PT-sim

Att simma med PT innebär blandade känslor för mig. Samtidigt som det är lite läskigt (hur mycket fel hör jag egentligen?) så är det jättekul! Särskilt med simcoach Anna. Hon är outstanding på alla plan. Rolig som få, pedagogisk, kunnig, lyhörd och finurlig. Jag har ju kört kurs med henne innan och hade gärna fortsatt om det inte vore för att de där kurstiderna är helt osynkade med mina jobbtider. Men detta med PT då och då funkar absolut som ett bra alternativ. Jag och Veronica fick en extremt välfylld timme med oräkneliga aha-upplevelser och tips.

Det är faktiskt så kul och bra att jag lätt skulle kunna bli beroende. Men plånboken skulle bli förtvivlad!

En annan bra grej är att när jag tog mig hem från jobbet vid 22.30 var det fortfarande hyfsat ljust. Hurra!

Naturpasset sista delen

Jag är ingen ”riktig” orienterare. I alla fall inte om man anser det vara en sån med kompass, orienteringsskor och specialbrallor. Jag följer kartan och kör i de kläder jag har. Det funkar lika bra. Särskilt i dag! Hade 11 kontroller kvar och prickade den ena efter den andra utan problem. T o m de jag inte hittat innan och skippat för att jag tröttnat på att leta. I dag kom jag rakt på dem alla! Inte konstigt jag fick hybris! 😆

Att hitta den där sista kontrollen var en både kul och lite märklig känsla. Tänk att jag grejade det långt innan sommaren är slut och faktiskt har hittat alla 50 kontroller. Mest är jag nog ändå stolt. Jo man får vara det!🤩Särskilt med tanke på att jag inte vurpat en enda gång! (Det är ju ingen autostrada i skogen precis…)

Jag tog absolut inte de snabbaste vägarna för en tanke med detta har ju också varit att hålla igång länge. Totalt blev det över 4 timmar i dag men då var det inkluderat omvägen ner till sjön för sånt här måste ju firas med en sprada såklart!🥳

Som sällskap hade jag 3-4 andfamiljer. Så otroligt söta!

Många timmar i skogen ger också god aptit och som tack till kroppen har jag fyllt på rejält. Det här är busenkelt och går snabbt att göra.

Riv rotfrukter och tillsätt tofu och/eller tempeh-bitar samt ex tomat och broccoli. Krydda med svartpeppar. Lägg i en rejäl kokosfett-klick. Bryn i stekjärn på svag värme tills det blir ”lagom”. mjukt. Dvs med tuggmotstånd kvar. Servera med ex. sallad, kål, färsk ingefära, avocado och sallad. 

Jättegott och snällt mot både djur, natur , våra medmänniskor och kroppen!

Kram från Ingmarie

Övar

För att bli bra på något måste man öva. Få (om ens någon) blir bra på något utan att ägna x antal timmar till att förbättra sig. De som är så där superbra på något har garanterat också jobbat för det både länge och väl.

Exakt hur bra man sen blir vet man ju såklart aldrig men man kan alltid, alltid bli bättre. Därför övar jag vidare och kommer göra det resten av livet. Vissa saker får man lägga mer krut på ju äldre man blir, t.ex styrka, för där har man absolut ingenting gratis längre. Här snackar vi use it or lose it i sin sannaste form.

Simningen är ett evighetsprojekt även för proffsen har jag förstått eftersom det finns hundraåttioelva små detaljer som kan finslipas. För mig är det antagligen femhundraåttioelva… Men även om tekniken behöver slipas så är 4200 meter inte fy skam så här en helt vanlig lördag i maj Corona-året 2020.

Det underlättar såklart att jag gillar att träna och öva men faktum är att också det är en övningssak.

