“Återhämtningsdag”

Det där att vara på retreat, läger, resa, kurs eller annat utöver vardagen är (för det mesta) verkligen galet skoj! För att inte tala om utvecklande, berikande, inspirerande o.s.v, o.s.v. Men det kan även vara väldigt omvälvande så jag får nog lov att erkänna att det var enormt skönt att vara ledig från jobbet även i dag. Kanske skulle jag chillat och liksom smält allt från helgen lite mer, men det har helt enkelt varit svårt! Energin pyser över för mycket. Då gäller det att åka med den vågen tänker jag för vem vet hur länge den varar?😳

Har hemmayogat, mediterat, handlat, fixat matlådor och varit hos tandis. Kutat halvlångt på mina favvostigar runt bl.a Flaten. Så himla härligt att det äntligen är isfritt överallt! Det gör att jag känner mig fri!

Riktigt sant är det förresten inte för iseländet har fortfarande makten över sjöarna. Men snart, snart, snart är även vattnet fritt!

Jag har även varit på skön yin yoga. Och simmat i en nästan egen 50-metersbana.

Enda orosmomentet där är min vänstra axel. Alltså inte den som som kom ur led i vågen.. Den vänstra har jag istället lyckats skada när jag halkade i min egen svett på Hot mojo-pass förra veckan. Jodå, jag vet att det var klantigt som fanken och jag borde vetat bättre, men om du någonsin sett min svettsjö så förstår du att det är extremt lätt hänt….😱 Trodde det skulle gå över men faktum är att det gör mer och mer ont… Vänder det inte får jag väl starta på den tröga och evighetslånga vårdcentrals-valsen… Håhåjaja.. Får kanske ha en stege på jobbet så jag kan hänga upp droppen på stängerna utan behöva sträcka på armen. Eller nåt.

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 3

Dag 3 betyder också sista dagen och precis som alla de andra gångerna jag varit här så vill jag inte att det ska ta slut. Det här livet skulle jag plättlätt kunna vänja mig vid. Att få bara vara jag, skapa, uppleva verklig tystnad, träna, sprada, äta, sova och såklart gosa med fåren och lammen. Här lever de precis som de ska långt från djurfabriker, trängsel och skräck.

De ord jag märkt att jag mest använt mig av från de sju grunder Mindfulness vilar på har varit tillit och icke strävan.

Och jag tror minsann det funkat jättebra för jag upplever verkligen det som att jag hunnit göra en massa olika grejer trots att jag tagit det skitlugnt. Och även om det emellanåt har blivit allt utom så som jag tänkt mig så har jag känt att det kommer att lösa sig så småningom. Vilket det har gjort. För det mesta i alla fall. Det andra kommer lösa sig sen. Eller inte. Vilket som blir bra tänker jag!

Jag började denna dag med en väldigt lugn och fin löptur. Hittade några nya härliga stigar och passade på att springa förbi “min stuga” och viken jag simmade i förra sommaren. Ännu kan man dock inte ens doppa en tå där pga av isen…

Vi började sen vår gemensamma dag med ett slags mjukt och meditativt yogapass.

Sen var jag gräsligt badsugen! Klart mycket härligare än att duscha! (Men jag har lovat göra det innan jag lägger mig i sängen i kväll…😄)

Är så himla glad och tacksam att jag vågade följa mitt hjärtas röst då förra sensommaren när jag hittade Skaparladan och vågade anmäla mig till första kursen. Denna gången är det Peppe som varit ensam ledare och gjort denna helgen så magiskt härlig! Tack!

Han är även en fantastisk konstnär förstås precis som Jonna och Weronica. Ett hett tips är att besöka dem på årets Konstrunda i Roslagen om du är nyfiken på allt de gör. Det kanske slutar som för mig. Har numera blivit med både staffli och en vansinnig massa målarprylar.🤪 För att inte tala om målade dukar. Kanske läge börja spänna upp några snart.😍 Men först ska jag möblera om så jag får plats med allt. Och klura ut hur i all sin dar jag ska få hem det där staffliet…

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 2

En dag här känns som en flera veckor lång resa till ett annat land. Det blir liksom omöjligt att förklara och beskriva hur gärna jag än vill. Och kanske det är så det ska vara…? Upplevelsen är unik och det här gör jag enbart för min egen skull. För att få inspiration, finna lugn, skapa, uppleva kravlöshet och bara vara jag.

