Trippel-fredagsskoj

Simhallsbadet har varit stängt på grund av att någon del av taket hade åkt av vid stormen. Därför var jag inställd på att behöva cykla till andra sidan stan i den isande (mot)vinden men så fick jag veta att de öppnade i dag igen! Flera dagar tidigare än beräknat! Hurra liksom! Att vattnet och omklädningsrummet var ovanligt kallt och inträdet är snordyrt bortsåg jag från. Simningen gick nämligen helt ok, duschen varm och bastun funkade så det var mest plus trots allt.

Fredag betyder också crosstraining med Marina och därmed även garanterad träningsvärk. Dvs mer träningsvärk för mina muskler gnäller fortfarande sen onsdagens drillning. Men himmel vad skoj det är alltså!

Till saken hör även att det är 20 år sedan denna härliga instruktör började sin karriär på Sats så det blev liksom ett dubbelt kalas! (Jag har fyra år kvar. Hint hint!)

Sen fanns det bara en grej till jag ville för att dagen skulle bli perfekt och eftersom Anders kommit hit med bilen (bl.a pga byte till vinterdäck) så var det busenkelt att stilla den önskan.

Ja du anar kanske.

Månskensbad är nog banne mig bland det mest magiska man kan göra! Särskilt när man är helt ensam (förutom Anders som “publik”) och det är helt stilla i vattnet. (För den som undrar så var det ca 8 grader i vattnet och 5 i luften.)

Hur har din fredag varit?

Kram från Ingmarie

Två två-timmars

Hösten kan verkligen vara både bedårande vacker och förskräckligt hemsk. Just i dag var den det första. Bara en svag vind och några droppar regn emellanåt i ett landskap fullt av vackra färger. Inte konstigt det blev lite längre än tänk på löpturen trots mega-träningsvärk sen i går. T o m nacken ömmar!
Jag hade ju heller  ingen brådska så de där två timmarna jag kutade var inte snabba om jag säger så. Dessutom skulle jag ju stanna och fota det vackra! (Då stänger jag dock av klockan.) Det blev verkligen “mixed terrain” med allt från fina stigar och asfalt till lergegga och hinder.

Efter lunch och häng med mamma och Ulf, som nog också var ungefär två timmar när jag tänker efter, så var det dax för två härliga timmar på mitt favvo-ställe här.

Har nog fått världens bästa kombo att instruera i. Först Indoor Running med fullt ös och massor av svett och sen ett stillsamt helt osvettigt Yin yoga.-pass. Att jobba här kontra Stockholm är mycket större skillnad än jag trodde. Här är det mycket mer familjärt och liksom lättsamt medan i  Stockholm så är allt så stort och mycket. Jag gillar båda! Det är jättehärligt att plötsligt ha fått verkliga stammisar men det är också skönt att ibland liksom bara “försvinna” och vara en i mängden av alla instruktörer med olika deltagare nästan hela tiden.

Tycker f.ö denna är riktigt skoj!

Kram från Ingmarie

 

Från det ena till det andra

I morse var jag hemma i Åhus och körde The Trip #29 helt solo i salen. Visst är passet sjukt bra men det är allt tur jag är så bra på att peppa mig själv..

Simsalabim, eller nåja det tog sina timmar med buss och tre olika tåg + promenad, så var jag i Halmstad och fick hur mycket sällskap och pepp som helst på Marinas Transformer. Om jag skulle välja mellan de där två passen behöver jag inte ens fundera på svaret för detta är så galet skoj att det inte riktigt går att förklara. Inte heller hur jobbigt det är. Dessutom bjuder hon alltid på lite extratid och övningar så man absolut tar ut sig det där allra sista.

Så nu har jag garanterad träningsvärk tills i morgon. Tjoho!

Kram från Ingmarie

Avslut

Satte på “snabb-pjuxen” i förmiddags.

Tyckte det verkade vara en bra ide att köra lite lätta intervaller. Jag hade fel. Benen var väl egentligen pigga men det fanns liksom ingen power i dem. Nåja. Ingen skada skedd och gjort är gjort.

Gjorde också sista dagen av den där utmaningen.. Planka + enben-stå + jägarvila i olika kombinationer i 30 dagar. Roligt men det känns lite skönt att slippa nu.

Ska också bli skönt att slippa jobbet några dagar för  fy sjuttsingen vad det har varit mycket nu. Är helt tom i bollen.

Kram från Ingmarie

Förödelsen

Var på hemmagymet här i Åhus i går. Riktigt härligt! Efter att ha varit på det där pyttelilla hotellgymet kändes det plötsligt gigantiskt här. Så lättlurad och lättroad är jag!

