Resa

Det oplanerade som inte blev som blev ett annat oplanerat

Nu ska vi se om jag på något vis kan berätta hela den väldigt långa, konstiga och knasiga storyn om hur ett planerat äventyr först blir inställt och sen blir ett oplanerat inställt äventyr som blir ett annat oplanerat äventyr. 😱

För några veckor sedan fick jag napp av en kompis i Halmstad som ville dra runt mig på Göteborg swimrun. Sen visade väderprognosen att det skulle bli både rejält kallt och regnigt och eftersom jag vet hur min kropp reagerar vid simning i sånt väder (den lägger i princip av) plus att jag är en kratta på hala klippor och helt ärligt inte ville riskera skada mig så bestämde vi att han skulle leta upp en annan att köra med. Vilket han gjorde. Som så ofta förr så ändrades dock väderprognosen och jag bokade in mig, efter många misslyckade försök pga att de stängt anmälan😳, till den kortare varianten i går eftermiddag. Den skulle jag köra solo och kände mig helt nöjd med det.😃

Vid 16.30 ringer min kompis och berättar att hen är sjuk och den stackars andra kompisen står alltså utan partner. 😱 Efter att den andra partnern hade förstått att det skulle bli ett extremt lugnt lopp om det kördes med mig så bestämde vi oss för att köra. Med facit i hand var det tur hen skulle åka upp på morgonen inför loppet för annars hade detta blivit dubbelt jobbigt….😰

Jag gick och la mig i bra tid i går kväll men kunde inte somna. På våningen ovanför var det ett vansinnigt liv och dunka dunka. Efter någon timme ringde jag till repan för att höra när de skulle sluta.
“Tidigast kl. 01”, blev svaret.😬 Jag blev både irriterad och smått förtvivlad för dels hade jag bett om ett tyst rum och dels skulle jag ju gå upp strax efter kl 06. Det är möjligt att andra klarar av att köra (svåra swimrun-)lopp utan sömn men det gör inte jag. Den snälla kvinnan fattade mig och erbjöd ett annat rum som jag flyttade till. Tyst var det men det fanns inga kuddar plus att det kröp omkring en spindel på golvet (!), så innan jag var i säng var klockan ännu senare och kroppen var i total uppror. Eller snarare skallen var det. Min svaghet när det gäller stress är just när jag ska upp tidigt och verkligen måste/behöver sova. Det bara låser sig och det blir helt omöjligt att somna. Jag vet det sitter i skallen men att förklara det för den verkar vara snudd på omöjligt. 🤪 Dessutom fick jag sjukt ont i magen och fick springa på toa flera gånger.🥺

Klockan 03.30 var jag lika klarvaken som kl 15.30 och insåg att detta aldrig skulle funka. Får messa min kompis (som tack och lov alltså inte åkt upp hit) att jag måste ställa in. Ändå tar det tid innan jag kommer till ro. Tror jag somnar framåt 05 och sover sen djupt till kl 9. Kände mig helt yr och vimmelkantig men mest ledsen för jag hade ju så gärna velat vara med! Nu vet jag dessutom att det var precis så fint som jag trodde det skulle bli!

Men kanske det var någon mening med det? Kanske jag bara inte skulle? Kanske jag skulle brutit ett ben, frusit så vi hade behövt bryta eller tagit ut mig så mycket att jag varit förstörd i flera veckor framåt?
Alltså det där tror jag inte på själv egentligen men det gör liksom att det känns lite lättare i (swimrun)hjärtat….🙃

Det här är ingen stor grej, jag vet det! Ett lopp är bara ett lopp, pengar är bara pengar och det kommer fler race. Men visst svider det lite! Nu blev det ändå en väldigt bra dag för om det är något jag är extremt bra på så är det att tänka om!💪🏻

I stället blev det att jag sprang från hotellet till Spinneriet i Lindome där familjen mötte upp. (De körde dit.) Inte jordens roligaste väg men det var helt klart ett äventyr och ett bra långpass. Raksträckorna var som gjorda för intervaller vilket jag såg det var fler som tänkt på med tanke på alla markeringar i asfalten. Turligt nog kändes benen både lätta och starka!🥳

