Simning

Balsberget och ett bottennapp

Det här att åka iväg och testa nya löprundor, utflyktsmål och matställen är så himla skoj! Tänk om man kunde få betalt för det! Vilket drömjobb!

Samtidigt så är det himla skönt att inte vara styrd till några ”måsten” utan det är helt fritt fram att göra det man vill.

I dag blev det först Balsberget. Det är ett naturreservat och som namnet avslöjar ett berg. Det finns flera markerade leder, hundratals grusvägar och i skogen trivs tydligen rådjur, älg och dovhjort och idag finns det även gott om vildsvin. Jag såg knappt en fågel. Mitt flpåsande i backarna kanske skrämde i väg allt levande. Haha.
Tack och lov kanske jag ska tillägga åtminstone när det gäller de sistnämnda.

Lederna är extremt välmarkerade och backarna många. Utsikten är bedövande vacker på toppen.

Ett par kilometer från parkeringen ligger Balsbergsgrottan. Det är en av Skånes största grottor. Gångar och salar har en total längd på 290 meter. De största rummen i dagens grotta är drygt 35 meter långa och upp till fem meter höga. En viss del av grottbildningarna är naturliga formationer som bildats genom att vatten löst ut lättvittrad kritkalkstenen som överlagrar urberget men de flesta hålor och gångar har bildats genom kalkstensbrytning.

Grottan är en viktig övervintringsplats för flera fladdermusarter och hålls därför stängd under vinterhalvåret. Perioden 16 april – 14 oktober går det att besöka grottan på egen risk. Man får låna nyckel av Råbelöfs godskontor om man vill gå in där. Vi var inte så sugna. Faktum är att jag fick klaustrofobi bara av att vara utanför.

Vi sprang en del ihop men jag ville mer så förlängde på de fina grusvägarna. (Tips är att ladda ner appen ”mina kartor”. Då hittar man i princip överallt!) Några brötiga sträckor men förutom backarna var det väldigt lättsprunget. Ett toppenställe som jag verkligen rekommenderar.

Ännu en bra grej med detta ställe är att det ligger vid Råbellössjön så vi (ja även Anders!) kunde sprada inför nästa stopp.

När vi var i Bäckaskog slott förra veckan så höll vi oss mest på utsidan. I dag var det mest insidan. Rummen är stora och pampiga och man kan läsa om dess historia. Jätteintressant!

Den största anledningen till att vi åkte dit igen var dock för att äta. Såg verkligen fram emot en mättande och god (slotts)måltid men det var nog årets största besvikelse. Massor av isbergssallad toppat med några nötter, rödbetsbitar, tomater, lökringar och getost. Priset: 150 kronor! Etthundrafemtio!
Hutlöst!
Servicen var inte heller något som går till historien. Men visst, miljön var fin. Kanske den man betalade för…. Inget ställe jag rekommenderar för att äta lunch med andra ord. Däremot att besöka!

Kantarellbadet må ha kallt vatten men deras service är superb! Fick låna ett par goggels i dag eftersom mina tydligen fått ben och gömt sig hemma. Dessutom var vattnet ovanligt varmt så inte ens jag frös. Gott om plats och simningen gick kalasbra!

Tyvärr stänger alla utebaden nästa vecka. Känns vansinnigt tidigt! Tur sjöarna är öppna för jag är inte alls redo att gå inomhus för att simma.

Kram från Ingmarie

Det är i Åhus det händer och ännu ett tips

Innan Noel sprang med mig och Daniel i dag så var hans längst sprungna sträcka max 12 km.Efter dagens runda på Skåneleden så är hans nya Pb över 19 km! Tänk vad lite Skåneluft, vackra vyer och babbligt sällskap kan göra! Anders hakade på en liten bit därav är han med på de första när vi försökte det där svåra med att synka ett hopp.

Vi tog det lugnt men jag kände att mina nya pjux hade bra studs i sig!

