Simning

En Höjdar-dag

Jag är verkligen, verkligen lyckligt lottad. Inte nog med att jag är frisk, har ett jobb, ett hem, en familj och världens bästa sambo. Jag har även fantastiska vänner som Anna och Fredrik som så frikostigt delar med sig av både det ena och andra.

Som i dag!

Anna tog med mig på en löparrunda som verkligen hamnade på min topp 10 när det gäller backar, vackra vyer, perfekta stigar, coola vattendrag och variation. Anna gjorde en perfekt beskrivning av första loopen som heter Höjdarnas höjdarled här. Har du möjlighet så testa den! Eller någon av de andra hundra miljoner stigarna och lederna som finns i Hovdala-området.

21 km och 400 höjdmeter blev det men det kändes mer som en runda i en pytteliten park för tiden bara flög i väg! Man kan verkligen spring-snacka bort många timmar utan att det märks!

Men inte nog med detta, jag blev även hembjuden till deras nya fina sportstuga på finkaffe och lunch! Snacka om att bli bortskämd!

Jag är ruskigt avis på stugan men har jag tur får jag komma tillbaka och kanske t o m vara sällskapsdam till Bertil och Ove. Vilka sötnosar!

Den fina rundan, sällskapet, maten, kaffet och kissekatterna gjorde mig tydligen så glad och pigg att jag inte kunde låta bli att köra klubbens simträning i Kristianstad på vägen hem. Superskoj men nu ska jag inte göra många mer knop i dag.

Kram från Ingmarie

Nattfejs

Jag undrar vad de som ständigt jobbar natt, och ändå ser pigga och fräscha ut, har för knep. Förr, typ innan jag blev 45/50, klarade jag både 3 och 4 nätter på raken med både hjärna och kropp i behåll men nu för tiden blir jag direkt korkad av nattsudd.

Under tiden går det väl ok även om hjärnan blir en smula trög emellanåt. Tur det finns miniräknare och manualer om jag säger så.

Men efter. Då verkar varenda cell logga ut.

Sov några timmar och tog mig till simträningen. Den vill jag inte missa och jag vet ju att det är bästa boten mot (jobb)jetlag.

Kram från Ingmarie

Fredag den 13e

Så kom den igen. Otursdagen.

Det sägs ju i alla fall så om fredagen den 13e men hittills under mitt snart 57-åriga liv har jag aldrig märkt av det där. Vad jag minns i alla fall. Minnet kanske börjar svikta. Haha! I dag har det i alla fall verkligen inte varit någon otur. Åtminstone inte i skrivande stund och det är ju faktiskt några timmar kvar så jag kanske inte ska vara för kaxig.

Löpningen var väl förvisso inte tjohejsan. 44 minuter fartlek + upp och nedjogg. (Det blev 44 eftersom varje ”intervall-runda” är 11 minuter.) Det var inte dåligt som i ont eller trött utan mer dåligt som i trögt och med obefintligt tryck i benen.

Men så är det ibland och jag tänker att det var bra pannbens-träning! Efteråt kände jag mig extra nöjd!

Fredagar innebär också simträning med Ok Pan.. Gruppen växer för varje gång och det är väldigt trivsamt. Vi är så många så nu kommer det bli även på söndagar och då blir det fokus teknik. Superbra ju! I alla fall de söndagar jag är ledig….

Hur har din fredag den 13e varit?

Kram från Ingmarie

Ny transportväg och ny glädje

Som jag skrivit innan så saknar jag mitt SoFo-gym jättemycket (men det är också den enda ”saken”) men jag saknar inte transportvägen dit och hem. Här däremot har jag en fantastisk väg till gymet och jag kan göra den både lång och kort. Eller som i dag. Längre dit och kortare hem. (Längre är inte jättelång men ca 8 km) Dit tar jag Skåneleden genom skogen och utmed havet. Hem på smågator och stigar. Kalasbra!

Fatta mig nu rätt ang gymmet förresten. Det är helt ok här men det är liksom inte samma som mitt favvogym. Sats är Sats och absolut bästa kedjan i Sverige om du frågar mig! Nu är jag ju dock som sagt var lättroad så det funkar utmärkt att bli både svettig och trött även här.

Efter dagens skrivjobb på hemmakontoret (en fåtölj i en hörna) drog jag till simhallen. Faktum är att jag har hittills inte haft ett enda dåligt pass där! Magiskt! Jag gillar att simma men nu känns som jag har hittat den där äkta simglädjen igen och jag tror jag vet varför.