Spinneriet är ett  riktigt mysigt ställe med en massa små roliga butiker med varierande innehåll och där jag fyndade en kjol, ett par sandaler och en klänning för 750 kr! 💃🏻
Lunchen på Me & The Goat var outstanding och servicen var helt makalöst bra! Rekommenderar det verkligen!🤩

Ett äkta Anna-pass från A till B med ett mål inkl. god mat och gott kaffe! (Och en snabb-tvätt på toa.🤪 😆)

Väl tillbaka i stan efter att ha lämnat mamma och Ulf vid tåget blev det ett pass på Göteborgs (enl. mig) bästa gym. Kände mig stark som en elefant!💪🏻

På tal om bra service så vill jag verkligen rekommendera hotellet jag bor på. De har gjort allt för att kompensera mig för min förlorade nattsömn. Uppgradering till en svit, gratis parkering till i morgon och ett enormt trevligt bemötande. Ännu en rekommendation!🤩

Att träningen gått bra, magen är lugn igen och jag har haft en fantastisk dag med de jag älskar är egentligen väldigt mycket bättre och viktigare än ett lopp. Det kommer ju som sagt var fler och jag vet ett redan om en vecka!🥳 Hela dagen avslutades med en stund tillsammans med lillebror på kajen. Så mysigt och värdefullt!

 

Kram från Ingmarie

Planerat Göteborg inför oplanerat äventyr

En väldigt lång dag börjar gå mot sitt slut och sover jag inte bra i natt vet jag inte när jag gör det.

Den började tidigt i morse med vattenlöpning på Brottet. Inte så tidigt att jag hängde på låset men snudd på. Vägen till och från går på Prinsen och var nog allt liter extra vacker just i dag!

 

Strax efter kl 10 for jag, mamma och Ulf med tåget till Göteborg för att träffa lillebror Daniel och hans Noel.

Vi har kollat in deras nya fina kontor mitt i smeten och käkat vansinnigt god mat på mysiga Andrum. Jag var så glupsk att jag glömde fota maten… De nya ägarna har verkligen lyckats och lyft stället ännu några snäpp!

Hela eftermiddagen har vi hängt på Botaniska. Det där är verkligen en oas och ett “måste” när man är här!

 

“Bi-hotell”

Och ett bi-samhälle

Allt detta toppades med mat hemma hos Daniel och Noel. Indiskt och veganskt lagat från grunden av Noel. Den mannen borde öppna restaurang!

Enda knasiga med denna dag är alla steg jag tagit för hastigt och lustigt ska jag på oplanerat äventyr i morgon. Men det är en helt annan historia som jag återkommer till i morgon. Om jag överlever…

Kram från Ingmarie

 

 

Swimrun-äventyr med xtra allt

Att gå upp tidigt efter att man jobbat en sen kväll, plus SL-stopp så den blev ännu senare, är ingen höjdare men ibland är det verkligen värt det. T o m jättemycket värt det. T.ex för att ha en heldag med swimrun i skärgården!

Jag och Petra har länge pratat om att åka till Utö för att köra swimrun men det är som bekant inte helt enkelt att få ihop två olika livspussel men i dag blev det! Och vilken dag. Jag kan nästan inte ens skriva för det liksom bara bubblar av lycka i hela kroppen!🤩😍

Vi tog båten strax efter kl nio från Årsta brygga och fick då även sällskap av Helene. Redan där kände jag att jag skulle få en grymt härlig dag med dessa två super-quinnor. Solen sken, vindarna var ljumna, vattnet var så där blått som bara havs-vatten kan vara och vi hade ingen mer tid att passa än sista färjan hem. Snacka om frihetskänsla! Dessutom älskar jag åka den där båten. Jo jag vet. Jag är lättroad…😄