Kram från Ingmarie

 

För att jag kan och vill

Det finns i princip alltid någon som tycker det man pysslar med är konstigt/knasigt/dumt/idiotiskt medan man själv tycker det är absolut helt normalt.😁

Springa intervaller till exempel. Det är jobbigt, det är ju liksom meningen, och många undviker nog det just därför. Men jag gillar det faktiskt och tycker det är skoj! I alla fall när kroppen är med på det hela. (Å andra sidan är det väl aldrig skoj när kroppen inte är med på det man vill oavsett vad det gäller…) Under alla dessa över 30 år jag varit löpare har jag gjort så många intervallpass att de är snudd på oräkneliga och kanske det är det som också gjort att jag liksom gillar det? För att jag helt enkelt vant mig. Jag har hyfsat bra lärt mig att hantera ”obehaget” av att bli trött och vet på ett ungefär var min gräns går.

Därmed inte sagt att det gör det enklare. Jag är ganska säker på att oavsett vilken nivå man befinner sig på, och oavsett vilken sport man utför, så medför just intervallträning en viss dos av både nervositet, ”ångest”, obehag och fokus.

Intervaller för mig kan vara på hur många olika sätt och vis som helst. Just i dag blev det 8 x 5 minuter ( 1 min. vila) + hopp&skutt i backe och löpskolningsövningar. Plus förstås upp- och nedjogg.

Hemma igen på ”min” gata. Intervaller (och den mesta av min löpning) sker i skogen på grus/stig. För mycket asfalt och min kropp sparkar helt bakut!

Det gick inte ”fort” men känslan var bra och jag kan ju alltid skylla på backarna. 🤪

Sen har vi ju det där med is/kallsim. Vet inte hur många gånger jag fått frågan ”men hur kan du?” Senaste året verkar dock fler och fler verkat fattat grejen och jag ser oftare och oftare folk som badar trots att det är en-siffrig temperatur i vattnet. De som säger att de inte gillar det är till 99% de som aldrig testat alternativt probvat max två gånger.😉Det kan ta lite tid att vänja och ”öva upp” sig men när man väl gjort det så är man fast. (Undantag finns förstås som alltid.)

Själv älskar jag  det! På riktigt! Men det tog nog något år innan jag blev helt angripen av ”the bug”. Nu sitter den fast värre än en tatuering. Jag får hjärtvärk när jag springer förbi en sjö och inte har möjlighet/tid att hoppa i. I onsdags var en sån dag trots snöjoxet uppifrån. Eller kanske på grund av… Söderbysjön var så vacker och inbjudande att det var obeskrivbart. Men plikten kallade så det var bara att blunda och springa vidare. Men i dag! Då fanns tid! Och sällskap! Veronica är den mest lättövertalade jag vet när det gäller sånt här!😍Men allvarligt, hur skulle man kunna motstå detta…🤩

Glömde kolla temperaturen men jag tippar på ungefär samma både i vatten och land. (Ca 10 grader.)

Och som alltid varmt te och mys efter!

🥳🥰

Foto: Veronica W

Tror för övrigt vi hade alla årstider utom högsommar-värme under vår stund där. Bara en sån sak liksom! 😁

Kram från Ingmarie

 

 

Olika lyckostunder

Det här med PT är verkligen ingen walk in the park eller mysträning. Det är svett, mjölksyra, kalkdamm, utmaningar, darriga muskler, tungt och fartfyllt.


Men det är allra mest lärorikt, kul, spännande och vansinnigt skoj! Även om jag blir galet trött så blir jag ändå mest väldans pigg. Och glad förstås! Faktiskt lycklig! Det är ju kul att utvecklas och förbättras! Hur pyttelite det än är.

Sen tycker jag onekligen det är både lyxigt och skönt att emellanåt ha någon som säger vad och hur jag ska göra. Precis som på simträningen. Mitt jobb är ju precis tvärtom där jag hela tiden ska ta beslut och agera. Men jag gillar det också!

För övrigt är jag tacksam för att jag blivit bättre och bättre på att njuta av de där små lycko-stunderna i vardagen. Som utsikten och kvällshimlen från jobbet.

Och för den okände mannen i tunnelbanan som princip varje kväll när jag åker hem sitter där och spelar så vackert på sin gitarr.

