Övrigt

Målningsretreat i Skaparladan dag 2

En dag här känns som en flera veckor lång resa till ett annat land. Det blir liksom omöjligt att förklara och beskriva hur gärna jag än vill. Och kanske det är så det ska vara…? Upplevelsen är unik och det här gör jag enbart för min egen skull. För att få inspiration, finna lugn, skapa, uppleva kravlöshet och bara vara jag.

Det är bl.a därför du inte kommer se mina tavlor. De är mina. Så fort man visar det man skapat eller gjort för någon annan, oavsett vad det är, så blir man bedömd. Och det är precis det jag inte vill. I alla fall inte just nu. Jag har liksom fullt upp med att begripa mig på mig själv och vad det är som visar sig i mina tavlor. För så tror jag att det är. Att själen speglar sig där på duken. Det är galet spännande men lika galet jobbigt på något vis. En sak jag kan “avslöja” är att det är många sådana här figurer som dyker upp från precis vilken målarkladd som helst. Vore intressant att få en tolkning av någon som kan det där med bildterapi.😄

Denna dagen har vi varit tysta. Inte ett pip har kommit från mig. Inte ens när jag var som tröttast på intervallerna eller när jag spradade trots att det var lika friskt i plurret i dag som i går. Ändå sprang jag i tre gånger! Bara för att jag ville!😄

Vi började vår tysta dag med en meditationspromenad i skogen och på ängarna här runt omkring.. Har du aldrig testat så gör det! Du går helt enkelt väldigt långsamt, känner dina fotsteg, lyssnar på alla ljuden, känner dofterna och verkligen tittar på det du ser. Är man ovan kan det kännas konstigt men jag lovar att det gör både kroppen och själen gott!

Kanske därför jag fick intervall-feeling förresten. Plötsligt blev liksom t.o.m lerpölarna vackra! Men helt ärligt är det inte ett skvatt svårt att få feeling för i princip vad som helst här.

Dessutom har jag avverkat årets första utelunch i denna del av världen! Hemlagad av Skaparladans underbara ägare och sååååååå god! 💕🙏🏻

Och jag har fått se en räv!

Antagligen sitter du nu och undrar hur det varit att vara tyst en hel dag och kanske även hur jag, som är en rackare på att babbla, fixat det? Den som känner mig på riktigt vet dock att jag är minst lika bra på att vara tyst. Och att jag både gillar och uppskattar det. Har du inte provat så rekommenderar jag dig att testa även det. Med eller utan folk runt omkring dig.💕

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 1

Ända sedan jag satte min fot på Skaparladans gårdsplan den där lördagen förra sommaren har jag vetat att jag ville vara där så mycket som möjligt. Och jag tror på något vis det var ödet som tog mig dit för hur förklarar man annars att jag fick för mig att vi skulle åka på konstrunda just där och då? Det har ju aldrig hänt varken före eller efter…

Men nu är jag på kurs här igen! För tredje gången. Och jag har riggat upp mina prylar vid ett av de vackra fönstren.

Kursen heter som rubriken: Målningsretreat i Skaparladan. I praktiken innebär det att vi målar, yogar, chillar, mediterar och övar mindfullness. Om vi vill. Inget är nämligen egentligen obligatoriskt.

Mina tre mindfullness-ord för dagen.

Man får spilla precis hur mycket man vill på golvet!

För mig är detta himmelriket! Det lugnet som jag känner varje gång jag här är oslagbart! Faktum är att just nu känns det så där som när jag var i Australien. Jag vill helst inte sova bara för att allt är så vansinnigt härligt och skoj! Det enda jag egentligen behöver tänka på är att vara i nuet.

Det enda som är lite trist eller vad man ska säga är att jag inte kan bo i “min” stuga. Vattnet har frusit i ledningarna.😳 Så det är därför jag bor på hotell och löpturen i morse blev därför i en annan skog.

Fördel med hotellet, förutom att jag slipper diska och bädda, är att här finns även ett riktigt bra gym så det nyttjade jag i kväll.

Någon Sprada blev det dock inte i morse som jag hade tänkt (stavas i-s) men det går ju faktiskt att göra del två (dvs bada) lite senare när man hittar en (nästan) isfri liten vik!

Jag hade tagit på mig baddräkten innan för jag tänkte det kanske var fler där och nakenbad är ju inte alltid så uppskattat. Men jag var helt ensam. Märkligt…🙄

Och jo, det var svalt.🤪

Kram från Ingmarie

Märker du också?