På Utö mötte Ingela upp oss och tog med oss hem till sitt fina hus uppe på kullen. (Gissa om jag ville flytta dit direkt!?)
Madde och Marika kom också dit och plötsligt var vi alltså sex tjejer som skulle ut på swimrun-äventyr.🏃🏻‍♀️🏊🏻🏃🏻‍♀️🏊🏻🏃🏻‍♀️🏊🏻🥳

Madde, Marika, Helene, Petra, Ingela och jag

Ingela som kan ön mer eller mindre utantill guidade oss och vilken guide! Jag trodde på riktigt att hon gjort detta hundratals gånger innan för vi snackar fullblods-proffs!🤩

Vi sprang på välmarkerade stigar, över spång, förbi hagar och genom nässelhav. Just det sista var väl kanske inte helt planerat men vad gjorde väl det? Vi var ju på äventyr och då kan och får (nästan) vad som helst hända!

Hur rundan egentligen var har jag helt ärligt ingen aning om och hade de sprungit/simmat i från mig hade jag varit helt lost. 😱

Vi tog oss mellan små öar, klippor och skär upp och ner i och ur havet. Vattnet var hur fint som helst och hade det inte varit för att vinden var lite väl stark för klena mig på den “yttre” sidan hade jag velat simma längre. Den gjorde nämligen att jag kyldes ner varje gång jag kom upp. Inte så jag “frös” men det blev lite småkallt helt enkelt. 🥶 Det bra var att då kunde man välja om man ville springa i stället så det gjorde jag en gång när de andra simmade. Hur bra som helst!

Vi tog det lugnt, stannade och kollade av vart vi skulle, planerade om rutten ibland och plötsligt var vi vid sista simmet upp mot själva Gruvbyn. Helt ofattbart att över tre timmar kan gå så otroligt fort! 😃

Men vi behöver helt klart öva på det där med att synka ett hopp.🤪🤪🤪

Att maten på Seglarbaren satt som en smäck efteråt behöver jag väl kanske inte ens berätta. Jag valde en riktigt god bowl med tofu. Och alkoholfri öl.

Ja du fattar vilken dag alltså! Jag har inte bara fått uppleva ett fantastiskt swimrun-äventyr. Jag har även fått nya härliga vänner som berikade min dag och mitt liv ännu mer. Massor av skratt, omtanke, djupa samtal, vänskap och (girl)power. Tack! 

Vi hann med en båt i perfekt tid och nu sitter jag på vår balkong hemma i Bagis och njuter av kvällen och funderar på om mamma and ligger kvar under sin bänk..

De flesta bilderna är förresten tagna av Petra och Ingela.

Kram från Ingmarie

 

Kalmar swimrun 2021

Det finns platser man verkligen gillar och sen finns det platser man v-e-r-k-l-i-g-e-n gillar och man gör det liksom direkt.

Efter ganska exakt 24 timmar i Kalmar vågar jag påstå att jag är förälskad i staden. Och det beror inte enbart på sällskapet, det suveräna boendet, det makalösa vädret och enhetlig fantastisk swimrun-tävling. Men det hjälper såklar till.😀 Kalmar är helt enkelt väldigt vackert och supermysigt! 😍

Och loppet! Så fint! Men jag tar det från början.

Eeva och supporten Maria sov gott medan jag av någon underlig anledning sov skitkasst. Jag vet dock att det inte behöver betyda någonting och att man grejar att presentera ändå. Så jag brydde mig helt enkelt inte så mycket. Eftersom det skulle bli riktigt varmt både på land och i vattnet så hade arrangörerna i sista stund bestämt att man inte behövde våtdräkt/neopren så vi valde att köra i andra kläder. Det gjorde mig dessutom extra färgglad .🤩 Valet var helt klart rätt även om det skulle visa sig att jag kan frysa trots att det är över 22 grader i vattnet. Måste vara den klenaste swimrunnern ever…😱


Starten gick kl 10 och började med lite över 6 km löpning  ner och upp genom Stensö. Det var så obeskrivligt vackert att det inte ens är lönt att jag försöker beskriva och havet låg absolut stilla. Eeva fick bestämma farten när det gällde löpningen eftersom jag just nu råkar vara den starkaste och vi tog det lugnt. På simningen drog jag så då var det jag som bossade.🤪

Första simningen var ca 500 m. Eeva fick lite problem med andningen pga allt sjögräs så jag tog det lite lugnare ett tag men sen märkte jag att hon var med mig och jag kunde mata på. Vet ju själv hur det är att känna sig stressad i vattnet! Resten av loppet märkte jag inte ens av henne. Vet jag någon gång var tvungen att kolla om hon var med. Grymt bra simmat av henne!