Egentligen hade jag tänkt cykla direkt hem efteråt för jag inte skulle behöva stressa till jobbet men så flög det där badviruset på mig. Då är det liksom rökt.

J-a-g-m-å-s-t-e-b-a-d-a.

Jag visste att Åhus-bryggan var avstängd pga alla skador stormen åstadkommit men jag hade en plan. Trodde jag. Cyklade snabbt som attan till “bastu-bryggan” för var helt säker på att den skulle vara kvar. Det var den inte…

Jag cyklade vidare för jag tänkte att då får jag gå i från stranden i stället. Det gick inte heller… Precis hela var täckt av nästan en meter tång fullt med olika slags skräp! Helt galet.

Cyklade bort till bron för trodde jag på något vis skulle kunna gå ifrån den men det var precis lika illa där. Plankorna ligger huller om buller och tången hade täckt precis allt.

Men jag ville ju i! Så i bara trosor, bh och skor klafsade jag igenom tång- skiten och hittade till slut havet och stillade badviruset åtminstone en stund. Ja vad gör man inte liksom..? haha!

Jag missade bussen men Anders skulle ändå in till stan så det löste sig. I dag sprang jag till stranden lite mer österut och det var lika hemskt att se det där. Plockepinn i skogen och stora ras av strandbanken. Trapporna, bänkarna och staketet som skulle skydda var helt förstört.

Känns helt groteskt och overkligt alltihop. Det är som att naturen blivit skitförbannad och vill säga till oss att sluta bråka och kriga för det är så här det blir. Ingen vinner utan allt blir bara förstört och hemskt.

Solen kom fram en liten stund i alla fall och i dag hann jag med bussen till jobbet.  Hann dessutom äta upp allt i matlådan. Alltid något…

Kram från Ingmarie

 

 

Åhus Trailrun 2023

En av årets höjdpunkter hamnade på en av årets vädermässigt galnaste dagar. Hade det varit i går är risken väldigt stor att Ok Pan  hade tvingats ställa in årets Åhus trailrun men med lite tur och extremt mycket skicklighet så lyckades de t o m överträffa förra årets arrangemang.

För att inte frysa och bli allt förblöt var det bara att klä på sig lager på lager på lager på..Jja du fattar. Att man såg ut som en töntig Michelin-gubbe sket jag i

I år hade parkeringen flyttats och även om det var lika långt att gå till starten så var det mycket bättre för nu slapp man gå bland bilar. Ett annat plus var att nummerlappsutdelningen var flyttad till utanför bodarna så det blev vindskyddat där. Stora bra tält att byta om i som förra året och jag hann snacka lite med mina goa kollegor som också skulle kuta. (En saknas dock på bilden för han satt i bilen och värmde sig. haha)

Jag kände mig jättepigg innan och hade en massa spring i benen. Var helt inställd på att försöka slå förra årets tid. Borde ha lärt mig vid det här laget att det inte alltid är ett bra tecken. Tvärtom….

Starten var lugn och fin men jag satte fart så gott det gick. Första två kilometrarna kändes bra men sen fick jag jättesvårt med andningen! Benen var pigga men vad hjälpte det? Drog ner på farten och det blev lite bättre men det var så där jobbigt att jag började fundera på om jag kanske borde bryta. Sprang vidare och försökte hitta någon slags rytm vilket inte är det lättaste i backar, djup sand, smala stigar där man antingen ville kuta om eller hade någon flåsande bakom sig som ville förbi. Någonstans mitt i allt så bestämde jag att eftersom jag inte kände mig sjuk eller hade ont någonstans så skulle jag i mål. Det fick helt enkelt bli ett pannbenstränings-lopp där farten fick bli långsammare än tänkt. Snabb-Anna och Fredrik var också med och den sistnämda var både hejarklack och fotograf. Tack!!!!!!

Foto: Fredrik Nystedt

Foto: Fredrik Nystedt

Foto: Fredrik Nystedt

Foto: Fredrik Nystedt

Foto: Fredrik Nystedt

Foto: Fredrik Nystedt

Banan är verkligen sugande och även om de hade dragit om banan lite så vi slapp springa på stranden, det fanns helt enkelt ingen strand pga att havets vågor slog så högt upp, så är det många kilometer med djup tung sand och oräkneliga backar. Och nedfallna grenar. Det var dock förvånansvärt “oförstört ” i skogen. Värre utmed havet. Där var det mycket plockepinn!

