad, chips, dricka, bananer och saltgurka. På den näst sista kan man t o m få sin cola spetsad!

 

Det var inget fel på min energi men mina fötter gjorde fruktansvärt ont precis hela tiden och det blev ju inte direkt bättre av all sten och alla rötter de tvingades springa på. (Du som sett hur de ser ut förstår varför..) Det fanns absolut noll power i benen och det var liksom bara allmänt trögt. Det hjälpte inte att vädret var perfekt och banan vacker men det underlättade helt klart. Det här loppet var utan tvekan ett av mina jobbigaste någonsin och det handlade enbart om pannben, vilja och till viss del erfarenhet. Det var ju inte första gången jag upplevde den här känslan menar jag och även om det var slitsamt så var det inget jag skulle dö av. Inte heller var det några röda smärt-lampor som blinkade så att bryta fanns inte på världskartan. Vilket jag är en smula stolt över att jag inte gjorde faktiskt. Jag kom i mål, fick medalj och  t-shirt och jag kom inte ens sist! Haha!

Belöningen, förutom dusch och fika, var ett dopp i fina Rudan.

Bästa Kajsa var snäll och väntade in mig (hon är en odödlig traildrottning som alltid presterar när det gäller) så jag fick verkligen bästa sällskapet hem. Väl hemma hade världens bästa sambo fixat med mat. Så lyxigt! Och ja, man får ha medaljen på sig när man äter efter att ha sprungit långt.

Tror förresten inte jag behöver gå något extra varv runt huset för att få ihop stegen i dag…

Kram från Ingmarie

(O)social träning

Man skulle kunna tro att simning är extremt osocialt eftersom man mest har huvudet under vatten och därmed får lite svårt för att prata men faktum är att simning är en super-social sport! Dessutom blir det nästan alltid både roligare och bättre träning när man är (minst) två stycken. När man jobbar så knasigt som jag gör är det dock svårt att hitta någon som kan när jag kan. Inte ens de med lika knasiga tider kan alltid för de jobbar på andra knasiga tider än mina knasiga. Haha!
Nu simmar jag ju såklart ändå och jag ska erkänna att ibland låtsas jag att jag har någon kompis med mig. Tänker vad hen skulle sagt och gjort och kan faktiskt t o m inbilla mig en slags kompis-energi! Jo, jag vet att jag är både lättroad och lättlurad när det gäller träning men ibland är det inte så himla dumt ändå.
I dag körde jag solo. Hade (nästan) egen bana i 50-metersbassängen så det kändes lyxigt som attan!

På gymet tränar jag alltid själv. Förutom när jag kör med PT-Rafael. Har jättesvårt för att träna med någon annan. Avskyr att stå och vänta och anpassa tempo när det gäller just styrketräning. Jag pratar i princip aldrig med någon medan jag håller på. Och kollar absolut inte i mobilen. När jag är där så tränar jag. Efteråt kan jag dock babbla både länge och väl. I går sa jag inte ett pip till någon. Eller jo, ”hej” och ”hej då” till de i repan.

När det gäller löpning har jag egentligen inget som helst behov att kuta med andra även om jag uppskattar de gånger det blir. Indoor Running är en slags blandning. Alla kör ju eget tempo men tillsammans med ett stort gäng. Särskilt mycket snack blir det förstås inte, förutom av mig då. En himla bra träningsform för alla kan vara med! Ingen blir avhängd och alla kommer först! Men jag tror jag vinner när det gäller att svettas…

Vill du vara social på din träning?

Kram från Ingmarie

 

Två av samma men helt olika

Det blev två intervallpass i dag. Dock två helt olika. Enda likheten var att de var jobbiga och jag svettades multum.

De första var löpning. 40 x 30-30 sekunder (joggvila) i skogen. Jag tyckte det var kyligt när jag stack i väg på uppvärmningen men det tyckte jag inte när jag var i gång.

Den andra var ”The Trip nr 26”.. Ny release och så galet rolig att jag aldrig ville den skulle ta slut. Men benen var allt lite  tacksamma när det var över.

För att balansera det hela kylde jag ner mig i sjön. Fast det var varmare i vattnet än på land…

Kram från Ingmarie

 

När man missar festen

Egentligen skulle jag ha varit i Göteborg nu och hängt med världens bästa Anna och Fredrik. I morgon skulle vi ha kutat GBGfive, druckit finkaffe och frossat i god vegomat.

Nu blev det inte så som du kanske förstår. Anledningarna är flera och det är bara att gilla läget. Jag får roa mig så gott jag kan här hemma i stället och klurar på en egen fest. Förvisso inte samma sak utan deras sällskap men vi ska nog få ihop något annat framöver.

Finskogen utanför husknuten har bjudit på magi både i går och i dag. Bästa sättet att förbereda sig  för jobbet är att vara i skogen om du frågar mig. Mina lår svider fortfarande från i torsdags men inte värre än att det går att kuta. Nästa PT-pass tror jag dock jag ska vägra göra pistols...

Enda benövningen jag gjorde på gymet i dag var lite lätta marklyft. Resten blev överkropp. I normala fall kör jag igenom hela kroppen när jag kör själv med extra fokus på någon kroppsdel. När jag kör med PT-Rafael så gör jag bara vad jag blir tillsagd att göra. Haha. Så galet lydig är jag.

Styrketränar du med PT

Kram från Ingmarie