Kort löp innan sim 2 mot Kalmar slott och det var där jag tyckte det blev kallt. Efter ännu kortare löp till sim 3 och sen den långa 900-meters på sim 4 hackade jag tänder! Jo du läste rätt.🙄 Jag skrev ju att jag är klen.😱 I alla fall när det gäller kyla. (Trots att jag kör vintersim men det är liksom en helt annan grej.)

Dessutom ramlade jag vid uppgången vid ”Kattrumpan” och slog hål på skenbenet. Fast det märkte jag inte förrän vi var i mål så det var verkligen ingen fara.😆

Efter 5e simmet var det en längre löpning på ca 4 km och då fick jag äntligen upp värmen igen. Jag hade ingen som helst energidipp, det var alltså inte därför jag frös, utan jag kände mig stark och pigg precis hela tiden och började dra även på löpningen när Eeva var med på det.

Sista 3 simmen vevade jag på allt jag hade och drog så mycket det bara gick på löpen. Man är ett team så det gäller att ha koll på varandra och hela tiden checka läget på den andra. Eeva har en fantastisk kämparglöd  och vi kunde t o m öka på sista biten in i mål. Det var bara hennes andra swimrun-tävling ever och jag är så grymt imponerad! Kanske ffa att hon pallade vara med mig en hel dag.🤩

För efteråt fanns det gott om tid både för dusch och jättegod vegan-mat på EAT innan mitt tåg skulle ta mig tillbaka till 08a land.

Extra kul att jag äntligen fick träffa Lars-Göran live! Det är förresten han och Maria som tagit bilderna från loppet.🙏🏻 Det lär komma fler när Maria redigerat klart sitt ”jobb”.😀

Kalmar swimrun är ett av de bästa swimrun-lopp jag kört. Totalt ca 22 km varav 3,5 km sim. Extremt välorganiserat och jättefin bana! Simningarna var lite blandad kompott och ofta var det i ärlighetens namn lite väl mycket växter och ”sunk” men samtidigt gjorde det att det blev lite utmanande. Banan är platt och lättsprungen, massor av trevliga funktionärer som visade banan, det fanns helt ok med energi och publiken var underbar! 🥳🥳🥳 Snygg tröja fick man också!

 

Vi bodde på Kalmarsund hotell och det rekommenderar jag verkligen om du ska till Kalmar. Supernajs!

Tack kära vänner för ni ville hänga med mig! Nu är vi ännu ett äventyr rikare!🙏🏻❤️ Livet alltså! Så himla häftigt!😍

Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

Från ett ställe till ett annat

Jag började min dag här. Med yoga, meditation och vattenlöpning vid Söderbysjön. Så vackert och stillsamt.



Sen har jag rest söderut och avslutar dagen så här med dessa pinglor.🤩😍

Jag och Eeva har aldrig kört swimrun ihop så vi fick göra en snabb och kort sistaminuten-testning av linan. Först på land.


Sen i vattnet. Som var badkarsljummet och alldeles sammetsmjukt!

Det ska bli riktigt skoj att köra i morgon och hur det än blir och går så är två saker helt säker. Vi kommer inte att frysa och vi ska ha så roligt!🤪

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lite av allt blir mycket

Sicken lördag!

Nu är i och för sig alla dagar i Skaparladan (och på Rådmansö) men de blir liksom extra bra när solen skiner och värmen letar sig in i varenda cell! Jag tokälskar det! Om du nu råkat missa det..😁

Jag har såklart målat mycket. Både inne och ute.