När man har gäster kanske man ska köra med säkra kort men vi var fortsatt modiga och testade ännu ett nytt matställe. Klosterbageriet i Åhus ligger inte bara i en vacker miljö. Det har även supertrevlig personal och jättegod mat!

Även finbesök behöver ju åka hem till slut så när de dragit norrut for jag och Anders till Bäckaskog slott för att stilla vår nyfikenhet. Vi har åkt förbi massor av gånger man aldrig stannat. Slottet är riktigt gammalt och är bl.a känt för att det är här man spelar in ”Stjärnorna på Slottet”.

De äldsta delarna av Bäckaskog Slott härstammar från tidigt 1200-tal.
På näset mellan ivösjön och oppmannasjön anlades ett premonstratenserkloster.

Delar av den gamla klosterkyrkan och munkarnas kök finns bevarade i dagens byggnader.

Vid reformationen 1537 drogs klostret in till danska kronan. År 1584 skänktes Bäckaskog till kronprins Christian IV guvernör, Henrik Ramel. Han och hans son Henrik Ramel den yngre gjorde under sin tid 1584 – 1653, om det forna klostret till en befäst slottsanläggning. Bäckaskog fick då sin nuvarande utformning med den kringbyggda gården. Efter freden i Roskilde 1658 blev Bäckaskog svenskt.

Karl XV vistades på Bäckaskog varje sommar från 1845 till sin död. Karl XV:s paradvåning finns bevarad och kan än idag användas till större middagar.

Idag används Bäckaskog Slott för konferenser, fester, bröllop och som ett hotell och besöksmål för alla som vill njuta av slottets mat och miljö.

Att besöka gården och omgivningarna är helt gratis och det finns en hel del att titta på! T ex stallarna och klosterköket. Inga dörrar för Anders precis. haha

Slottet är stort och pampigt. Själva slottet, byggnaderna och parken är oerhört vackra och långt in i skogen finns gravplatsen för Karl XV:s häst. Det som också slog oss var hur lugnt och fridfullt det kändes att vara där!

Man ska aldrig passera en gunga utan att testa den! 🙂

Längst bort i parken finns en badplats vid Oppmannasjön och eftersom jag hade alla simgrejerna med så var valet av simplats väldans enkel i dag!
Kram från Ingmarie

En bra omväg från Halmstad

Nu när jag sitter här hemma i fåtöljen i Åhus så känns det snudd på overkligt att jag upplevt allt det jag har på en ynka dag. Fast den började också snuskigt tidigt!

Så håll i hatten och åk med!

Löpturen blev en kuperad historia upp på Galgberget och i Vapnödalen. Benen var inte helt lyckliga över huvudets val efter gårdagen men  inte ens stela ben kan vara sura i denna miljön!

Hann precis duscha och packa det sista innan buss och tåg till Lund där Anders mötte upp.
Lunch i Saluhallen (ok mat från Green Deli men inte värd ett foto…) och sightseeing i Botaniska trädgården, Domkyrkan och bland de fina husen.

Jag vet inte riktigt varför men jag har aldrig ”klickat” med Lund. Finns liksom inget där jag riktigt känner att ”åh vad jag gillar detta stället”. Visst är det konstigt att det kan bli så där liksom vice versa. Det är absolut inget fel på staden men den är tydligen inte ”min” stad.
Så efter ett par timmar drog vi vidare och tack vare en Fb-vän fick jag tips om en sjö som jag garanterat aldrig varken hade hittat eller brytt mig om utan hans tipsande.
Häljasjön är ingen metropol och väl gömd men alltså vilken liten pärla!!!

Nu var det inte slut där. Nästa stopp blev Degerberga och Forsakar naturreservat och vattenfall. Vi har länge velat besöka det och hade nog egentligen inga stora förväntningar men ännu en gång blev det ett wow!