Det är bl.a därför du inte kommer se mina tavlor. De är mina. Så fort man visar det man skapat eller gjort för någon annan, oavsett vad det är, så blir man bedömd. Och det är precis det jag inte vill. I alla fall inte just nu. Jag har liksom fullt upp med att begripa mig på mig själv och vad det är som visar sig i mina tavlor. För så tror jag att det är. Att själen speglar sig där på duken. Det är galet spännande men lika galet jobbigt på något vis. En sak jag kan “avslöja” är att det är många sådana här figurer som dyker upp från precis vilken målarkladd som helst. Vore intressant att få en tolkning av någon som kan det där med bildterapi.😄

Denna dagen har vi varit tysta. Inte ett pip har kommit från mig. Inte ens när jag var som tröttast på intervallerna eller när jag spradade trots att det var lika friskt i plurret i dag som i går. Ändå sprang jag i tre gånger! Bara för att jag ville!😄

Vi började vår tysta dag med en meditationspromenad i skogen och på ängarna här runt omkring.. Har du aldrig testat så gör det! Du går helt enkelt väldigt långsamt, känner dina fotsteg, lyssnar på alla ljuden, känner dofterna och verkligen tittar på det du ser. Är man ovan kan det kännas konstigt men jag lovar att det gör både kroppen och själen gott!

Kanske därför jag fick intervall-feeling förresten. Plötsligt blev liksom t.o.m lerpölarna vackra! Men helt ärligt är det inte ett skvatt svårt att få feeling för i princip vad som helst här.

Dessutom har jag avverkat årets första utelunch i denna del av världen! Hemlagad av Skaparladans underbara ägare och sååååååå god! 💕🙏🏻

Och jag har fått se en räv!

Antagligen sitter du nu och undrar hur det varit att vara tyst en hel dag och kanske även hur jag, som är en rackare på att babbla, fixat det? Den som känner mig på riktigt vet dock att jag är minst lika bra på att vara tyst. Och att jag både gillar och uppskattar det. Har du inte provat så rekommenderar jag dig att testa även det. Med eller utan folk runt omkring dig.💕

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 1

Ända sedan jag satte min fot på Skaparladans gårdsplan den där lördagen förra sommaren har jag vetat att jag ville vara där så mycket som möjligt. Och jag tror på något vis det var ödet som tog mig dit för hur förklarar man annars att jag fick för mig att vi skulle åka på konstrunda just där och då? Det har ju aldrig hänt varken före eller efter…

Men nu är jag på kurs här igen! För tredje gången. Och jag har riggat upp mina prylar vid ett av de vackra fönstren.

Kursen heter som rubriken: Målningsretreat i Skaparladan. I praktiken innebär det att vi målar, yogar, chillar, mediterar och övar mindfullness. Om vi vill. Inget är nämligen egentligen obligatoriskt.

Mina tre mindfullness-ord för dagen.

Man får spilla precis hur mycket man vill på golvet!

För mig är detta himmelriket! Det lugnet som jag känner varje gång jag här är oslagbart! Faktum är att just nu känns det så där som när jag var i Australien. Jag vill helst inte sova bara för att allt är så vansinnigt härligt och skoj! Det enda jag egentligen behöver tänka på är att vara i nuet.

Det enda som är lite trist eller vad man ska säga är att jag inte kan bo i “min” stuga. Vattnet har frusit i ledningarna.😳 Så det är därför jag bor på hotell och löpturen i morse blev därför i en annan skog.

Fördel med hotellet, förutom att jag slipper diska och bädda, är att här finns även ett riktigt bra gym så det nyttjade jag i kväll.

Någon Sprada blev det dock inte i morse som jag hade tänkt (stavas i-s) men det går ju faktiskt att göra del två (dvs bada) lite senare när man hittar en (nästan) isfri liten vik!