W I P – Work In Progress


En ny grej som bara flög över mig när jag var ute var att jag började skriva korta dikter. Så roligt! Jag antar miljön hjälpte till. Djupsjöns vyer är svårslagna oavsett om man är jämte eller i, målar eller lunchar.


Det var andra gången i dag jag var där. Första var efter morgonens tröskel-intervaller. 4 x 10 min. ( kändes ruskigt bra!) + 2 korta sim så jag kunde räkna det som swimrun till ”The big battle”.🥳

Har jag även sagt att jag älskar saltig svett i ögonen? Well, det gör jag!

I kväll gjorde jag även utflykt till Weronicas fina galleri. Varje gång jag kommer dit slås jag av lugnet, tystnaden och såklart hennes fantastiska tavlor. Enormt inspirerande! Inte utan att jag blir lite Avis på hennes fina ateljé och galleri. Men mest är jag såklart glad för hennes skull och tacksam för att jag fått besöka det igen.❤️🙏🏻

Kram från Ingmarie

 

“Nyfikar”

”Nyfikenhet” är ett av Skaparladans  ledord. De andra är Frihet, Närvaro och Tillit. Alla orden passar både i skapandet och livet tänker jag.

Denna kursen har jag därför bestämt mig för att vara just nyfiken och testa lite nya grejer.
Som att måla med färger jag har lite svårt för. Att bara göra same same oavsett vad det gäller ger ju ingen utveckling, eller hur? Det värsta som kan hända är att det blir fult eller fel. Då vet man det och kan antingen prova igen på ett nytt sätt eller inse och acceptera att det inte var ens grej.

Har också testat att teckna och måla smått utomhus. Sämre ateljé kan man ju verkligen ha! 🤩 Det var kul men jag hittade aldrig något riktigt flow. Som med allting så behövs det såklart övning och fler tillfällen så jag kommer fortsätta i morgon!

I år fyller Skaparladan 10 år och det har varit och är olika ”kalas” för att fira detta. Bl a har man gjort en konststig med nio olika ”installationer” som Jonna skrivit texter till. Den är så fin och verkligen både finurlig, vacker och tänkvärd. Väl värt ett besök! Liksom galleriet förstås.

För inte allt för längesedan satt jag i en isvak här. Känns helt ofattbart nu när det varit upp mot 30 grader i luften! Men så var det faktiskt!

I dag blev det sim mellan bryggorna. Det går en del båtar i mitten så man får hålla sig i kanterna.

Något sådant behöver jag inte vara orolig för i Djupsjön! Svanarna syntes inte till så det blev en ganska lång simtur. Fick höra av en ” local” att de alltid varit två! Och jag som trodde de var nyförälskade!.😄

Längtar redan tills i morgon. Så där mycket att jag önskar jag inte behövde sova…

Kram från Ingmarie

 

Äntligen kursstart!

Jag har ju min lilla “ateljé” där hemma och är oerhört tacksam och lycklig över att ha den men att måla här på Skaparladan är ändå snäppet bättre. Eller om jag ska vara helt ärlig så är det många snäpp bättre…

Här finns i princip hur mycket plats som helst att bre ut sig på och hela miljön inbjuder liksom till skapande. Här är inget som stör utan allt jag behöver göra är måla, äta, sova och vara i nuet.

Och träna förstås! För att jag vill och för att det faktiskt är ett oerhört bra sätt att få fart på kreativiteten!

Två timmar swimrun med sex sim varav ett då jag blev jagad av en svan. Den ensamma svanen i Djupsjön verkar äntligen fått sällskap så jag var nog helt enkelt för nära deras hem. Dvs mitt fel men det är ju inte helt enkelt att veta var deras tomtgräns går… Få se om jag kan klura ut var jag kan/vågar simma där igen…

Har även sprungit lite vattenlöpning i en av havsvikarna. Med betoning på lite och kort för det är inte precis jättevarmt i vattnet när man inte är uppvärmd innan.