”Som ett landskap ur en Astrid Lindgren-bok. Forsakar med Lillaforsskogen är en djup ravin med flera forsande vattenfall, omgiven av en trolsk och sägenomspunnen bokskog. Forsakars övre fall har en fallhöjd på 7,4 meter och det nedre, som är delat av en avsats, har en total fallhöjd på 10,6 meter. Avsatsen, ”karet”, har gett upphov till namnet Forsakar.”

Vi gick slingan som går runt fallen och förutom att det var så oerhört mycket vackrare än vad vi trott så var det också oerhört mycket mer kuperat. Ännu en plats som är värd att åka en omväg för!

Men sen for vi hem till Åhus igen och laddar om för nya äventyr.

Kram från Ingmarie

Rivstartat

Klockan 22 i går kväll började jag min semester del två. Det här att dela upp den känns verkligen som ett vinnande koncept även om det kändes lite retsamt att solen för ovanlighetens skull sken just i går när jag var instängd och prognosen framåt mest visar svarta moln och regn. Men det var skönt att den var där när jag simmade!

Första semesterdagen tyckte jag det var passande att inviga med backintervaller.Just då visste jag inte hur många backar resten av dagen skulle bjuda på för hade jag gjort det hade jag kanske valt något annat pass.

Uppvärming 30 minuter, 2 x 12 minuter backe à 70 sekunder (vilan mellan är lika lång som en kisspaus) och 10 minuter nedjogg.

Bra känsla och benen blev precis ”lagom” möra. Belöningen blev extra fin. Lunch på Fresta gård som jag ”råkade” hitta när jag sprang det där långpasset förra veckan. Det är en liten gård där ägaren säljer helt egenproducerade varor. Passar väl kanske främst köttätare men de har flera veganska rätter på menyn! Skulle jag äta kött hade jag definitivt valt det härifrån för djuren lever riktiga liv! Hur man kan (vilja) döda dem är dock över mitt förstånd…

Stället är supermysigt, maten outstanding och ägaren supertrevlig! Definitivt värt minst ett besök!

Helt klart är också att den gav en himla massa ny energi! När vi slöat klart hade vi en plan om ett besök i Kjugekull för att strosa runt och ta några Hitta ut-kontroller och sen lite sim i ”finsjön” innan hemfärd

Så blev det men det blev också mer!

Kjugekull är ffa känt för bouldering, sin vackra och varierande natur och hänförande utsiktspunkter. Det finns flera olika slingor att följa, ett café, museum, toaletter och fina grillplatser.  Vill du läsa mer om detta fantastiska område så rekommenderar jag denna sidan och denna sidan där det står mer.

Jag visste att det skulle vara mycket sten där men jag hade aldrig fattat hur stora de skulle vara! Eller att det var så kuperat. Vi traskade runt där både länge och väl och det var mer än en gång jag kände mig som en dvärg i Jättarnas land! T o m Anders blev liten! Och ja, vi tog över hälften av kontrollerna också.

När vi var på väg till finsjön (dvs Levrasjön) så körde vi in till Barum för att reka var båten till Ivön går och hur det funkar. Ivön är Skånes största ö och den ligger på vår ”To do lista” att upptäcka. Vad som sen hände vet jag inte men plötsligt fick vi ett infall och åkte med på den lilla bilfärjan över till ön!

Ivön må vara den största ön men den är inte stor (7 x 3 km) så vi bestämde att vi åker runt hela där man får åka. Vi stannade till vid Biskopskällaren eftersom det är en historisk sevärdhet men vi kan väl säga som så att det var inget vi stannade särskilt länge vid…

Istället for vi till Ivö-klacken som är det som mest dragit.
Klacken på den norra delen av Ivö är en plats som har det mesta. Från den 130 meter höga urbergskullen har man utsikt över sjön, där en gång svanödlor simmade. I kalkbrottet på ön har man hittat tand- och skelettdelar från dinosaurier. Sommartid är bokskogarna lummiga, och såväl fiskgjusar som havsörnar svävar i lufthavet.