70 sekunder långsammare än förra året på 17 km men med tanke på hur det kändes och vädret ska jag väl egentligen inte vara missnöjd men lite är jag det. Å andra sidan, nu har jag målet kvar till nästa år för jag ska tillbaka! Detta loppet är underbart även om man har en tung dag. Ett super-arrangemang helt enkelt! Anna sprang fort som attan och Anders valde 11 km och var också före mig i mål så de fick snällt vänta tills jag var klar. Fredrik fick ju vänta på oss alla så det är mest synd om honom. Eller han är den stora hjälten!

Jag tror dock de tyckte det var värt att vänta lite, så långt efter var jag inte, och belöningen var dusch och (hämt)mat som Fredrik också fixade.

En rolig, jobbig, blöt och bitvis kall dag att lägga i den där roliga evigaminnen-banken!

Kram från Ingmarie

Bra fläkt

Milde himmel vad det stormar! Det är lite tur man inte har peruk eller är en person som vill ha keps/hatt för då hade det varit jobbigt.🤪   Skogen skyddar en hel del mot de där tokvindarna och hur gärna jag än velat vara kvar i solen så var det helt galet härligt att få springa på mjuka stigar igen. 😍


Kallt är det också. Jag har helt klart klenat ner mig i värmen. Skakade som ett asplöv när jag kom till jobbet. Försökte värma mig med både extra kläder och varmt kaffe men inget hjälpte.  Då vill säga. Redan efter 5 minuter på sal var jag varm igen och har inte frusit en sekund. Fördel busy kväll.🤪 Mindre skoj att behöva åka hem med en halvfull matlåda och komma hem extra sent pga stormen. Men jag kom hem och är både hel och frisk så egentligen har jag verkligen ingenting att klaga på.🙏🏻

Kram från Ingmarie 

Hemma

Visst är det ganska galet ändå hur vi kan förflytta oss från en plats till en annan på ett tjillenix.
I går kväll satt vi utomhus i varm luft och åt god mat. Tidigt i morse, jag var klar 06.15 vilket borde gå till historien bara det, så svettades jag på hotellgymet.

Taxin, flyget, tåget, bussen – allt flöt på hur smidigt som helst! Många kryss i taket där!
Man kan luras att tänka att en tre timmars flygresa är en kort resa men från dörr till dörr tog det över nio timmar. Fast det är ändå snabbt för det är ruskigt många mil som avverkats.

Väl hemma packade vi upp, startade första tvätten (av oräkneliga), handlade och sen det jag längtat efter.

Komma ner i havet!

Det var bara det att det blåste galenvindar, vi snackar storm med vågor som helt täckte varenda stege jag brukar gå ner på så jag fick gå tillbaka igen och ta mig i från stranden. Den nya fina handikapp-rampen var paj och hade inte Anders hållit i kameran hade det inte blivit några bildbevis över huvudtaget. Vet inte om jag sett havet så vilt här någonsin faktiskt. Han gnällde dock en del över att det var kallt… (Kläderna lyckades jag klämma in under en bänk så de inte for i väg.) Det var verkligen crazy men har det där bad-viruset planterat sig i skallen på mig så kan tydligen väldigt lite stoppa mig… Åtta grader i vattnet så kanske någon grad varmare än på land.

 

Kram från Ingmarie

Tack!

Sista dagen här på Mallis och den kunde nog inte blivit mycket bättre.

Som alltid en härlig morgon vid stranden innan frukost. Inte and under de två regndagarna har jag behövt skippa detta. Helt otroligt när man tänker efter!

Sprang en fin runda “på landet igen. Småvägarna är verkligen guld trots att de är asfalt.

Hängde sen mest på stranden, badade, läste och lyssnade på detta intressanta avsnitt på Feel better live more-podden. Förvisso något år gammal men väldigt bra samtal mellan Dr Chatterjee och Eliud Kipchoge om löparlivet i allmänhet och livet i synnerhet.

Ett sista pass i bassängen blev också ett av de bästa. Härligt att få ha med sig den känslan hem!

Kommer du ihåg toppenstället vi var och åt på första kvällen? Vad kunde vara bättre än att även avsluta där? Bellaverde är utan tvekan ett av de bästa, trevligaste och mysigaste ställe jag varit på och maten är outstandning! Kommer du hit m-å-s-t-e du besöka det.

Tack för dessa veckor Puerto Pollenca och Mallorca! I morgon åker vi hem men första sova lite i den vackra månens sken

Kram från Ingmarie