Dels är det inte toktrångt, stökigt och rörigt och dels är det inte snorkallt. Ja, jag gillar att vinterbada men jag gillar inte att simma länge i kallt vatten.

Jag tackar, tar tacksamt emot och hoppas det varar.

Kram från Ingmarie

Lättövertalad

När det gäller äventyr är jag oftast lättövertalad och när bästa Anna frågar är det tydligen ännu lättare att få mig att säga ja. För någon vecka sedan skickade hon en länk till detta loppet som jag redan tidigare tänkt var både på tok för långt just nu plus att det skulle ställa till problem med jobbschemat. Samtidigt så ville jag ju egentligen både få ett rejält långpass och uppleva nya miljöer.

Äventyrsvirus är tydligen lika envisa som de där vinterbadsvirusen… När det planterat sig så ger dig sig inte!
Så jag lyckades på något vis ändra om mitt schema och knipa en plats. Att det inte kommer bli ”frozen” som i kallt, hårt, frostigt såg vi ganska snart. Faktum är att jag var nära på att ställa in eftersom prognosen visade snudd på snöstorm. Ta mig genom 3 mil skulle nog funkat men jag ska ju ta mig både dit och hem också utan att riskera att hamna på jobbet. (Dvs sjukan/IVA.)
Nu visar det dock bara regn, regn och ännu mer regn med några få plusgrader och jag är rädd för att jag kommer förvandlas till ett stelfruset russin innan jag är i mål. OM jag kommer i mål. Det står dock ingen maxtid så bara jag hinner runt innan mörkret så kanske det går. Målet är att ta mig i mål och förhoppningsvis ha en extra trevlig dag i skogen! Att det råkar bli med nummerlapp ser jag mest som ett bonus för då får jag snitslad bana, service på vägen och dusch efter.

Jag ser i alla fall fram emot det och har laddat med att jaga modem i stora gallerian, bli intervjuad en första gång för ett program, simma ett riktigt bra pass, leta kläder/värmefilt/första förband så jag förhoppningsvis klarar mig utan frostskador i morgon, kört ett virtuellt Body Balance-pass, leta gardinstänger och badat i havet. Kan berätta att det är väldigt mörkt där utan pannlampa men också väldigt fridfullt, mysigt och härligt!

Kram från Ingmarie

 

Så här (illa) kan det bli

När man sovit max tre timmar, jobbat som en dopad gnu hela dagen, simmat och vattenlöpt, tja då blir resultatet typ så här….

Men hela helgen är jag ledig och jag ska fira både 2022 års sista dag och 2023 första dag ordentligt. Tjohoo!

Vad ska du hitta på?

Kram från Ingmarie

Bra betyg

I dag var det tredje gången sen vi flyttade hit som Anders var med och simmade. Utan att ens bli mutad! Det är ett extremt bra betyg! Inte blev det sämre efter dagens besök. När vi kom till det som kallas motionsbassängen var det ”mycket” folk men jag är ju van och tänkte precis hoppa i när badvakten kom och sa; ni brukar väl simma lite snabbt? Vill ni vara i den andra bassängen istället?

Alltså gissa om vi blev både paffa och överraskade. Inte bara för kommentaren om att vi brukar simma ”snabbt” för det är det ingen som kan anklaga oss för, utan för servicen! En kommunal anläggning som verkligen tänker och har koll på gästerna. Jag vet faktiskt inte om jag någonsin upplevt det innan.

Sen har jag mest jobbat. Som de flesta ställen inom vården har vi mycket men det är inte pga covid. Tyvärr tvingas vi ändå ha munblöja på i princip hela tiden så nu har min röst nästan helt försvunnit. Vågar inte ens tänka tanken färdigt på vad det är för skit vi tvingas andas in. Att de inte hjälper finns det över 150 (!!!!!) olika forskning och studier på så vem försöker man egentligen lura…?

Kram från Ingmarie

Två nya

Så här dan före självaste doppardagen är jag magiskt nog ledig. Faktum är att jag är ledig ända till annandagen! Minns inte när det hände sist. Eller jo, det är sex år sedan. Så det är väl kanske dax… När jag ändå är inne på jobbspåret måste jag få vräka ur mig lite irritation. Under nästan fem år ställde jag upp, slet, var lojal och flitig som en myra på SÖS. För det fick jag inte vare sig ett tack eller en blomma.
I somras jobbade jag mindre än två månader för Bonliva, ett bemanningsföretag, och fick både ett jättefint tackkort och presenter. I dag kom dessutom detta!