Kram från Ingmarie

 

Norrtälje, Uddeboö och frukostsällskap

Norrtälje ligger bara ca 1 mil från där jag håller till och jag är väldigt förtjust i den staden. Faktsikt så mycket att jag skulle tänka mig att flytta dit…
Mycket vatten, söta och fina hus och byggnader, bedårande vackra grönområde och den är liksom “lagom” stor. Det finns allt man kan behöva samtidigt som det är enkelt att ta sig dit man vill. Sen har de ju även en jättefin löparbana! Du som hängt här ett tag vet ju att jag nött den tartanen förr och dt blev ännu lite mer i dag.

Började med 16 x 200m med 200 m joggvila. (Efter uppvärmning förstås.)
Ruskigt jobbigt! Och kul!

Innan nedjogg körde jag även 4 x 50 utfallssteg, 6 grodhopp och 20 enbenshopp/ben.

Precis jämte ligger F&S så det är perfekt att fortsätta där! För 100 kr får man härja runt precis hur mycket och hur länge man vill. Och orkar…

Fart och styrka är verkligen något man tappar med åren vare sig man vill eller ej men jag hoppas och tror att min träning gör att förfallet inte blir allt för stort. Eller fel, jag vet att det gör det! Jag har skrivit det många gånger innan men det är extra viktigt som kvinna att satsa på (tung) styrka om man vill förhindra att muskler helt ska förtvina eller/och bli benskör. Stryrketräning påverkar nämligen våra hormoner på ett mycket positivt vis. Det saknas som sagt var fortfarande mycket forskning kring kvinnligt åldrande men det där vet man. Så jag fortsätter gneta på. Tack och lov är det ju även något jag mår bra av och tycker är skoj!

När jag var klar med det där åkte jag 4-5 km norrut till sjön Gillfjärden i Uddebroö. Älskar att vara där! Lugnt och skönt och väldigt vackert. Sprang lite vattenlöpning innan jag åt lunch och slappade en stund. Avslutade besöket med ett skönt simpass.

 

Så lyxigt! Det här vädret och den här miljön gör att jag mår obeskrivbart bra! Hade jag kunnat hade jag stoppat tiden nu.

Mitt frukostsällskap gör ju inte saken direkt sämre heller. Jag vet inte vad hen heter så jag har döpt hen till Söta Rödis.

Kram från Ingmarie

Riddersholm

Längst ut på Rådmansö, vid Kapellskär, ligger Riddersholm naturreservat. Jag har varit här ganska många gånger nu och jag blir lika lycklig och hänförd varje gång oavsett om det är mitt i vintern när isvindar viner eller som nu på sommaren med Ingmarie-väder. Det är ett perfekt ställe för att springa, vandra, bada och bara vara. Naturen är unik med en blandning av orkidéer, ramslök, Sveriges tätaste bestånd med gullvivor, Upplands största sammanhängande lövlundar med ask och riktigt gamla ekar. Det är hassel, myrmarker och ängar, med många rödlistade arter.och det växer bl.a en grässort som annars bara växer i Ukraina, så kallad stor tofsäxing. Den kom antagligen med när den ryska armén landsteg där 1719. Visst är det coolt!

Jag kutade en lugn fin runda på mestadels trails i skogen. Jag ska försöka få tag på en ordentlig karta så jag kan utforska ännu mer. Det blir liksom att jag till slut alltid måste vända för jag vet inte vart vägarna tar mig. Jag måste ju liksom tillbaka igen också. (Och nej, de syns inte på ex Google maps för de är antagligen för små.)

Simmade gjorde jag också! (Swimrun med kjol!) Tre gånger i olika havsvikar. Så himla härligt!

Om du tycker du känner igen vyn så stämmer det säkert för det är här jag brukar simma även på vintern. Lite varmare nu. 😉

Lunchen åt jag vid havet och där stannade jag sen resten av dagen. Har bara läst, lyssnat på poddar och varit så lat! När jag väl bestämt mig för att slappa är jag typ världsbäst på det!

På hemvägen åkte jag till ett ställe jag inte varit på innan. Jättefint men faktiskt ingen wow-känsla. Dock helt folktomt så jag passade på att bada som jag är skapt utan kläder.

Kram från Ingmarie