Jag hade tagit på mig baddräkten innan för jag tänkte det kanske var fler där och nakenbad är ju inte alltid så uppskattat. Men jag var helt ensam. Märkligt…🙄

Och jo, det var svalt.🤪

Kram från Ingmarie

Feeling och ny (liten) resa

Jag har verkligen fått värsta, bästa livsfeelingen igen! Min livslust liksom pyser ur varje cell och jag är så jäkla tacksam att det inte finns ord nog att beskriva.

Solen, värmen, dofterna, ljuden och vetskapen om att det ligger många sköna ljusa månader framför oss påverkar mig jättepositivt och är helt klart den största anledningen till att jag mår bra igen.

Men allt hänger samman du vet. Det hjälper såklart att jag t.ex trivs med mitt nya jobb även om det är skitsvårt och skitstressigt. Jag försöker inte hetsa upp mig utan ta en sak i taget. I den mån det går vill säga. Att jobba som specialistsjuksköterska inom akut- och intensivvård innebär ju liksom inte direkt “en sak i taget”. 🤪

Ibland får jag även skrämselhicka när jag tänker på hur det kunde varit om inte bästa kiropraktor-Micke funnits i mitt liv. Han fixar ju både min ut-och insida. En levande pärla som alltid glimmar!

Och tänk vad barmark kan göra med kroppen! Intervaller är intervaller men jag får ju lov att säga att det är miljarder gånger både enklare och lättare när det är isfritt och klädlagren är få. Kanske t.o.m triljoner gånger!

För den som undrar blev det 6 x 5 min. + upp-och ner jogg + en vända på närmsta utegymet. Sen var jag nöjd för ett tag.

Men simsalabim så hamnade jag i Roslagen. (Det var SL som trollade hit mig med hjälp av tunnelbana och buss.🤪) Här blev jag ruskigt simsugen och var bara tvungen testa det nästan nya badhuset.

Det grämer mig att jag inte kunde (läs fick) fota vyn för den utsikten alltså! Milde himmel! Rent, lugnt och trängselfritt var det också. Vilket kap! Fast smakar det så kostar det. 100 riksdaler närmare bestämt.😱

Här ska jag vara till söndag men tror inte det blir tid för mer badbesök. Det lär vara fullt upp ändå. Eller kanske rättare sagt det kommer vara för lugnt för att hinna. Fortsättning följer. 😍 Bor i alla fall på hotell med riktig nyckel! Trodde nästan inte det fanns längre!

Kram från Ingmarie

Märker du också?

Det är fortfarande kalla vindar, is på alla sjöar och ganska mycket snö i skogen men helt klart börjar det hända grejer! Fler och fler av mina stigar är åter springbara och när solen ligger på känner man den! Våren! Helt ärligt har jag verkligen tvivlat och trott den glömt oss i år och att vi var förbannade med detta island för evigt… Tur jag hade fel!

Man t.o.m hör den! Ja du vet. Fåglarna, bäckarna och klafset under fötterna.

Jag är tacksam jag fick den där stunden för mig själv i förmiddags för det blev ett långt och tufft arbetspass i dag. Men också väldigt spännande och intressant. Jag förundras över hur mycket min stackars skalle klarar av att lära sig och komma ihåg. Men det sköter sig bra tycker jag!

Nu ska jag sova 7 kvartar i timmen så jag pallar även i morgon.🤪

Kram från Ingmarie

Det var i dag det äntligen blev

Du som har kollat FB och/eller Insta vet redan. Att jag äntligen kunnat Sprada! Men det krävdes en hel del logistik och omvägar för att få till det. Dels för att det fortfarande är väldans klent med isfritt vatten i 08a land. Åtminstone i mina hoods…. Och dels för att jag så sent som i går lovade köra ett extra IR-passSveavägen så jag började med att transportlöpa dit to do my job.

