En vana?

Om två dagar på raken = en vana så kan man säga att det blivit en vana att transportlöpa till jobbet. I dag tog jag dock den ”långa” vägen och sprang på andra sidan Årstaviken.

Det är jättefint med vacker utsikt och mycket backar. Eftersom många går och springer där brukar den bli snöröjd ganska snabbt! Jättebra! Sliret finns dock kvar och med den där 4-kilosryggan går det då inte snabbt! Men jag inbillar mig att det är bra träning.

Och springa i snö får man oavsett.

När man tagit sig över till ”sjukhus-sidan” så är det bara att svänga ner mot vattnet. Hur bra är inte det? När man väl är där så.. ja du fattar säkert! 😁


Och OM man fryser efteråt så värmer sjukhus-backen garanterat upp en. Särskilt nu när den är full av modd…🤪

Kram från Ingmarie 

Bra väg

Vägen till mitt jobb är väldigt fin ca 3/4. Den ofina delen går dock nerför så den är förlåten.🤪 Den sista biten är en ruskigt lång uppförsbacke men den är vacker så även den är förlåten.😁

Sista biten går dessutom utmed vattnet så hur skulle jag kunna låta bli?


Hur är din väg till jobbet?

Kram från Ingmarie

 

Födelsedag my way

När man fyller år får man göra precis hur och vad man vill, eller hur? Så det har jag gjort!

Många springer en kilometer/ år men jag kände att det inte riktigt var läge för 55 km i dag men att kuta nästan 3 timmar i snö, modd och ishalka är inte fy skam det heller.

Det var faktiskt ganska bra underlag men på vissa ställe var det mer tur än skicklighet att jag inte stod på näsan för under den där snön var det ibland total blankis. Upp och ner för vissa backar gick jag faktiskt…

Naturligtvis ville jag i plurret också och för att vara på den säkra sidan tog jag med mig både hett vatten och hammare. Jag ville ju liksom inte stå där utan att få smaka på kakan.

Det var bra planerat för båda behövdes. Nu var det ju väldigt enkelt för det finns ju några hål där sen innan. Annars hade jag nog behövt något lite bastantare än en liten hammare. Typ en yxa.

Lyckades göra ett perfekt litet hål att sitta i.

Fem-sex ljuva minuter i stillhet och tystnad.

När man fyller år ska man såklart äta gott också! I och för sig äter jag alltid bara mat jag gillar men i dag lyxade vi och jag köpte från vår lokala falafel-bil. (Dvs som en mobil falafel-butik.) Fantastiskt gott och enormt billigt!

Sen har även en massa snälla människor skickat hälsningar, ringt och gett mig presenter.

TACK!

Att få fylla ännu ett år är nog ändå den största gåvan.

Kram från Ingmnarie

 

Väder

Det är såklart alltid någon slags väder men i dag var det banne mig extra mycket.

Snö som kommer från alla håll och som sticker som pilar i ögonen är nämligen just det om du frågar mig. 🤪😱

Det är tur jag kan mina rundor så väl när man tvingas springa halvblundandes.

Men benen var pigga och underlaget helt ok så det får jag väl vara nöjd med.😄

Lagom tills jag var på jobbet lugnade det sig.😀

Vad har du för väder?

Kram från Ingmarie

Två på raken!

Både i dag och i går har jag sprunget med Kari. Som att vinna på lotteri! Fyrbenta Sälka fick dock stanna hemma för det är allt för mycket vass grus för hennes tassar och för mycket is för att våga riskera mattes ben och armar. Det är ju liksom lite svårare med balansen när man har en vovve framför sig.

I går blev det norrut på grusvägar och stigar. Vissa var isiga, vissa hade mindre sjöar och vissa hade barmark! Observera solen!!!

I dag blev det lite mer söderut på ungefär samma underlag och även i dag var det sol! Jag hamnade nästan i chock!

I dag har jag även varit helt arbetsbefriad så efter dagens långpass traskade jag till Hellas. Det är för halt för att cykla nämligen. Isen har försvunnit en del men den är fortfarande tjock och utbredd så jag och Nina fick dela vattnet med skridskoåkarna. vackert och njutfullt för alla på olika vis. Fantastiskt, eller hur?

Det var inte så mycket plats att simma på men det funkar även att trampa vatten. Nästan som vattenlöpning!

Inger var också med men valde att stanna kvar på land. Och servera den obligatoriska fikan efteråt!

Nu är jag så redo jag kan för nästa vecka. En vecka jag för övrigt verkligen ser fram emot!

Har du något skoj att se fram emot?

Kram från Ingmarie

 

För lite tid

Ibland önskar jag att jag inte behövde sova så jag kunde hinna allt jag vill göra på mina lediga dagar. Det känns som om jag har extra stort behov av att få träna och vara ute nu med tanke på arbetsbelastningen.

Men nu behöver jag ju sova, liksom alla levande varelser gör, så då är det bara att försöka välja.

I dag valde jag att kuta ”långa” vägen till gymet. Bättre väglag än i går men bitvis är det verkligen IS-halt. Men jag klarade mig i alla fall både från att vurpa och det värsta regnet!

På gymet är det dock isfritt och precis som vanligt. Eller nästan i alla fall. Pga restriktionerna är det ju färre tränande. Jag fick i alla fall plats och körde bl.a några av PT-Rafaels garanterade träningsvärks-övningar.