Planen var att vi skulle kolla kartorna och slingorna men så började vi gå. Först på platten och sen brantare och brantare uppför. Bokskogen var magisk och vi bestämde att vi skulle gå till första utsiktspunkten.

Tro det eller ej men backen drog så vi traskade vidare och då såg vi skylten med ”Högsta punkten” och vem kan vända då utan att ha varit där?
Inte vi!

På tillbakavägen genade vi över till en annan del av leden så det blev en fin runda. Vilket ställe alltså! Nästa gång blir det löpar-pjuxen med för nu vet jag ju vilka härligheter  som finns där!

Jag vet även att det går att traska både långt och i kuperad terräng i foppa-tofflor. Att det går att dansa med dem vet jag ju redan. Haha!

Finsjön blev det till slut också. Bedårande vackert och alldeles, alldeles underbart att få simma där!

Sa jag förresten att vi även har städat, fixat trädgården och storhandlat? Undra om det blir punktering i morgon… Fast nej det går inte för då väntar nya skojiga saker.
Alltså jag älskar semester!

Kram från Ingmarie

Det är i alla fall inte förutsägbart

Det finns ett ”fel” med Skåneleden runt Åhus. Eller kanske två om man räknar med att motvinden kan bli överjäklig om man väljer fel håll en blåsig dag. ”Felet” ’är att den drar och det är därför plättlätt hänt att man springer längre än man tänkt.
Jag hade tänkt vika av innan golfbanan men se det gick inte för benen ville fortsätta runt både den och Transval-området. Få se hur mycket det straffar sig till morgondagen.

Vädret är ju minst sagt omväxlande så tröjan åkte av och på oräkneliga gånger. Det regnade i alla fall inte. Då..

Ännu fler oräkneliga var nämligen regnskurarna blandat med blå himmel och sol denna dag. Är det någon som med vilje manipulerar vädret? Att det går är ju ganska säkert numera…
Utemöbel-dynorna har åkt ut och in och när jag flyttade ut min lilla ateljé så blev det lite extra stänk från ovan. (Så hur blir det? Kan jag då verkligen signera de färdiga tavlorna eller måste jag få en krumelur från vädergudarna också? )
Jag har inget staffli där ute och det inne är på tok för tungt att flytta så det blev riktigt bra mobilitets- och flexibilitetsträning!

Simpasset var lika ”spännande”. Det var förvisso varmare i vattnet än på land men jag är tacksam att jag var klok nog att ta på mig swimrun-dräkten…

Kram från Ingmarie

Blev visst både toktrött och toklurad

12 x 2 minuter med 1 minuts gå/joggvila. Plus upp och ned-jogg 30 minuter. Det tog musten ur mina ben denna dag men det kan ju såklart spela lite roll att jag dessutom kört ben på gymet 2 dagar på raken och sprang långt i fredags.

Hur som helst så gick det faktiskt ganska bra. Svetten rann och benen blev trötta men det gick att både hålla farten och trycka på.

Att vara med på ett Body Balnce-pass innan kvällsbadet kändes som en helt galet bra idé så jag hojade till gymet för att vara med. Det var bara det att jag kollat på fel dag… I stället blev det dess motsats för Sh´bam dance class är verkligen inte varken lugnt eller avslappnande. Men det är rackarns skoj även om jag gör långt ifrån som de coola och dansanta instruktörerna. Och vem bryr sig? Det är svettigt oavsett! Även i foppa-tofflor! haha

Badet var dock precis som planerat. 13 grader i vattnet just nu så det friskade upp ordentligt!