Fuskade sen med tuben några stationer (för att slippa stadstrafiken) och mötte upp allra bästa Camilla på Söder. Vi sprang runt Årstaviken för jag hade mina förhoppningar trots isflaken som flöt omkring och jag trodde rätt! Vid Tanto fanns en plätt i vattnet utan is! Vilken lycka!

Och Camilla tyckte förstås samma!

Och jo, det var svalt. 😄Och ruskigt härligt, energigivande och livslust-höjande! Fattar dock inte varför ingen av alla som glodde inte hakade på. 😳🤪

Sen sprang vi glatt vidare ända till Bagis. Det blev en del timmars kutande men min kropp var snäll i dag också och återhämtade sig finfint med hjälp av mat och en kort powernap. Sen blev det sim tillsammans med samma Camilla.

Men vi höll oss inomhus. 🤪 Helt enkelt för att det ännu inte finns några öppna utomhuspooler i denna del av världen. Eller ens tillräckligt stora isfria vatten om man nu är på det humöret.

Kram från Ingmarie

Play-day

9 timmars sömn, ledig lördag och vår i luften. Inte konstigt man får tok-feeling i hela kroppen! Det är fortfarande is på stigarna som haft skidspår, och även på (Sprada)sjöarna, men många grusvägar är nu helt isbefriade och 100% springvänliga. Så det blev intervaller på förmiddagen. 26 x 60-30. Enkelt och bra! Plus den sedvanliga upp- och nedjoggen samt hopp&skutt-övningar. Sen ville benen liksom inte mer…

Min kropp må vara långsammare, trögare, osmidigare och ospänstigare i jämförelse mot hur den var i sin ungdoms glans men den funkar trots allt fin-fint och den är en rackare på att återhämta sig snabbt. Bara några timmar senare var jag nämligen på gymet för först ett Hot mojo-pass (som inte var så hot för värmen funkade inte…) och sen en dryg timmes lektid på ett nästan tomt gym! Det som är lite extra festligt med detta är att jag en dag kommer minnas även denna tiden som då när jag var “ung och spänstig”. Jag tror vi människor ibland faktiskt har lite svårt att uppskatta nuet, det vi har och det vi kan utan gärna tänker på och jämför med hur mycket vi har kunnat och haft. Såklart man ska vara tacksam för det också men det är trots allt nu vi lever, eller hur? Då gäller det ännu mer att gilla nuet tänker jag. Eller hur tänker du?

Nu hoppas jag bara kroppen fortsätter med sin snabbåterhämtning så morgondagen blir som planerat.🙏🏻

Kram från Ingmarie

Skift-fördelar

En stor fördel med att jobba skift är att man ofta kan träna på dagtid när det är ljust och på tider då icke-skiftare jobbar. Dvs det är ofta gott om plats på “inomhus-ställena”. Och för all del även på “ute-ställena”.

Dagens löppass var både folktomt och ljust. Så ljust det nu är när dimman ligger fet-tjock vill säga. (Inga bildbevis. Mer än skitiga skor och smutstvätt men det besparar jag dig…🤪)

Gymet var förvisso tokfullt när jag kom, och min klass överfull, men när jag var klar med den var tydligen de flesta andra det också så jag hade gott om plats att härja runt på. (Lunchtid du vet.)

Samma sak på Eriksdalsbadet. Trots att alla 50-meters banor + 2 av 25-orna var stängda pga tävlingar så fanns det gott om space! Hade jag kommit bara en timme senare, när icke-skiftarna kommer, så hade det däremot garanterat varit sillburks-sim…

Det är sånt här tänk jag peppar mig med när jag är hemma sent på kvällarna och jobbar på helgerna när icke-skiftarna roar sig. För nej, det syns inte i lönekuvertet att man jobbar på knastider.

Kram från Ingmarie

New York -last day

Livet, och naturen, kan verkligen ändras snabbt. På en millisekund kan allt vara förändrat. För evigt eller tillfälligt.

För vem kunde ha anat att det skulle bli så här?

Och sen så här.

Om några timmar skiner solen åter och vi är på väg mot Sverige igen. Fullproppade av upplevelser som gett minnen för livet.

Tack New York för denna gången!💕

Kram från Ingmarie