Kram från Ingmarie

 

Oplanerat (kan bli bra)

Planen i dag var att springa några timmar med Josefin och Ulf. I alla fall delvis. Jag kutade en halvtimme före till vår mötesplats och sen skulle vi då kuta en sväng ihop så det blev typ 2 timmar totalt. Men eftersom jag har så kort minne och liksom glömmer hur lång en runda är som jag inte kutar på ett tag så blev det inte ”några” timmar för mig innan jag var hemma igen. Det blev tre. Och det är jag rackarns glad över!  Särskilt med tanke på att rundan är ganska kuperad och jag ”överlevde” den på en liten ynka nötcreme och 2,5 dl vatten…

Observera våra synkade löpsteg! 🤩

Fast visst var det skönt att springa in på gårdsplanen! Så här långt och länge har jag inte kutar sen jag minns inte när. Benen var inte så spänstiga på slutet om jag säger så…😱

När man simmar behöver man dock inte använda benen jättemycket om man inte vill. I alla fall inte på samma vis som när man springer. (Benspark är dock galet jobbigt om man fokuserar på det!) Vet inte var energin kom från men det blev lite  (oplanerad) intervallträning! Hann precis bli klar innan det blev allt för trångt. Folk har visst börjat hitta dit igen verkar det som.

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

Snabba timmar

Jag varken begriper eller kan förklara det men nog är det väl så att vissa timmar går snabbare än andra?

Som t.ex morgonens simpass med  TS.  Det kändes som max en kvart fastän det var en timme. Dessutom simmade jag en extra timme själv efter men totalt kändes det som om jag liksom bara duschade, simmade några längder och sen duschade igen. Märkligt va? Men två timmar var det om inte alla klockor ljuger.

Samma på gymet. Upplevde timmen där som typ 10 minuter.


Hann med en massa skoj plus lite extra relax. Skönt!

Jag ska inte säga att jobbet aldrig känns så där ”snabbt” för det gör det faktiskt de där gångerna då det flyter, är ”kul” och jag är med de bästa kollegorna. Men det är inte på långa vägar lika ofta som när jag t.ex tränar, skriver eller målar.Så om det där med att tiden går fort när man har roligt stämmer så är det väldans enkelt att räkna ut vad jag tycker är roligt.

När går din tid extra fort?

Kram från Ingmarie

 

 

 

Ett annat kalas

I stället för att vara samlad med min familj på födelsedagskalas för att fira min fina extrapappa Ulf nere i Halmstad så har jag haft ett annat kalas med en annan Ulf och en Josefin här i 08a land. Långt ifrån detsamma men helt klart det bästa substitutet jag kan tänka mig!

Först ett långpass i skogen med extra allt.

Väl tillbaka hos Ulf bytte vi snabbt om och hojjade iväg ner den korta vägen till Drevvikens strand.

Det roliga är att det var faktiskt Josefin som föreslagit det. Jag hade gjort det oavsett men helt klart är att även hon har fått ”the coldswim-bug”. Det är något speciellt!

Josefin har t o m skaffat en Dryrobe!

Nu var det inte så jättekallt men det blåste så in i bängen och i motvinden blåste vattnet rakt upp i näsan. (Hade glömt badmössan så det fick bli ”tantsim”…) 10.3 grader i vattnet minsann!

Att sen få fika och sitta ute på verandan och snacka i flera timmar med dessa två finingar gjorde denna dag extra bäst!

Så otroligt tacksam för detta. Tack!

Kram från Ingmarie

Röj och sim

Det är inte helt omöjligt att Anders ångrar att han sa att han tyckte jag skulle stanna hemma. Jag tyckte nämligen det var ett ypperligt tillfälle att börja röja i vårt extra-förråd! I praktiken betyder det att vi kånkat, svettats, diskuterat livligt om vad som ska slängas /sparas och blivit skitigare än skitiga. Men det känns väldigt bra nu och jag tror i alla fall att han uppskattade årets första balkongfika.

Innan detta hade jag bett om, och fått, ett utmanande simpass från coach Ulf och himmel så bra det var! Och himmel så jobbigt! Men det gick bra och jag känner mig starkare och starkare.

Fina goggle-ögon fick jag på köpet. Tur jag cyklade så jag slapp skrämma någon…

Kram från Ingmarie