Det är fortfarande kalla vindar, is på alla sjöar och ganska mycket snö i skogen men helt klart börjar det hända grejer! Fler och fler av mina stigar är åter springbara och när solen ligger på känner man den! Våren! Helt ärligt har jag verkligen tvivlat och trott den glömt oss i år och att vi var förbannade med detta island för evigt… Tur jag hade fel!

Man t.o.m hör den! Ja du vet. Fåglarna, bäckarna och klafset under fötterna.

Jag är tacksam jag fick den där stunden för mig själv i förmiddags för det blev ett långt och tufft arbetspass i dag. Men också väldigt spännande och intressant. Jag förundras över hur mycket min stackars skalle klarar av att lära sig och komma ihåg. Men det sköter sig bra tycker jag!

Nu ska jag sova 7 kvartar i timmen så jag pallar även i morgon.🤪

Kram från Ingmarie

Jobbladdning

Jag har förstått att vi alla laddar olika inför en jobbkväll. Många sover extra länge och chillar. Jag vaknar tidigt (åtminstone första jobbkvällen) och ser till att få rasta av mig innan. Inte för att jag inte blir rastad på jobbet. Att jobba som sjuksköterska där jag är innebär definitivt inget stolsnötande och pulsen kan galoppera iväg rejält. Ibland är det faktiskt ganska svettigt också. Men du fattar vad jag menar. Tränings-rastande är liksom på en helt annan nivå och av helt annan anledning än jobb-rastande. Jag blir lugn av träningen. Det blir jag inte av jobbet.

Några timmar på gymet med styrka och Hot mojo – sen är jag redo!

Hur laddar du inför jobb?

Kram från Ingmarie

Skift-nackdelar

I gårdagens inlägg skrev jag lite om en del av alla fördelarna med skiftarbete. Men det finns en hel del nackdelar också. Förutom att man måste jobba helger och kvällar när de flesta andra trots allt är lediga vill säga.

En är att dygnsrytmen blir en (stor) smula sabbad. Och jetlag hjälper inte precis till om jag säger så…

I morse vaknade jag därför en timme för sent men jag hann ändå till jobbet i tid. 06.50 stämplade jag minsann in! D.v.s 10 min före när jag måste vara där! Den uppstigningen, påklädningen, gångturen till tuben (hojen är paj) + tubresa + buss och sen omklädning till landstingsdressen gick i absolut världsrekordsfart! Frukost var dock bara att glömma.

En annan nackdel är att det där med rast och toabesök kan bli lite hur som helst eller inte alls om man har otur. Min lunchrast, inkl. första toabesök, skedde kl 12.50.!! 😳😱 Och då ska man komma ihåg den där missade frukosten… Det konstiga är att jag inte var särskilt hungrig förrän jag började äta. Då förvandlades jag till en crazy glufs-glufs! Blev säkert någon slags världsrekord i snabbaste lunchintaget vid det matbordet. 🤪 Det där med korttids-fasta är nog inte riktigt min grej.

Avsaknaden av toabesök är däremot inte så besvärligt som det verkar eftersom det är lika klent med intag…

Och vi kan väl säga som så här. Hot yoga-passet, som jag tack och lov hann till, satt som en (svett)smäck för min sega kropp. För att inte tala om promenaden hem från tuben 12 timmar senare, bland vårpölarna, och samtidigt veta att en ledig helg väntar. 😍🙏🏻

Kram från Ingmarie

Skift-fördelar

En stor fördel med att jobba skift är att man ofta kan träna på dagtid när det är ljust och på tider då icke-skiftare jobbar. Dvs det är ofta gott om plats på “inomhus-ställena”. Och för all del även på “ute-ställena”.

Dagens löppass var både folktomt och ljust. Så ljust det nu är när dimman ligger fet-tjock vill säga. (Inga bildbevis. Mer än skitiga skor och smutstvätt men det besparar jag dig…🤪)

Gymet var förvisso tokfullt när jag kom, och min klass överfull, men när jag var klar med den var tydligen de flesta andra det också så jag hade gott om plats att härja runt på. (Lunchtid du vet.)

Samma sak på Eriksdalsbadet. Trots att alla 50-meters banor + 2 av 25-orna var stängda pga tävlingar så fanns det gott om space! Hade jag kommit bara en timme senare, när icke-skiftarna kommer, så hade det däremot garanterat varit sillburks-sim…

Det är sånt här tänk jag peppar mig med när jag är hemma sent på kvällarna och jobbar på helgerna när icke-skiftarna roar sig. För nej, det syns inte i lönekuvertet att man jobbar på knastider.