Kram från Ingmarie

Skåneleden SL 6 norrut

Jag har inbillat mig att jag är åtminstone lite bra på att läsa kartor med tanke på att jag klarar både Naturpasset och Hitta ut (utan kompass) men helt klart har jag haft fel.
När jag har kollat på Skåneleden  mellan Åhus och Ekenabben så har jag hela tiden trott att man måste ta tråk-cykelvägen utmed bilvägen. Hade jag bara kollat in kartan lite bättre och inte inbillat mig en massa så hade jag nog fattat men nu hade jag inte gjort det. Ändå bestämde jag mig för att springa just den sträckan, man kan ju liksom inte bo här utan att testa den, och sen fortsätta till åtminstone Tivoliparken inne i Kristianstad.

Vi kan väl säga som så att jag hade tokfel och att det är väldigt skönt att ha just tokfel ibland!

I stället för att springa direkt ut till leden, och cykelbanan, så tog jag en liten krok genom skogen. Var rädd att det skulle bli den anda biten med mjukt underlag. Även det var jättefel skulle det visa sig.
Efter bara ett par hundra meter svängde leden av från cyklebanan  och då fattade jag! Det här skulle bli nya upptäckter!

Leden går bakom Rinkaby ganska nära vattenriket. Först på en vacker gräsbevuxen väg och sen på en gullig liten asfaltsväg med ännu gulligare hus. Någonstans där såg jag t o m en annan löpare! (En ynka till blev det under hela sträckan. Var är alla???)

Efter Rinkaby kan man välja att svänga höger eller vänster (de sammanstrålar sedan) och jag valde vänster för att komma ännu närmre vattnet och Hercules-området. Där finns bl.a ett fågeltorn som man kan gå upp i både för att se utsikten (jättefin) , läsa om området och sitta ner en stund för att t ex fika om man vill. Jag tog en klunk vatten och kollade på vyn innan jag tog mig vidare.

Vid Ekenabben hade jag kutat ca 18 km och därifrån och framåt har jag sprungit innan. Helst hade jag velat springa ända till nästa ”hållpunkt” men det är bortom bortom, dvs det går inga bussar där, och behöva kuta tillbaka på asfalt var inget som lockade. Dessutom hade det blivit för långt för mig just i dag.

Vid Tivoliparken går Skåneleden ihop med Linnerundan. Jag har sprungit den en gång innan men då var det åt andra hållet och med mitt minne så blev det som en ny runda!

Egentligen hade jag tänkt nöja mig med den och sen springa tillbaka till stationen i stan, ta en kaffe och åka hem men jag var pigg och sånt ska man inte slarva bort! Så jag fortsatte och tog mig till C4-centret. Det var också den enda egentliga tråkiga biten på hela rundan. Resten var ljusår över förväntan! Den är pannkaksplatt och lättsprungen, lagom varierande, vacker och har flera möjligheter till förkortning/förlängning om man vill det. Det var en hel del raksträckor men tack och lov hade jag mest sidovind och när det blev motvind koncentrerade jag mig på alla vackra blommor!

Om du undrar över den lilla blå ”bulan” vid Viby så var det för jag sprang inom Fresta gård för att fylla på vatten. Ett ställe jag inte visste fanns men som jag definitivt kommer ta mig tillbaka till för att stanna och käka!

C4 är inte jordens roligaste ställe om man inte älskar att shoppa men de har en Espresso House så jag kunde stilla min hunger och mitt kaffesug en smula efter de där 29 kilometrarna. (Det finns även gratis toa så man kan ”snygga till sig” lite. haha)

Dessutom går bussen precis utanför så jag kunde nyttja mitt sommarkort för att ta mig hem. Himla bra grej!
Det går dock inte ta sig till finsjön med kortet så dit fick det bli med bil. Den var betydligt guppigare mot mot förra fredagen men lika vacker! Ingen av de andra i klubben kunde men Anders var minsann med ännu en gång och simmade!