Sen kunde jag inte bärga mig längre. Min abstinens blir bara värre och värre. En (EN!) dag utan bad och jag bara måste i. Tack än en gång du/ni som gjort de fina hålen i sjön!

Fem ljuva minuter satt jag innan jag kände jag var nöjd.

Kram från Ingmarie

 

Undantag. Och en jobb-present

Om jag kan så gör jag nästan vad som helst för att slippa kuta på asfalt några längre sträckor. Jag vill ha grusvägar och stigar som är snällt mot mina ben och fötter.

Men det finns undantag.

Som nu när varenda centimeter i skogen har förvandlats till is- och halkbanor. Även de flesta gång- och cykelvägar. Jag gillar det i-n-t-e.

Tack och lov har jag lärt mig var jag kan hitta barmark så även om det är asfalt till 100% så är det ändå 100% bättre än is.

Sen vill jag berätta att det finns ljusglimtar även inom sjukvården. Förutom när patienterna blir friska vill säga. I dag fick vi veta att SÖS kommer ge oss två extra lediga dagar och dubbelt friskvårdsbidrag! Jo det är sant! Än en gång är jag tacksam att detta är min arbetsplats!

Kram från Ingmarie

Ishål, PT och premiär

Det här att kallbada har ju verkligen spridit sig och blivit poppis som attan. Äntligen har fler och fler fattat grejen och jag tänker bara ”vad var det jag sa”…

Mina närmsta sjöar är mer eller mindre helt isbelagda men tack vare, eller på grund av, längtan efter att bada så kommer man också på lösningar. Som den här.

Tre små ”sittbadkar”! Supersmart!
Jag hann bara sprada-testa den ena, den som tydligen är grundast, men helt klart bättre än inget.

Kuta på vägarna/trottoarerna är helt hopplöst för precis som alltid i 08a land så verkar de som plogar tycka modden ska ligga kvar. Tack och lov för skogen! På vissa stigar är det t o m väldigt springvänligt.

Mina ben blir ganska slitna av att slira runt och efter dagens PT-pass kommer de definitivt att kännas av i morgon.
Jag tyckte till slut att eftersom jag betalar borde jag få vila lite och Rafael jobba.

Det tyckte han att jag skulle också…

Avrundade benkalaset med att ha ett premiär Indoor Running-pass på nyrenoverade och nyöppnade Sats på Stureplan. Ja det är fint som attan och ja det känns allt lite ”flådigare”. Kanske mest för att man går förbi oräkneliga ”flåd-butiker” på vägen dit. Du vet sådana där det är en röd matta utanför, det står en vakt i dörren som öppnar och där prislapparna är högre än min månadsinkomst.
På löpbanden spelar det dock ingen roll var du shoppar dina kläder för det blir svettigt oavsett.

Kram från Ingmarie

Äntligen söndagskväll

Det är inte utan att jag säger ”äntligen är helgen över!” Det blir lätt så när jag jobbat.🤪 Faktum är att jag är ganska slutkörd. Salarna är fulla igen så det var väl ”tur” jag tog de där bilderna.

Än en gång är jag tacksam jag har träningen som ger energi. Och frisk luft!

I går sprang jag solo. Magiskt vackert i skogen!

Under alla år jag bott här har jag aldrig sett så många skidåkare som nu och aldrig har jag heller fått ”plocka upp” så många som vurpat. Tack och lov inga allvarliga händelser. Det är jättekul att folk är ute och rör på sig men mitt tips är att håll dig borta från skador. I synnerhet sådana som kräver sjukhusvård…

I dag sprang jag med Kari och Sälka. Lugnt och fint i kringelikrokar för att undvika skidåkarna. Lyckades ganska bra i alla fall.

Hade det alltid varit så här så är det nästan så att även jag skulle kunna börja gilla vintern!

Men det är ju den där modden. Om jag bestämde så skulle jag förbjuda den direkt!🤪

F.ö har jag tydligen knatat över 30 000 steg i dag. Och vårt pussel är klart!

Kram från Ingmarie

Rekat bana

Förr eller senare kommer världen öppna upp igen och vi kommer kuta  i både grupp och med nummerlapp. Plus Parkrun som man väl kan klassa som något mittemellan. Du springer med andra och tävlar om du vill men utan nummerlapp. Det är ju t o m gratis!

Jag har kutat flera i både Australien och Sydafrika (har faktiskt även banrekord i min AG i båda länderna) men aldrig i Sverige.😳 Anledningen är helt enkelt att de är lite för långt bort. Och i ärlighetens namn kanske även för att jag är för lat för att åka kommunalt en timme one way en lördagsmorgon..

Hur som helst kanske det blir ändring på det om/när Björkhagens Parkrun startar. Deri som är ansvarig för bl a Sverige visade mig runt på den tänkta banan i förmiddags och som jag eventuellt ska vara lite ansvarig för. Nu är jag antagligen lite partisk för jag älskar ju Nackareservatet, men alltså det här är en grymt fin och bra runda! Platt, backig, kurvig, rak och jättevacker! Den passerar bl.a ”min” fina Söderbysjö.

För övrigt verkar vädergudarna inte lyssna på att jag tycker det räcker med snö. Det kommer bara mer och mer och mer.

T o m tomtens snögubbe verkar ha fått nog.😄

Men det lyser onekligen upp så det är bra!

Kram från Ingmarie