Kram från Ingmarie

Stillat den värsta längtan

Vem hade kunnat tro att det jag allra, allra mest längtade efter under veckan i The Big Apple inte var varken svenskt kaffe, skogsvägar och tystnad (eller jo det gjorde jag allt så där ljög jag!), knäckebröd, min egen säng, jobbet, Sats eller ens en hot yoga-sal. Nej det har varit att få simma!

Sure, där finns bassänger men antingen är de statliga och kräver års-medlemskap, är privata och svindyra och/eller så kan man leta förgäves.

Så det nästan första efter att ha packat upp och sovit två timmar (aldrig mer och aldrig efter kl 15 för då är jag och min sömn körd) och ätit lite så drog jag till Eriksdalsbadet för både vattenlöpning och sim. Underbart! Det var inte ens trångt!

Såklart det var segt. Resan hem var allt utom smidig med plötslig avbokning av taxin som skulle hämta oss, flyg-förseningar och extra sunkiga flyg. Så vi har konstaterat att det aldrig mer blir KLM eller Delta….

Att vara i vatten är hur som helst absolut bästa sättet för kropp och knopp att så enkelt och skonsamt som möjligt återhämta sig från långflyg, jetlag och nattjobb om du frågar mig. Jag har ju varit med om allt det där x antal gånger och testat oräkneliga varianter. Helt klart hjälper det till att våren är här i dag och även om det ser ut att bli några bakslag så är den på g! Bara vetskapen om att det är så hjälper då mig massor.

Kram från Ingmarie

New York -last day

Livet, och naturen, kan verkligen ändras snabbt. På en millisekund kan allt vara förändrat. För evigt eller tillfälligt.

För vem kunde ha anat att det skulle bli så här?

Och sen så här.

Om några timmar skiner solen åter och vi är på väg mot Sverige igen. Fullproppade av upplevelser som gett minnen för livet.

Tack New York för denna gången!💕

Kram från Ingmarie

New York day 5

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Den ena dagen efter den andra är liksom egentligen obeskrivbar. Och absolut fullproppade med intryck och upplevelser.

Även i dag.

Känns som en hel evighet sedan jag sprang med legenden, och min kära vän, Toby Tanser men det var bara i morse! För dig som inte vet vem han är rekommenderar jag läsa dels länken ovan och dels här. Eller leta reda på Runner’s World-numret (tror det är ca 6-7 år sedan) där jag skrivit en lång artikel om denne makalöst fantastiske man! Det var så himla kul att vi fick till ett löppass tillsammans och jag är evigt tacksam att han tog sig tid förstås.

Jag hade kunnat kuta med Toby till världens ände för han är en av de mest intressanta människor jag vet. Men vi höll oss i Central park och när Toby behövde bryta efter någon timme för att dra vidare så fick jag följe av Anders en liten bit.

Med betoning på liten. Resten blev solo. Så solo man nu kan vara med 100-tals andra i samma park.

Sen har det varit härlig family-time för hela slanten. Inkl. lite “besök” av vår svensk-amerikanske vän Anders. Liksom vi var han nyfiken på High Bridge. En ganska okänd liten hemlighet som jag luskat fram. Den ligger i norra Manhattan och är en mycket vacker gångbro över till Bronx. Rekommenderas! Det här är en helt annan sida och vy av NY långt från flärd och neonljus.

Vi har åkt en massa tunnelbana dessa dagar förstås. Enkelt och bra system!

Och buss. Långsammare men det är samtidigt lite som gratis sightseeing.

Vi tog bl.a bussen ner till norra delen av Central Park efter bro-visiten. Förutom den fina miljön fick vi se både sköldpaddor, påskharar, påsk-äggletare, en man som rökte på inne i damtoan, välklädda hundar och lite annat spännande…

Vi avslutade på topp. Både bokstavligen och bildligt talat. Av alla “höga hus” som man kan åka upp i för att se Manhattan-vyn så är Rockefeller min absoluta favvo.

Även “botten” är cool och högst spektakulär!

Vi stannade läääänge och fick även se solnedgången. Fantastiskt!

Vi har förstås ätit och fikat en massa men jag vill inte du ska börja dregla så jag skippar att berätta. om allt det gottiga.

I morgon är detta äventyr slut och jag kan inte finna ord nog hur glad och tacksam jag är över att ha fått dessa dagar tillsammans med människor jag älskar så högt och innerligt.

Kram från Ingmarie