 

Kram från Ingmarie

 

En ny glittrande pärla

Jag har hittat den!
Drömsjön!
Kanske t o m en finaste någonsin som jag simmat i. (Kan verkligen inte komma på någon bättre i skrivande stund.)
Med så klart vatten att man ser ända till botten i princip hela tiden.
Men himmel alltså. Levrasjön är s-å-h-i-m-l-a-f-i-n-! Trodde först den var konstgjord som t ex Saxtorpssjöarnba men näpp, it´s all natural!
Vi har varit där en gång innan men då var det lite svalare och lite blåsigare om jag säger så. (Det var då jag kutat Skåneleden och vi fick fika i bilen för att inte frysa ihjäl.)
Hade toppsällskap av några simkompisar från Ok Pan + Anders. (Ja alltså han är också med där men du fattar nog vad jag menar.)

Simningen kändes underbar, vattnet var perfekt och vädret kunde inte varit bättre. Det här kommer jag/vi göra om fler gånger!

Som förrätt hade jag 18 km löpning i kroppen. En tur som var helt oplanerad när det gäller var jag skulle kuta, seg som sirap och vacker som en en tavla.

Träningen i sig är ju min belöning som du nog vet men det är även ett besök i Bondens Skaffeributik.

Jordgubbar, deras egna danska rågbröd (nästan farligt gott!) och 2 av mina favvo-mjölksyrade grönsaksblandningar.

Kram från Ingmarie

Välkompenserat efter snuvning

Sånt här blir man ju lite putt på. Stängt över en vecka pga konsert och simtävlingar… Det var bara att vända och tänka ut en ny plan.

Eftersom jag (och resten av kroppen) verkligen, verkligen ville simma fick jag cykla tillbaka och vidare till stan och Actic. Det tog emot att vara inne men ibland så bara ”måste” man göra undantag. Det bra var att jag slapp frysa för det är snudd på omöjligt i denna bassängen som troligtvis är en av vårt lands varmaste!

När regnet kom lite senare satt jag på tåget och tyckte mest det var mysigt. Skånetrafiken skötte sig utmärkt och det flöt på precis hela vägen hem. Så himla bra!

Det är märkligt hur snabbt Skåne och Åhus har blivit hemma för mig. (Och Anders.) Jag älskar det! Kunde inte låta bli att cykla ner till havet för ett dopp och varför skulle jag förresten låta bli? Nu har jag dessutom invigt den omtalade ”handikapp-rampen” som mest är en skandal för den är inte särskilt handikappvänlig. Någon gång kanske de får till det rätt, den är omgjord x flera nämligen, men (lättroade) jag är tacksam för ännu en stege att välja mellan.

Så trots ett stängt Brottet fick jag både bra simning och utebad. Ordningen är återställd och jag är nöjd och välkompenserad.

Kram från Ingmarie

Slut på denna resan

Nu är vi hemma i Åhus igen och resan hit flöt på så bra att vi fortfarande är i någon slags chock. Haha! Skånetrafiken kan tydligen lyckas ….
Förutom det vanliga när man kommer hem efter en resa oavsett längd, packa upp/handla/vädra/läsa posten, så har jag varit på Kantarellbadet och simmat. Svalt som vanligt men det är å andra sidan bättre än kallt och definitivt bättre än ingen simning alls!

Köpenhamn var verkligen en höjdare och allt har varit obeskrivbart bättre än jag kunde både önska och drömma om. (Utom möjligtvis boendet…)
Det är något med Danmark som alltid tilltalat mig (har varit där en del genom åren) men jag har svårt att sätta fingret på det. Norge har däremot inte ”det” för mig. Intressant det där, eller hur?
Jag upplever det som att Danmark och dess invånare är trevligare, snällare och liksom vänligare. Tycker också att det överlag är renare, lugnare och mysigare!
(Jo jag vet att vi var lediga och att det är annorlunda då men jag har varit ledig både i Stockholm, NY, Chicago, LA, Wien m.fl städer och ffa länder så det är inte det.)
Enda lilla negativa är väl att det är smått omöjligt att begripa det där med siffrorna och att det röks mer.. Helt klart är deras husväggar i alla fall ett föredöme!

Kram från Ingmarie