Jag hoppas innerligt att det landsting jag nu valt inte bara ser mig som några bokstäver på ett papper. Jag vet i alla fall vilket bemanningsföretag jag kommer välja när det är dax igen för ja, det kommer det bli. Och ja, jag är allt lite bitter. Men det är inget att göra åt och jag tänker karma…

Här är det i alla fall toppenbra på alla sätt och vis. Varenda flyttlåda är nu uppackad och vi ska ”bara” få lite ordning på allt också. Jag minns när vi satt på Sockenvägen och sa ”tänk när vi har packat upp allt i nya lyan och bara ska pyssla, finjustera och göra det mysigt”. Nu är vi där! Livet alltså. Så himla häftigt och coolt!

Jag testade en virtuell ”The Trip” i dag. Det var gott om plats om jag säger så. Bara jag och en till som svettades i kapp och jag blev precis lagom trött. Det kändes dock lite fjuttigt med den ”lilla” skärmen ( i jämförelse med Sats) men eftersom jag kunde sitta precis framför så funkade det hyfsat. Fast det hjälpte nog att jag är både lättroad och lättlurad. Haha!

Både jag och Anders har nu blivit medlemmar i OK Pan och förutom orientering och löpning så har de även simträning så i dag testade jag även det. Som förening simmar man i den ”stora” bassängen och har även ett annat omklädningsrum. Fördelen var att ha kompisar, olika pass att välja mellan och en fast tid. Nackdelen var att den bassängen är mycket kallare. Den andra är å andra sidan ovanligt varm så detta var mer en ”normal” simbassäng. Förenings-omklädningen har inte heller någon bastu (!) så det blev en ruskigt (och onödigt) lång dusch för att jag skulle tina upp. Men det var det värt och jag kommer absolut att fortsätta!

Nu hoppas jag att du liksom jag känner lite julefrid. Vi har i och för sig inte känt någon julstress på många, många år helt enkelt för att vi valt bort det.

Kram från Ingmarie

 

 

Äspet

Om du inte gillar bilder så är det lika bra du slutar läsa redan nu för det kommer många i dag! Fler än vanligt alltså.

Vi har nämligen besökt Äspet. Ett naturreservat på en ”ö” vid en av stränderna i Åhus. Det finns flera olika markerade stigar att gå/springa på, miljarder (nåja) omarkerade, vita långa stränder och dessutom går Skåneleden igenom här. Området är även känt för sitt rika fågelliv och det finns en liten ”sjö” som just nu fungerar som skridskobana.

Anders valde att gå för att orka med resten av dagen (återkommer till det) men jag ville såklart springa. Var jag kär i Åhus innan så är det inget mot nu för det här alltså! Böljande fina stigar, oändliga vyer mot havet, tyst, tomtar och t o m godis!

Magiskt!

Egentligen hade jag velat springa på Skåneleden västerut men sparar den till en annan dag för dagsschemat skulle totalspricka annars. I stället tog jag den, via en extrakrok i ”vår” skog hem, och det dög mer än väl! Älskar den!

 

Lyckoruset höll sig även genom hela simpasset. (Via diverse fix före och efter.) Har aldrig sett så mycket folk där men det var ändå väldigt gott om plats, lugnt och välordnat. Ander simmade också och med tanke på att han redan varit där två gånger och inte en enda gång på 13 år i någon av bassängerna i 08a-land så är det ett toppbetyg!

Så vad du än gör när du kommer till Åhus, missa inte Äspet och Skåneleden! Eller badet men det ligger i Kristianstad.

Kram från Ingmarie

Härliga bad

Nu är väl simning i simhall kanske inte precis ”bad” men det är i alla fall en vattenaktivitet, eller hur?
Bassängen i Badriket var lika härlig som de andra gångerna och jag börjar fundera på vad som lurar runt hörnet för inte kan det väl fortsätta vara så här lugnt och bra? Eller?

Jag tackar och tar emot så länge det varar i alla fall!

Andra badet var dock verkligen ett bad. Med några simtag. Helt ärligt tror jag inte ett Lucia-bad kan bli mycket vackrare och mer magiskt än så här! Alltså jag dog lyckodöden flera gånger! Gissa om jag är fortsatt kär i Åhus?

Varmare i vattnet än på land för där var det – 4 grader. Syns på näsan att det var friskt. Haha!

Kram från Ingmarie